I Sverige aktualiserar cash pool-system särskilda aktiebolagsrättsliga frågeställningar, beroende på att lån till aktieägare som huvudregel är förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstår särskilda bedömningsproblem när ett företag som äger aktier i det utlånande aktiebolaget har sitt säte utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Omfånget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering är i detta hänseende oviss. Det är därför nödvändigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen ställer på svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool.

<p>Det civilrättsliga låneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lån. De lån som kommer att behandlas i denna uppsats är närståendelån, ställande av säkerhet och lån till förvärv av aktier. Då det finns många aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt ämne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förändring i låneförbudet. Från att ha tidigare varit en paragraf har nu låneförbudet utvecklats till ett helt kapitel.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt för att få reda på vilka regler som finns för låneförbud. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter och att utreda vilka straffrättsliga konsekvenser som finns för brott mot låneförbudet.</p><p> </p><p>I uppsatsen kommer jag att svara på nedanstående frågeställningar</p><p>Ø  Varför finns det ett låneförbud?</p><p>Ø  Vad innebär ett låneförbud?</p><p>Ø  Vilka omfattas av låneförbudet?</p><p>Ø  Vilka är undantagen från låneförbudet?</p><p>Ø  Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut</p><p> </p><p>För att få en förståelse för ämnet har jag undersökt relevanta lagparagrafer och tillhörande förarbeten och doktrin. Utifrån detta och ett antal rättsfall har jag analyserat och kommit fram till svar på ovanstående frågor.</p>

Det civilrättsliga låneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lån. De lån som kommer att behandlas i denna uppsats är närståendelån, ställande av säkerhet och lån till förvärv av aktier. Då det finns många aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt ämne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förändring i låneförbudet. Från att ha tidigare varit en paragraf har nu låneförbudet utvecklats till ett helt kapitel.   Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt för att få reda på vilka regler som finns för låneförbud. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter och att utreda vilka straffrättsliga konsekvenser som finns för brott mot låneförbudet.   I uppsatsen kommer jag att svara på nedanstående frågeställningar Ø  Varför finns det ett låneförbud? Ø  Vad innebär ett låneförbud? Ø  Vilka omfattas av låneförbudet? Ø  Vilka är undantagen från låneförbudet? Ø  Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut   För att få en förståelse för ämnet har jag undersökt relevanta lagparagrafer och tillhörande förarbeten och doktrin. Utifrån detta och ett antal rättsfall har jag analyserat och kommit fram till svar på ovanstående frågor.

Den reglering som finns för aktiebolag är omfattande men saknar vid denna studie en uttrycklig reglering för närståendetransaktioner. Syftet med studien har därför varit att utreda området närståendetransaktioner och hur företeelsen rättsligt hanteras. För att uppfylla syftet med studien har rättsdogmatisk metod använts. Närståendetransaktioner kan efter denna utredning framställas innebära överföringar eller överlåtelser av tillgångar eller komponenter mellan ett aktiebolag och närstående till aktiebolaget. Utredningen visar även att närståendebegreppet anses vara i behov av en avgränsning och generalisering eftersom den krets av personer som omfattas av närståendebegreppet varierar mellan olika bestämmelser. Vidare visar utredningen att det finns betydande reglering som rättsligt hanterar närståendetransaktioner. Sådan reglering finns exempelvis i aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2012:05, aktiebolagslagens 17 kap. ABL om värdeöverföringar och 16 kap. ABL om riktade emissioner. Rättspraxis har även visat att dessa bestämmelser rättsligt kan hantera närståendetransaktioner i praktiken, däremot ger rättspraxis ingen sammantagen vägledning för hur närståendetransaktioner praktiskt ska bedömas utan uppfattas bedömas i varje enskilt fall.