Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård. Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av. Närstående erfar även att sjuksköterskans agerande är avgörande för om de själva involverar sig i omvårdnaden av den sjuke, och uttrycker ett behov av att få stöd och tröst från sjuksköterskan. Kommunikationen mellan närstående och sjuksköterskan är stundtals bristfällig, vilket närstående upplevde som svårt. Slutsatsen av studien är att närstående behöver stöd från sjuksköterskan för att kunna minska stress och kunna skapa balans i tillvaron. Korrekt och kontinuerlig information samt att sjuksköterskan säkerställer att närstående uppfattar informationen korrekt kan hjälpa närstående att hantera situationen. Nyckelord: Kritiskt sjuk, Intensivsjukvård, Närstående, Närståendes erfarenheter, besökare till patienter

Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.