I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ”nörden” framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper. Dessa representationer säger något om vilka roller vi ”kan” och förväntas ta. Eftersom flera av dessa texter vänder sig direkt till ungdomar, t ex amerikanska college-filmer, tycker jag att det är viktigt ur didaktisk synvinkel att studera och analysera samma texter. Mitt mål är att tillsammans med elever utforska och problematisera dessa ”konstruktioner” för att luckra upp stereotypers fixering. Det handlar också om värdegrund, hur vi som pedagoger påverkar elevers möjlighet att ”inta olika roller”. För att undersöka nörden analyserar jag med hjälp av en diskursanalytisk modell olika populärkulturella texter (läs bilder). Utifrån teoretiska begrepp från feministisk och postmodern teori tolkar jag sedan bilderna för att reda ut och besvara mina frågeställningar. Det jag har upptäckt är hur enkla men samtidigt komplicerade de populärkulturella framställningarna är. När man väl börjar skrapa på ytan visar sig nya lager som i sin tur bär på andra underliggande betydelser. Tydligt har det framgått hur starka och cementerade våra genusföreställningar är och hur olika ”krav” på oss försvårar om inte förhindrar nya rollfördelningar. I mitt gestaltande arbete undersöker jag samma stereotyp men här lämnar jag den visuella aspekten av nörden och beger mig ut i ”verkligheten”. Här tar jag fasta på ordets egentliga betydelse, nämligen: ” A person with a devotion to something in a way that places him or her outside the mainstream. This could be due to the intensity, depth, or subject of their interest”.   Med kameran som verktyg undersöker jag min fars största passion, nämligen frimärken, för att se hur detta specifika intresse kan ta sig uttryck. Gestaltningen interagerar med uppsatsen såtillvida att den behandlar samma stereotyp men på ett annat och mer personligt plan. Jag har sett mitt gestaltande arbete som ett andra undersökningsverktyg med vilket jag försökt visa på andra aspekter av ”min” stereotyp och på så sätt problematiserat den ytterligare. Tankar som gestaltningen väckte har i sin tur berikat den skriftliga uppsatsdelen och vice versa. / <p>BI/Media</p>

Stereotyper är något som är vanligt förekommande i spel och om de används på ett bra sätt kan de bidra mycket till spelupplevelsen och därför är det ett intressant ämne att utforska. Då det är stereotyper och yrkesstereotyper som undersökes i det här examensarbetet kan det vara intressant för de som jobbar med konceptgrafik och karaktärsdesign.För att kunna besvara frågeställning har det skapats totalt två olika versioner av tre karaktärer där den grafiska stilen efterliknar den som de använder i StarStable Online (2011). Resultatet av enkäten visar att de som har spelat StarStable Online (2011) föredrog den versionen som liknade karaktärerna med tydligare indikationer på deras yrken medan de som inte har spelat föredrog den versionen där de såg ut som helt nya karaktärer med tydliga yrkesstereotyper. Men det var jämnt mellan respondenterna i vilken av versionerna de tyckte fungerade bättre. I senare studier skulle resultatet i den här studien användas för att designa bättre och mer inkluderande karaktärer i spelindustrin.

Titel: "Fighting Freakin’ Voldemort" – En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin målgrupp Författare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg   Kurs, termin och år: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13 Handledare: Elisabet Ljungberg   Antal ord: 18 188   Problemformulering och syfte: Den här studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela på gemensamma intressen väcker ett samhällspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhängare. I och med detta berör uppsatsen ämnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovärdiga och starka relationer med sina målgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhälle. Studiens syfte är att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina kanaler på Youtube och Facebook.   Metod och material: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa textanalyser av HPA:s Facebookinlägg och Youtubevideor från åren 2010 och 2013. Urvalet skedde inom ett par på förhand identifierade icke uteslutande kategorier av kommunikation som vi ansåg täckte in alla olika typer av kommunikation (exempelvis citat, vlog, kampanjinformation, aktuellt tema, hänvisning till övriga sociala medier, samhällsinformation, samarbete med kändisar och kampanjinformation).   Huvudresultat: Resultatet av studien är att HPA:s kommunikation är målgruppsanpassad och ständigt cirkulerar kring ett gemensamt intresse för populärkultur och samhällsengagemang. Aktivismen HPA praktiserar och deltar i hanterar de ungas brist på politiskt engagemang och visar andra sätt att engagera sig än genom de parlamentariska partiernas ungdomsförbund. I den kommunikation där syftet är att bygga relationer snarare än att mobilisera fokuserar HPA på ämnen som ligger målgruppen nära, vare sig det är fiktion, innehållsvärld eller ett aktuellt tema. I mobiliserande syften anpassas kommunikationen efter samhällsproblemets grad av abstraktion (behov av förklaring) och organisationens planerade inblandning (kampanj eller bara upplysning). Ju mer förståelse och engagemang som krävs kring en fråga, desto viktigare verkar det vara för HPA att använda populärkultur för att förklara och engagera.     Nyckelord: Aktivism, fanaktivism, nördar, fans, The Harry Potter Alliance, HPA, fiktion, målgruppsanpassad kommunikation, mobilisering, populärkultur.

Jag kommer i denna uppsats använda min egen upplevelse och mitt eget perspektiv för att kunna återberätta det som kan vara avgörande för att ett fotbollslag ska klara alla hinder framför sig. Vad det kan innebära för otränade individer att sättas i en grupp och försöka fungera som en grupp. Vad ledarskapets roll kan betyda för en grupp eller vad det kan orsaka för problem om den som blir ledare inte vet hur en ledare ska vara eller vad dess roll innebär inom fotboll.vad det innebär att vara i en grupp och vad som krävs att en grupp ska fungera som ett lag. / I will in this paper to use my own experience and my own perspective to retell that which can be crucial to a football team must clear all obstacles in front of him . What that might mean for untrained individuals to be in a group and try to act as a group . What leadership role mean for a group or whatever it may cause problems if that becomes the leader does not know how a leader should be or what its role is in fotboll.vad it means to be in a group and what it takes to a group to work as a team.

I denna uppsats återberättar jag min upplevelse och mitt perspektiv på vad som kan vara avgörande för att ett fotbollslag ska klara av hinder framför sig. Uppsaten fokuserar på hur skilda individer kan skapa en tillhörighet och gemenskap när de försätts i ett sammanhang där de delar ett utanförskap i samhället. Denna gemenskap i utanförskap kopplas till teorier kring etniska grupper och gruppstrukturer. / In this essay i will retell my experience and my view on what can be crucial for a soccer team to clear all obstacles in front of a team. The paper focus on how different individuals kan create a unity and kinship when they share a context when they are viewed as outsiders in the society. The unity in the exclusion connects to theories about ethnic groups and group structures.