Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 1998/99

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 2008

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2006.

Proefschrift Wenen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika etniciteter framställs och synliggörs i valda bilderböcker, utifrån Uppsala Stadsbiblioteks utbud. Detta arbete har utgått ifrån fyra bilderböcker från 1994 och sex bilderböcker från 2014 som har analyserats genom en kvalitativ text- och innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys analyseras materialet djupgående för att ge en djupare inblick i hur etnicitet skildras i de valda bilderböckerna. En analysmodell har även används för att enklare analysera bilderböckernas innehåll. Utifrån vår studie kan inte några generella slutsatser dras men utifrån vårt begränsande material kunde vi i urvalet se en tendens till att karaktärerna i bilderböckerna från år 1994 avbildades mer stereotypiskt än hur karaktärerna från 2014 blev gestaltade, där en mer naturlig avbildning skedde och mer anpassat till samhället vi lever i idag. Utifrån det begränsade materialet kan vi möjligtvis dra en slutsats om vikten av att biblioteken har ett brett utbud av bilderböcker, för att barn ska kunna skapa sig en positiv identitet och självkänsla. Genom fler böcker som lyfter olika etniciteter kan diskriminering, kränkning och förutfattade meningar minskas bland barnen.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare, barnskötare och modersmålspedagoger resonerar kring kulturella maktordningar och interkulturalitet på tre mångkulturella förskolor. Empirin har samlats in med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med pedagoger från de olika yrkeskategorierna. Resultatet visade att pedagogerna hade en positiv syn på interkulturalitet, men att det kan uppstå svårigheter när olika kulturer möts och skall samverka. Vidare kunde pedagogerna till en början inte se några maktordningar, men det framkom efter hand att status kunde kopplas till hudton i barngruppen. Vår slutsats är att makt, kultur och interkulturalitet är komplexa ämnen som det är svårt att få samförstånd kring, samt att det är av stor vikt att vara medveten om de egna normerna. Det verkar även vara eftersträvansvärt att ha gemensamma normer då"lika" tycks underlätta samvaron i förskolan.

Social life is organized around rules and norms. The present experiments investigate the cognitive architecture of rule violations. To do so, a setting with arbitrary rules that had to be followed or broken was developed, and breaking these rules did not have any negative consequences. Removed from any social influences that might further encourage or hinder the rule breaker, results suggest that simply labeling a behavior as a rule violation comes with specific costs: They are more difficult to plan and come with specific behavioral markers during execution. In essence, rule violations resemble rule negations, but they also trigger additional processes. The question of what makes rule violations more difficult than rule inversions is the major focus of the remaining experiments. These experiments revealed negative affective consequences of rule violation and rule inversions alike, while rule violations additionally prime authority-related concepts, thus sensitizing towards authority related stimuli. Next, the question how these burdens of non-conformity can be mitigated was investigated, and the influence of having executed the behavior in question frequently and recently was tested in both negations and rule violations. The burdens of non-conformity can best be reduced by a combination of having violated/negated a rule very frequently and very recently. Transfer from another task, however, could not be identified. To conclude, a model that accounts for the data that is currently presented is proposed. As a variant of a task switching model, it describes the cognitive processes that were investigated and highlights unique processing steps that rule violations seem to require. / Soziales Miteinander ist durch Regeln und Normen organisiert. Die hier beschriebenen Experimente untersuchen die kognitive Architektur von absichtsvollen Regelverstößen. Dazu wurde ein Setting entwickelt, in dem Regeln befolgt oder gebrochen werden mussten, und das Brechen dieser Regeln keine negativen Konsequenzen nach sich zog. Selbst ohne soziale Unterstützung, die das Brechen von Regeln leichter oder schwerer machen könnte, fanden wir, dass allein das Bezeichnen eines Verhaltens als Regelverletzung spezifische Kosten erzeugte: Die Planung dieses Verhaltens ist deutlich erschwert, und die Ausführung zeigt spezifische Verhaltensmuster. Regelverletzungen ähneln hierbei im weitesten Sinne Negationen, aber beinhalten zusätzliche Komponenten. Die Frage wie genau sich die kognitive Kontrolle regelwidriger Verhaltensweisen von der Verarbeitung von Negationen unterscheidet, steht im Zentrum der vorliegenden Arbeit. Die folgenden Experimente zeigen darüber hinaus neben negativen affektiven Konsequenzen, die sowohl Regelbrüche als auch Negationen vorweisen, insbesondere eine direkte Bahnung autoritätsbezogener Konzepte, die eine spezifische Begleiterscheinung absichtsvoller Regelverstöße darstellt. Als nächstes wurde getestet, wie die kognitiven Kosten von Regelverletzungen durch kürzliche oder häufige Ausführung gemindert werden können. Hier zeigte sich, dass die Kombination aus beiden Faktoren die größte Reduktion kognitiver Kosten des Regelverstoßes erbrachte. Ein Transfer von kognitiver Kontrolle von einer anderen Aufgabe konnte jedoch nicht beobachtet werden. Ein Modell, das die hier dargestellten empirischen Ergebnisse vereint, wird abschließend diskutiert. Als Variation eines Modells zum Aufgabenwechsel erklärt es die kognitiven Prozesse, die einer Regelverletzung unterliegen und zeigt Verarbeitungsschritte auf, die für Regelverletzungen spezifisch sind

Educators and researchers who study college alcohol use have explored shaping the campus environment as a method to positively influence college students' decisions regarding alcohol use. Existing literature has suggested that the interaction between the college students and the campus environment affects students' behavior (Goree & Szalay, 1996; Strange & Banning, 2001). The purpose of this study was to analyze how college and university viewbooks appeal to the different underlying dispositions of college students (non drinker vs. frequent drinker dispositions). The present study was also intended to identify whether college and university viewbooks are a part of the campus environment that affects students' behavioral decisions. The purposive sample included 51 college and university viewbooks from four different regions, six Carnegie Classifications, and an over-sampling of historically Black institutions. The findings revealed that college and university viewbooks appeal more to the non drinker dispositions than to the frequent drinker disposition. The findings also call into question previous scholarship suggesting that university recruitment materials have an influence on college student behaviors. / Master of Arts

The study aims to examine how three books written for teenagers and young adults address topics that are generally considered as deviant to social norms in order to conclude if they can contribute to a norm critical pedagogy in school. Norm critical pedagogy is foremost based on gender- and queer theory and tends to discuss how social norms and power structures are constructed and reproduced in different social contexts. To work in a norm critical fashion the teacher must be aware of the present norms and work to make the pupils conscious of them. Thereby the focus is on existing norms, rather on the deviances. To use norm critical pedagogy correct it must be incorporated in all subjects in school. The books that have been analysed in this essay are Syskonkärlek by Katarina von Bredow, Henrietta är min hemlighet by Maja Hjertzell and Tusen gånger starkare by Christina Herrström. This study shows that all books include and discuss subjects that are deviant to social norms, such as: non-conformal gender roles, homosexuality and incest. Tusen gånger starkare and Henrietta är min hemlighet are suitable to teach in upper school and upper secondary school, because they discuss subjects and themes that pupils and students in that age can relate to and they are written in ways that open up to discussions.  However, all books are not suitable to use in a norm critical pedagogy. Syskonkärlek’s theme is the incestuous relationship between a brother and a sister. Incestuous love is not only deviant to social norms, it is also against the law. To teach that book in the purpose to make the pupils aware of norms and start thinking critical about them, can have the opposite effect, though incest is seen as wrong in so many ways.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。