<p>Under senare hälften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 – 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige. Resultaten av analysen visar att ett ökat narkotikamissbruk har ett positivt signifikant samband med såväl våldsbrott som egendomsbrott. Tydligast märks detta samband med inbrott som är en underkategori till egendomsbrotten.</p>

Under senare hälften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 – 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige. Resultaten av analysen visar att ett ökat narkotikamissbruk har ett positivt signifikant samband med såväl våldsbrott som egendomsbrott. Tydligast märks detta samband med inbrott som är en underkategori till egendomsbrotten.

Sweden has during the last couple of years seen an increase of drug-related crime compared to previous years. Although the amount of reported crimes has increased, the amount of solved crimes has decreased [4]. Other countries have, in the meantime, implemented artificial intelligence in law enforcement. It’s been used on digital platforms as well as surveillance in the real world [2]. One of the main forms in which artificial intelligence has been used is facial recognition. This technology has been proven to have great potential in the field of fighting and preventing crimes. However, questions have arised regarding the ethical aspects of high scale surveillance and the collection of personal data about citizens [1]. This study revolves around professional opinions regarding the use of facial recognition in order to fight drug-trafficking. More specifically taking place in public places around Sweden. Therefore, opinions from the users and developers of the technology have been compared in order to find out if they differ in any way. This study is based on data collected from interviews with police officers, police students and machine learning students from the masters program at KTH. The choice of participants for this study is made in order for the users of the technology to be represented by police and its developers being represented by the machine learning students. Furthermore, the data has been analyzed by comparing the answers from the police officers and students with the answers from the machine learning students. The results from this study shows that both groups regard facial recognition as something which would facilitate law enforcement. However, both groups were skeptical regarding the integrity aspect of the Tommaso Piehl EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap Stockholm tommasop@kth.se implementation, especially among the machine learning students. More generally, the main difference between the groups was that the police-related participants were ultimately open to use the technology. On the contrary, the machine learning students saw this as too great of a threat to personal privacy. / I Sverige har under senare år kriminalitet kopplad till narkotikahandel haft en ökning jämfört med tidigare år. I takt med ökningen av anmälda brott har antalet lösta brott minskat [4]. Samtidigt har andra länder börjat använda sig av artificiell intelligens i syfte att bekämpa brott, både på digitala plattformar och fysiska platser [2]. Användningen av artificiell intelligens, mer specifikt i form av ansiktsigenkänning, har stor potential inom effektivisering av brottsbekämpning. Samtidigt uppstår många frågor kring den etiska aspekten av storskalig övervakning och insamling av personlig information [1]. Därmed är syftet med denna studie att undersöka om det finns några skillnader i hur användare och utvecklare av tekniken förhåller sig till dess användning. Mer specifikt är studien inriktad på ställningstaganden till användningen av ansiktsigenkänning för att bekämpa offentlig narkotikahandel i Sverige. Studien är baserad på data som har samlats in genom intervjuer av poliser, polisstudenter och studenter från KTH:s maskininlärningssprogram på masternivå. Tanken är att poliserna respektive maskininlärningsstudenterna representerar användare respektive utvecklare. Datan har analyserats genom att jämföra svaren från poliserna och polisstudenterna med svaren från maskininlärningsstudenterna. Resultatet från1.1 Bakgrund undersökningen visade att tekniken enligt båda grupper skulle underlätta polisens arbete. Däremot var båda grupper skeptiska till integritetsaspekten av implementationen, speciellt maskininlärningsstudenterna. Mer generellt var den största skillnaden att poliserna i slutändan var öppna för att använda tekniken. Maskininlärningsstudenterna såg det istället som ett alltför stort hot mot den personliga integriteten.

I studien undersöks huruvida en grupp narkotikasäljare på den svenska hemsidan Flugsvamp drivs av andra motivationer än ett grundläggande vinstintresse. Sidan bygger på de teknologiska verktyg som utvecklades av den libertarianskt inspirerade Cypherpunkrörelsens arbete med stark kryptografi i slutet av 1990-talet. Dessa verktyg skyddar både brottslingar och frihetskämpar, men har främst associerats med de som använder anonymiteten i kriminella syften och således har verktygen fått ett dåligt rykte som riskerar äventyra kryptografins framtid. Genom semistrukturerade onlineintervjuer med fem säljare av skiftande karaktär samlade jag information gällande deras upplevelse av sidan, relationerna till kunder och administratörer, hur de rent moraliskt rationaliserade sin verksamhet och vilken påverkan de såg sig ha på samhället och kryptografin. En bild framträdde där majoriteten av säljarna uppvisade ansvarskänsla och eftertänksamhet genom att agera med transparens och professionalitet. Genom att utkonkurrera oärliga aktörer och med ett nära kollegialt samarbete med varandra använde dessa säljare sin roll för att utmana den traditionella majoritetsinställningen till narkotika och visa hur den ansvarsfulla digitala försäljningen i längden kan vara samhällsförändrande. En minoritet uppgav att de endast använde sidan för att tjäna extrapengar och egentligen tyckte att det var en rimlig idé för staten att förbjuda de kryptoanarkistiska verktygen då de främst anses användas i kriminella syften. Studien når fram till slutsatserna att samhället som helhet tjänar på att det narkotikarelaterade våldet försvinner från gatorna, visar på hur en inkonsekvent och konservativ lagstiftning gör sig mottaglig för starka motargument samt understryker att den framtida digitala mänskligheten kommer ha en betydande användning för de kryptoanarkistiska verktygen.

Under den rådande covid-19-pandemin har polisen i Malmö fått information från hotell i Malmö som uppmärksammat en förändring i den kriminella klientelen, med specifikt fokus på prostitution och narkotikahandel. Denna rapport ämnar därför att, genom en kvalitativ ansats, undersöka hotellanställdas upplevelser av förekomsten av dessa brottstyper på olika hotell samt att se om det skett någon förändring i förekomsten under covid-19-pandemin. Genom att intervjua personal på olika hotell i Malmö och Lund var det möjligt att undersöka upplevelser av förekomsten samt den potentiella förändring som uppmärksammats. Upplevelserna av förekomsten av prostitution och narkotikahandel verkar variera mellan de två städerna där hotellen i Lund menade att brottstyperna är sällsynta, medan hotellet i Malmö upplevt mer frekventa händelser. Samtliga menar även att det varit få förändringar i förekomsten av dessa brottstyper sedan början av pandemin fram tills idag och de förändringar som har skett har varit minskningar. Slutsatserna är att brottstyperna inte är vanligt förekommande på de hotell som tillfrågats och att brottstyperna varit relativt stabila och i vissa fall minskat under covid-19-pandemin. / During the current covid-19 pandemic the Police authority in Malmö has received information from local hotels that a more prominent criminal clientele has been observed, a criminal clientele involved in drug trade and prositution. Therefore, the aim of this qualitative report is to gather further information from the employees of hotels about their perceived picture of this more prominent criminality. In addition to this, the report aims to compare how the employees perceive the current frequency of crimes, compared to before the pandemic severely diminished the number of guests staying at the hotel. Interviews were conducted with employees at hotels in Malmö and Lund to study both questions to give a better understanding of the framework of the problem. The results show that the perceived frequency of drug trade and prostitution varies between the two cities. The three hotels from Lund describe the two crime types as a rare occurrence. Malmö on the other hand, where only one hotel participated, had experienced a larger frequency of both of the studied crime types. All the hotels from both cities are however unanimous in that they don’t see a big difference between pre-pandemic times and spring of 2021 when this report was conducted. If anything, the changes they have seen has been that the numbers are dropping.