Background: Receiving social support facilitates the founding of a nascent entrepreneurs’ business. Support that is received from entrepreneurial parents contributes towards the development of the entrepreneur’s capabilities as well as potentials, thus, shaping the nascent entrepreneur. Our study will focus on one part of social support, namely emotional support, provided by entrepreneurial parents. While parents intend to positively influence the nascent entrepreneur’s well-being and emotional stability, the exchange of support happens rather simultaneously and unconsciously. Purpose: This thesis aims to create a better understanding of the influence of entrepreneurial parents concerning the support system received by a nascent entrepreneur when in the founding stage. Therefore, creating theoretical consistency in the form of a developed conceptual model, which can be put into the broader context of family business and entrepreneurship. Method: Ontology – Relativism; Epistemology – Social Constructionism; Research Approach – Inductive; Methodology – Exploratory Study; Data Collection – 15 Semi-structured interviews with nascent entrepreneurs and three interviews with entrepreneurial parents; Sampling – Purposive, Convenience and Snowball Sampling; Data Analysis – Grounded Analysis. Conclusion: The influence of entrepreneurial parents affects the support approach of a nascent entrepreneur. Specifically, it contributes to the development of the entrepreneur’s entrepreneurial competence and spirit, which in its turn enhances the entrepreneurial activities connected to the founding of a new business.

Background: Entrepreneurship plays an indispensable role in today’s society. Especially, the creation of new ventures promotes economic growth and new opportunities. Hereof, Sweden is viewed as a role-model, since it is one of the most innovative and entrepreneurial active countries in the world. Almost 6% of Sweden’s inhabitants are currently characterized as nascent entrepreneurs and thus, are engaged in early entrepreneurial activities without having started an official venture yet. Considering the fact that nascent entrepreneurs have no prior entrepreneurial experience while facing uncertain environments, they have to evaluate the attractiveness of new venture ideas and decide whether they are worth to pursue or to drop them. Purpose: The purpose of this thesis is to explore the evaluation approach of nascent entrepreneurs in the light of new venture ideas. More precisely, we want to investigate what kind of approaches they make use of when evaluating the attractiveness of those ideas and their motives behind the approaches. Method: This thesis is of qualitative nature while following an inductive approach and conducting a multiple case study with ten cases of different nascent entrepreneurs. The data is collected through semi-structured interviews, which were conducted in personal face-to-face meetings. For analysing the empirical findings, we engaged in within-case and cross-case analyses, where we identified and analysed common patterns and differences across the cases. Conclusion: All of the research respondents apply a variety of evaluation approaches, where they make use of their cognition as a means of judging and assessing the attractiveness of new venture ideas. Besides utilizing their social network, existing knowledge and future estimations, all nascent entrepreneurs are using heuristic rules-of-thumb for evaluating the idea attractiveness. Thereby, we identified Passion, Monetary Incentives, Resources and Market Potential as the most outstanding rules-of-thumb in the clear majority of the cases.

Small businesses create most of the new jobs in the world, yet more than half fail before the 5th year. Small businesses contribute to the economy by originating new products and services, yet they often lack the strategies to overcome the challenges of the beginning years. When businesses fail, the community wanes from unemployment, poverty, crime, and other social dilemmas. The purpose of this single case study was to explore small business strategies for sustainability beyond Year 4, specifically in a single independent operating Ohio restaurant owner with less than 500 employees. The conceptual framework was Schumpeter's theory of the entrepreneur's role as leader of economic growth. A semistructured interview generated the data and a review of various business documents including tax returns, the business plan, an operations manual, company marketing material, and social media from the first 4 years in operation facilitated triangulation. Member checking afforded the correct meaning of various concepts and statements. This study contained 4 themes that foster business sustainability and may help nascent entrepreneurs navigate the challenges of the first 4 years: knowledge and experience, work ethic and commitment, social capital, and opportunity recognition through creative discovery. When entrepreneurs incorporate these themes into their business model, resiliency strategies materialize to expand and create jobs, launch new products or services, pay taxes, and stabilize tenuous neighborhoods. This study may also convince community stakeholders to design and reinforce training, networking, and financial opportunities to bolster entrepreneurial venture success.

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.