Background:Vaccinating children is cost effective and important for public health. In Sweden, the high vaccine coverage is reflected by the public trust in vaccinations. However, vaccine hesitancy is a growing challenge worldwide. According to the WHO, vaccine hesitancy is one of the top ten threats to public health in the world today. Registered nurses have a key role for vaccinations, especially in providing information to parents. Aim:The aim was to examine why some children do not get vaccinated at the child care center and what strategies registered nurses use when responding to parents that are opposed or hesitant towards vaccines. Method: Semi structured interviews was undertaken with 12 registered nurses experienced in discussing vaccine safety with parents. Data was analyzed with inductive content analysis. Results:The analysis resulted in six categories and 11 subcategories. Reasons for doubt or hesitancy to vaccines were that consequences of the diseases were forgotten, parents felt worried about how the vaccine affected the child, and lack of trust. Basic strategies that were used to address parents were based on evidence-based information. It enabled trust in the registered nurse and the vaccine that was offered. Conclusion:InSweden,the normis tovaccinatechildren,somethingthatshouldnotbetakenforgranted. Theregistered nursecanatanearlystageprovideevidence-based informationtoparentsatthe child care centersandtherebyprovideknowledgeofthevaccine's health-promotingbenefits.This canpreventdoubtsabout vaccinations andgetmorechildrenvaccinated. / Bakgrund:Barnvaccinationer är kostnadseffektivt och har stor betydelse för folkhälsan. I Sverige är täckningsgraden hög och förtroendet för vaccin stort. Dock är tveksamhet till vaccin ett växande problem globalt. Enligt WHO är tveksamhet till vaccin ett av de tio största hoten för hälsa i världen idag. Sjuksköterskan har en nyckelroll i avseendet att vaccinera barn och ge information till föräldrar. Syfte:Syftet var att undersöka varför vissa barn inte blir vaccinerade på BVC, samt vad BHV-sjuksköterskor har för strategier att bemöta föräldrars motstånd eller tveksamhet till vaccin.  Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor som hade erfarenhet av att bemöta föräldrar kring frågor om vaccin. Analysmetod var induktiv innehållsanalys. Resultat:Ur analysen framkom sex kategorier och 11 underkategorier. Anledningar till tveksamhet eller motstånd till vaccin var att konsekvenserna av sjukdomarna glömts bort, att föräldrarna kände oro för hur vaccinet påverkade barnet samt brist på förtroende. Grundstrategier som BHV-sjuksköterskorna använde för att bemöta föräldrarna utgick från god evidensbaserad information. Det möjliggjorde högt förtroende för sjuksköterskan och det vaccin som erbjöds. Slutsats:I Sverige är det norm att vaccinera barn, något som inte bör tas för givet. Sjuksköterskan kan i ett tidigt skede ge evidensbaserad information till samtliga föräldrar på BVC och därigenom ge kunskap om vaccinets hälsofrämjande fördelar. Det kan förebygga tveksamhet till vaccinationer och få fler barn att vaccineras.