Introduktion/Bakgrund: Depression är ett växande folkhälsoproblem och konventionell behandling fungerar inte alltid. Depression, om obehandlat, medför risken för flera somatiska sjukdomar som kan vara livshotande. Grön rehabilitering har visat sig effektivt vid behandling av depression hos äldre samt yngre individer och behandlingen kan bestå av allt från promenader i skogen till trädgårdsarbete i grupp. Sjuksköterskor kommer med största sannolikhet att stöta på denna patientgrupp oavsett var de jobbar. Som sjuksköterska finns ett ansvar att hålla sig uppdaterad med dagens forskning. Detta för att kunna informera patienter om de olika alternativ till behandling som finns för att de sedan ska kunna fatta välinformerade beslut om sin vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa effekten av grön rehabilitering för individer med depression. Metod: Litteraturstudie uppbyggd efter Polit och Becks nio steg. Urvalskriterier var yrkesverksamma individer med depression som genomgick någon form av grön rehabiliteringsintervention mot sin depression. Tio artiklar söktes fram i databaserna Cinahl, PsycInfo samt via en manuell sökning som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier och användes i framtagandet av resultatet. Resultat: Olika typer av grön rehabilitering visade sig ha signifikanta positiva effekter både på kort och lång sikt på depression, välmående, självbild samt kognitiv funktion. Slutsats: Depression är ett alltmer växande folkhälsoproblem och grön rehabilitering ser ut att vara en lovande behandling mot detta. Det behövs dock mer forskning inom de olika varianterna av grön rehabilitering på ett större och mer varierat urval för att få fram vilken typ av grön rehabilitering som passar bäst vid olika hälsotillstånd vid depression.

Psykisk ohälsa är ett stort problem och dess negativa konsekvenser drabbar individer, närstående och hela samhällen. För att komma åt problemen är det viktigt att det finns flera framgångsrika rehabiliteringsinsatser. Forskning har visat att naturen kan användas för att rehabilitera människor mot psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetet var att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av naturbaserad rehabilitering för individer med psykisk ohälsa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju yrkesverksamma inom olika naturbaserade rehabiliteringsinsatser. Insamlad empiri analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. För att förstå och tolka empirin användes teorier inom socialpsykologi och en teori som berör naturens påverkan på människan. Tre huvudteman identifierades genom resultatanalysen: (1) kunskap; (2) läkning genom natur och djur; och (3) relationer. Inom huvudtemat kunskap visade resultatet att de yrkesverksammas yrkeskunskap och yrkeserfarenhet hade flertalet positiva konsekvenser i deltagarnas rehabiliteringsprocess. I det andra huvudtemat framkom insatsernas för- och nackdelar. Fördelarna var många och betydligt fler än nackdelarna. Den positiva påverkan berörde deltagarnas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala mående och fungerande. I det sista huvudtemat framkom det att relationer hade en viktig roll i rehabiliteringsprocessen. Detta handlade om att deltagarna kom in i en gemenskap och att de yrkesverksammas förhållningssätt gentemot deltagarna var betydelsefullt för deltagarnas rehabiliteringsprocess. Naturbaserad rehabilitering, och de yrkesverksamma, kan därmed sägas vara viktiga faktorer för individers tillfrisknande. / Mental disorders is a major problem and its negative consequences affect individuals, relatives and entire communities. To address the problems, it is important that there are several successful interventions. Research has shown that nature can be used to rehabilitate people against mental disorders. The purpose of the study was to investigate the professionals' experiences of nature-based rehabilitation for individuals with mental disorders. Six semi-structured interviews were conducted with seven professionals' in various nature-based interventions. Collected empirical data were then analysed using thematic analysis. To understand and interpret the empirical data, theories in social psychology and one theory concerning the effects of nature were used. Three main themes were identified through the analysis of the results: (1) knowledge; (2) healing through nature and animals; and (3) relationships. Within the main theme knowledge, the results showed that the professionals' knowledge and experiences had a majority of positive consequences on the participants' rehabilitation process. In the second main theme, the advantages and disadvantages of the interventions emerged. The advantages were many and significantly more than the disadvantages. The positive impact affected the participants' physical, mental, cognitive, and social well-being and functioning. The last main theme emerged that relationships played an important role in the rehabilitation process. This centered about the fact that the participants entered a community and that the attitudes of the professionals towards the participants was important for the participants' rehabilitation process. Nature-based rehabilitation, and the professionals, can therefore be said to be important factors for individuals' recovery.