Spelling suggestions: "subject:"neonatal endlife care"" "subject:"neonatal cendrars’life care""
1 |
Familj på lånad tid - hjälp oss att minnas vår tid tillsammans : Föräldrars erfarenhet av neonatal palliativ vård. En litteraturöversikt / Family on borrowed time - help us to remember our time together : Parent´s experience of neonatal end-of-life care. A literature reviewEdvardsson, Carola, Stenvall, Hanna January 2016 (has links)
Bakgrund: Inom neonatalvården idag är det ovanligt att barn dör, men när det sker innebär det en i många fall livslång kris för de föräldrar som drabbas. Neonatal palliativ vård omfattar en helhetssyn och fokus på hela familjen, vilket bidrar till att relationer mellan familjen och vårdpersonalen byggs upp. Det innebär också etiska dilemman och att ställas inför svåra beslut. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenhet av neonatal palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna AMED, Cinahl, Medline och PsycINFO. Fribergs trestegsmodell användes för analys. Resultat: Åtta kategorier framkom: Att få möjlighet att vara nära; Att vara delaktig i att fatta beslut; Betydelsen av information; Att bli behandlad med respekt; Att lindra barnets lidande; Betydelsen av samtal och stöd; Att skapa minnen samt Sjukhusmiljöns betydelse. Slutsats: Föräldrarna har behov av att få vara delaktiga i barnets vård för att skapa minnen. De behöver information för att förstå och efterfrågar fortsatt kontakt med vårdpersonal och uppföljning efter dödsfallet. / Background: In today’s neonatal care, it is uncommon that babies die. When it happens, it is associated with a life-long crisis for the affected parents. In neonatal end-of-life care, the focus is on the entire family and on the relationships that occur between the family and the health care professionals. It is also related to the ethical questions and difficult decisions that take place in this situation. Aim: The aim was to describe parents´ experiences in neonatal end-of-life care. Method: A literature review consisting of 12 articles with a qualitative approach were made. Searches were made in the databases AMED, Cinahl, Medline and PsycINFO. Fribergs three step method for analysis was used. Results: Eight categories were found: To be able to be near; To be involved in making decisions; The importance of information; To be respected; To alleviate child suffering; The meaning of conversation and support; To create memories and The significance of the hospital environment. Conclusions: The parents have the need to be involved in the care of their dying child to create lasting memories. They need information to understand and they ask for further contact and follow-up meetings after the death of their child.
|
Page generated in 0.0456 seconds