Den svenska hälso- och sjukvården har begränsade resurser vilket kräver att prioriteringar görsför att resurserna ska fördelas så effektivt och rättvist som möjligt. En reell prioriteringssituationdär avvägningen mellan effektivitet och rättvisa blir särskilt tydlig är vid beslut om subventionav förskrivningsläkemedel. När ett sådant prioriteringsbeslut fattas är det relevant att undersökavad resurserna som krävs för en prioriterad behandling i stället hade kunnat generera i form avannan vård, det vill säga att kvantifiera både vinster och förluster i termer av hälsa. I dennauppsats granskas därför beslut om subvention av läkemedel som fattats av Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket (TLV) mellan 2017 och 2022, för att kvantifiera hur avvägningenmellan effektivitet och rättvisa kan ha påverkat den totala hälsan i Sverige. Med hjälp av etttröskelvärde för marginalproduktiviteten i hälso- och sjukvården på 250 000 kronor beräknasnettohälsoeffekten av TLVs beslut. Resultaten visar att av totalt 49 granskade beslut omsubvention av läkemedel har det i 32 fall gjorts en avvägning mellan effektivitet och rättvisa.Endast åtta av besluten har en positiv nettohälsoeffekt, där hälso- och sjukvårdssystemetgenererar mer hälsa än det förlorar till följd av TLVs beslut. För de 17 läkemedel där antaletpatienter som berörs av ett beslut angetts kan en negativ nettohälsoeffekt på -24 060 år i fullhälsa (QALYs) konstateras. Cirka 84 % av de observerade besluten har en negativnettohälsoeffekt och har därmed också påverkat den totala hälsan i Sverige negativt. Resultatendiskuteras sedan med stöd av den svenska etiska plattformen och olika teorier om distributivrättvisa, vilka är möjliga anledningar till att resultatet ser ut som det gör. Att uttrycka kostnadoch effekt i termer av hälsa, som nettohälsoeffekten, tydliggör beslutsfattandet och är en starttill en mer transparent fördelning av samhällets begränsade resurser. Vårt förslag är att införaberäkning av nettohälsoeffekten som komplement till nuvarande metod i svenskahälsoekonomiska utvärderingar. / The Swedish healthcare system has limited resources which requires prioritization in order todistribute resources as efficiently and fairly as possible. A real prioritization situation where thetrade-off between efficiency and fairness becomes particularly clear is when deciding tosubsidize prescription drugs. When such prioritization decisions are made, it is relevant toexamine what the resources required for a prioritized treatment could instead have generated inthe form of other care, i.e., to quantify both gains and losses in terms of health. This thesistherefore examines decisions on subsidizing pharmaceuticals made by the Swedish Dental andPharmaceutical Benefits Agency (TLV) between 2017 and 2022, to quantify how the trade-offbetween efficiency and equity may have affected the overall health in Sweden. Using athreshold value for marginal productivity in health care of 250 000 SEK, calculations are madeto determine the Net Health Benefit. The results show that out of a total of 49 revieweddecisions on the subsidization of pharmaceuticals, a trade-off between efficiency and fairnesshas been made in 32 of these. Only eight of the decisions have a positive net health effect, wherethe healthcare system gains more health than it loses. For the 17 drugs where the number ofpatients affected by the decision could be quantified, a negative total Net Health Benefit of -24,060 years of full health (QALYs) was calculated. Approximately 84 % of the observeddecisions have a negative Net Health Benefit and have thus also had a negative impact onoverall health in Sweden. The results are then discussed with support of the Swedish ethicalplatform and various theories concerning distributive justice, which are possible reasons for theresults. Expressing cost and impact in terms of health, as the Net Health Benefit, clarifiesdecision-making and is a start towards a more transparent distribution of society's limitedresources. Our proposal is to introduce calculation of the Net Health Benefit as a complementto the current method in Swedish health economic evaluations.