No description available.

No description available.

No description available.

Texte remanié de: Doctoral dissertation--Linguistics--Berkeley--University of California, 2002. / Bibliogr. p. 256-284.

Les travaux de cette thèse ont permis de quantifier la réactivité de granulats silex et calcaires siliceux grâce à des études en milieu réactionnel modèle. Le suivi d’éprouvettes de béton a montré que plus des bétons contiennent de granulats « riches » en silice réactive (supérieur à 5%) moins ils gonflent mettant ainsi en évidence l’apparition d’un effet pessimum. En revanche, dans le cas des matériaux « pauvres » en silice réactive (inférieur à 5%) la réduction de l’expansion ne s’observe plus. Il a été montré que, grâce à un processus de neutralisation non délétère pour le béton, les phases siliceuses réactives sont capables de fixer des alcalins sans être dégradées, au travers des silanols initiaux, jusqu’à un certain seuil. Ce seuil en alcalins est rarement dépassé dans le volume granulaire des bétons constitués de sable et de gravillons « riches » en silice réactive. L’augmentation de la température de cure de 38 à 60°C a permis l’observation d’une diminution de l’expansion et l’apparition d’un effet pessimum pour les bétons à base de granulats « pauvres » en silice réactive. Ce changement s’expliquerait par une compétition entre un mécanisme non délétère de neutralisation des alcalins (favorisé à 60°C) et le processus de dégradation de la silice consécutive à une forte concentration locale des alcalins (favorisé à 38°C). La compétition entre ces deux mécanismes est due à un écart de diffusion des alcalins à l’intérieur du réseau siliceux. / The works of this thesis have allowed to quantify the reactivity of flint and siliceous limestone aggregates through studies in model media. Monitoring of concrete samples showed that more is the "rich" silica reactive (greater than 5%) aggregates in concrete, unless they swell highlighting the emergence of pessimum effect. In contrast, in the case of "poor" reactive silica (less than 5%) materials, reduction of the expansion is no longer apparent. It has been shown that through a process of neutralization witch is not damageable for concrete, reactive siliceous phases are capable of fixing alkalis without being degraded through initial silanols, until a certain threshold. This alkalis threshold was rarely exceeded in the granular volume of concrete based on fine and course aggregates witch are “rich” in reactive silica. The increase in curing temperature from 38 to 60°C allowed the expansion reduction and the emergence of a pessimum effect for concretes containing “poor” reactive silica. This change is explained by a competition between a non-deleterious mechanism of neutralization of alkalis (favoured at 60 ° C) and the degradation of silica resulting in a high local concentration of alkalis (favoured at 38 ° C). The competition between these two mechanisms is due to a differential diffusion of alkalis inside the silica network.

Zugl.: Dresden, Techn. Universiẗat, Diss., 2001.

<p>Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner.</p><p>Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.</p>

Philosophiae Doctor - PhD / The HIV-1 envelope (Env) glycoprotein is the primary target of the humoral immune response and a critical vaccine candidate. However, Env is densely glycosylated and thereby substantially protected from neutralisation. Despite the importance of the HIV- 1 Env glycans, limited computational analyses have been employed to analyse these glycans. Here, the Env glycans of two HIV-1 wild-type subtype C isolates are examined, in detail, using computational approaches. These particular strains were used since in vitro data showed that the removal of a single glycan had a substantially different impact on the neutralisation sensitivity of the two strains. Molecular dynamics simulations, and the subsequent analyses, were carried out on the computationally determined, fully glycosylated, Env structures of these two wild-type strains and their N301A mutant counterparts. Detailed comparison of the molecular dynamics simulations demonstrated that unique glycan dynamics and conformations emerged and that, despite shared HXB2 reference sequence positions, the glycans adopted distinct conformations specific to each wild-type model. Furthermore, different changes in conformations were observed for each wild-type model compared to its N301A mutant counterpart and, interestingly, these N301A mutant model-specific glycan conformations were directly associated with the protein residues ultimately found to be exposed, which may explain the varied resistance to neutralising antibodies observed, in vitro, for the two N301A mutant strains.

Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ”Syror och baser”, ”pH-skalan” och ”Neutralisation”. Enkäten skickades ut till intresserade gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet visade att eleverna inte hade missuppfattningar kring syror och baser i allmänhet men däremot hade problem med pH-skalan och förståelse av neutralisationsreaktioner. Tidigare forskning tyder även på att skolan har en inverkan på bildandet av dessa missuppfattningar och här ges förslag på lösningar kring hur man skulle kunna komma tillrätta med dessa problem.

Techn. Universiẗat, Diss., 2004--Cottbus.