Bakgrund Detta arbete utgör en del av en studie som genomförs vid Enheten för ergonomi vid KTH inom ramen för projektet ”Projektering och planering av nya arbetsmiljöer – ett kompetenslyft hos fhv för kundnytta”. Mer specifikt finns bristande kunskap om vilken roll arbetsmiljöingenjörer och ergonomer har i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka hur delaktiga arbetsmiljöingenjörer och ergonomer är vid projektering och utformning av arbetsmiljöer eller teknisk utrustning i ny-, om- och tillbyggnationer. Metod  För att få svar på frågeställningarna användes en enkätundersökning. En webenkät skickades ut till de arbetsmiljöingenjörer och ergonomer som har ett medlemskap i respektive intresseorganisationer. Enkäten innehöll 17 frågor, både multiple-choice frågor och öppna frågor, som besvarades av 531 personer. Resultat  Medicinsk och teknisk utbildning var de vanligaste förekommande grundutbildningarna. De vanligaste anställningarna för arbetsmiljöingenjörer var privatanställning, företagshälsovård och inbyggd företagshälsovård. De vanligaste anställningarna för ergonomerna var företagshälsovård, offentlig anställning och inbyggd företagshälsovård. För arbetsmiljöingenjörer var industri det vanligaste tillämpningsområdet, och för ergonomer det vanligaste tillämpningsområdet kontor. De ergonomer som hade en offentlig anställning var de som deltagit minst i planering och projektering. För arbetsmiljöingenjörer var det vanligast att uppdraget kom från byggherrar. För ergonomer var det vanligast att uppdraget gick direkt till dem personligen. Slutsats Av de som varit delaktiga i planering och projektering var det vanligast att ge synpunkter och förslag på åtgärder i byggprocessen. Detta var mycket vanligare än att delta i hela processen. Cirka 20 % av de som besvarade enkäten hade inte alls varit delaktiga. Av samtliga svarande var det endast ett fåtal som inte ville delta i projektering och utformning av nya arbetsmiljöer. / Background This project is a part of the project “Planning of new work environments - improvements of OHS competence for customer utility” which is a study conducted by the Unit of ergonomics at the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. The role which ergonomists and work environment engineers play in the development of new work environments is today unclear, and an issue this study addresses. Aim The aim of this study was to investigate how involved work environment engineers and ergonomists are in planning and designing new work environments or technical equipment prior to building, rebuilding or extending premises. Method A survey was used to obtain information. An online survey was sent to ergonomists and work enviroment engineers with memberships in respective associations. The survey contained 17 questions, both multiple choice and open-ended questions, and was answered by 531 respondents. Result The most common basic educations were medical or technological. The most common employment forms were for work environment engineers private sector, occupational health services and joined occupational health services, and for ergonomists occupational health services, public employment and joined occupational health. The work environment engineers applied their knowledge primarily in industry settings, whereas the ergonomists worked with offices. The ergonomists with public employment participated least in planning and designing work environments. The work environment engineers primarily received their tasks from property developers. The tasks given to the ergonomists were given to them personally Conclusion Those involved in planning and designing of work environments were often advisors in parts of the constructions process, and did not participate throughout the entire process. Approximately 20 % of those answering the survey had never been part of such processes. Out of all repliers, only a few did not wish to participate in planning and designing of new work places.