Thesis--Auburn University, 2009. / Abstract. Includes bibliographic references (p.51-52).

The study investigated whether providing autonomy support and implementation intention would enhance participants’ subjective well-being in a counting blessings intervention. One hundred and one senior secondary school students were randomly assigned into four conditions: (1) with both autonomy support and implementation intention; (2) with autonomy support only; (3) with implementation intention only; and (4) without autonomy support and implementation intention (control). They were then instructed to count three blessings daily for two weeks. The results indicated that participants’ positive affect was significantly enhanced by counting blessings intervention with autonomy support; while their life satisfaction and positive affect were significantly promoted by the intervention supplemented with implementation intentions. Implications of the findings were discussed. / published_or_final_version / Educational Psychology / Master / Master of Social Sciences

This paper investigates how the immigration ratio affects the subjective well-being of native-born Canadians. I use microdata from the Canadian Community Health Survey during the period 2009 to 2010 and employ ordered probit and OLS models to examine this question. The results show that the geographic concentration of immigrants in Canada has a negative effect on native-born Canadians’ subjective well-being. Specifically, an increase of one standard deviation in the immigrant share in each health region is estimated to decrease life satisfaction by 1.28 standard deviation unit for natives. In addition, the effect of the immigration ratio on the life satisfaction of immigrants is significantly negative as well. Results indicate that the current immigrant selection policy in Canada does not benefit both natives and immigrants in the context of subjective well-being. / the effect of immigration on the life satisfaction of native-born Canadians.

This thesis explores the topic of belonging: both the sense and experience of it as well as the relationship to individual and collective well-being. Through in-depth interviews with five leaders and advocates in the social justice community, I explore their perspectives on the topic, significant influences, the power of the experience, and the relationship between inclusion and belonging. Further, the capacity for belonging to influence and impact social issues such as marginalization, discrimination, and poverty are explored. Methods for fostering belonging are also considered with a view to suggesting recommendations for promoting a lens of belonging as a means for renewing a commitment to the beloved community. / Graduate

Syfte och frågeställningar Syfte med denna studie var att undersöka löpträningens effekter på välbefinnandet med hjälp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ). - Hur påverkar löpträning välbefinnandet? - Hur påverkar styrketräning välbefinnandet i jämförelse med löpträning? - Hur påverkar tv-tittande välbefinnandet i jämförelse med löpträning? Metod För att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod av experimentell karaktär. Deltagare till studien rekryterades på två träningsanläggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löpträning, styrketräning och tv-tittande under tre skilda tillfällen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkät inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. Enkäten innehöll skattningsskalan EmRecQ. Jämförande analyser genomfördes för att undersöka: a) skillnader i välbefinnande före och efter löpträning och b) skillnader i välbefinnande mellan löpträning och styrketräning respektive tv-tittande. Resultat Löpträningen visade signifikant högre medelvärden i välbefinnandet för samtliga fem EmRecQ-faktorer (glädje, trygghet, harmoni, kärlek och vakenhet) före jämfört med efter löpträningen (p < 0,05). Inga signifikanta skillnader i medelvärden gällande skillnader mellan före och efter kunde ses mellan löpträning och styrketräningen. Signifikanta högre medelvärden i skillnader mellan före och efter kunde dock ses mellan löpträning och tvtittande för samtliga fem EmRecQ-faktorer (p < 0,025). Slutsats Fysisk aktivitet verkar vara positivt för välbefinnandet oavsett om det är i form av löpträning eller styrketräning.

No description available.

No description available.

No description available.

Thesis (Ph. D.)--University of North Carolina at Greensboro, 2006. / Title from PDF title page screen. Advisor: Heather Helms ; submitted to the School of Human Environmental Sciences. Includes bibliographical references (p. 114-124).

Thesis (Ph. D.)--Drexel University, 2006. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 78-88).