Bakgrund: Nätmobbning har länge varit ett omfattande problem bland barn och ungdomar, särskilt i skolverksamheten. I och med den snabba utvecklingen av internet har mobbning börjat uttryckas i en ny domän, nämligen internet. Detta fenomen kallas för cybermobbning. Syfte: Syftet med följande uppsats är att undersöka upplevelsen av nätmobbning samt vilka strategier som finns för att bekämpa nätmobbning. Metod: För att besvara det som efterfrågas i uppsatsen har en litteraturstudie av kvalitativ ansats använts. Resultat: Resultatet visar att barn och ungdomar som utsatts för mobbning kan få bestående problem, både socialt och intellektuellt. Slutsats: Det främjande arbetet bör innehålla information om konsekvenserna av nätmobbning. Vuxna som är uppväxta under andra omständigheter där internet inte varit lika omfattande i vardagen bör även få en vidgad uppfattning av nätmobbning. / Background: Cyberbullying has long been a problem among children and young people and especially in school activities. With the rapid development of the internet, bullying has begun to be expressed in a new arena, namely the internet. This is often called cyberbullying. Purpose: The purpose of the following paper is to investigate the experience of cyberbullying and what possible strategies exist to combat cyberbullying. Method: To answer the purpose, a literature review with qualitative approach has been used. Results: The results show that children and young people who have been bullied can have lasting problems, both socially and intellectually. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the following study is that the promotion work should include information on the consequences of cyberbullying. Adults who grew up in other circumstances where the internet has not been as extensive in everyday life should also have a broader perception of cyberbullying.

The interest in the stock market has increased in the last couple of years whereas those who invest use all kinds of different strategies, or none at all. Some strategies are quite complicated and time consuming, while others are easier to replicate. The Magic Formula and Piotroski’s F- Score are two of the more well-known investment strategies which have been developed during the 2000s and are relatively easy to follow. The purpose of this study is to compare the performance of the two investment strategies and if they can create excess return in Denmark, Finland and Norway. In addition, the results will be compared to an earlier study made on the Swedish market, for the sake of discovering any differences between the Nordic countries when investing according to these strategies. The results displayed that both strategies outperformed the market indexes most years and that their accumulated returns were far greater than the market indexes between 2012-2021. Out of the Nordic countries, the portfolios in accordance with The Magic Formula and Piotroski’s F-Score both performed best in Norway. In all the three countries, Piotroski’s F-Score was the better-performing strategy over these nine years regarding accumulated return. However, the results only showed statistical differences between the strategies in Norway and Denmark. Regarding differences between the countries, including Sweden, the results indicate that there are only statistical differences in accumulated return between Norway and Sweden concerning The Magic Formula portfolios during 2012-2020. On the other hand, the results for the F-Score portfolios showed statistical differences in accumulated return between all countries except between Denmark and Finland. / Under senare år har intresset för aktiemarknaden ökat allt mer, där aktörerna använder sig av en mängd olika sorters strategier, eller ingen alls. Vissa strategier kan anses vara mer komplicerade och tidskrävande medan andra är enklare att följa och förstå. Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score är två av de mer välkända investeringsstrategierna som båda har blivit utvecklade under 2000-talet och är relativt enkla att replikera. Syftet med denna studie är att jämföra prestationen för dessa två investeringsstrategier samt om de kan generera någon överavkastning i Danmark, Finland och Norge. Resultaten kommer dessutom jämföras med en tidigare studie gjord på den svenska marknaden, för att hitta eventuella skillnader mellan de nordiska länderna när investeringar skett enligt dessa strategier. Studiens resultat visade på att båda strategierna överträffar marknadens index flera gånger under tidsperioden samt att dess ackumulerade avkastning var högre än marknadens index mellan 2012–2021. Utav alla nordiska länder presterade portföljerna baserade på Den Magiska Formeln och Piotroskis F-Score bäst i Norge, och för samtliga tre länder presterade Piotroskis F-Score bäst av strategierna gällande ackumulerad avkastning under dessa nio år. Resultaten visade dock enbart statistiska skillnader mellan strategierna i Danmark och Norge. Samtidigt visar resultatet på statistiska skillnader för ackumulerad avkastning mellan länderna Norge och Sverige gällande portföljerna enligt Den Magiska Formeln under 2012–2020. Samma period visar även på statistiska skillnader mellan alla länder förutom Danmark och Finland gällande portföljerna enligt Piotroskis F-Score.

The potential of hydrogen as a clean energy carrier is hotly debated, but it promises to significantly contribute to a sustainable energy future. Hydrogen can replace fossil fuels in carbon-intensive industries, heavy transport and aviation, and support a renewable energysystem by acting as energy storage to balance intermittent supply. With increasing investment, high demand projections and the promise of hydrogen to reduce carbon emissions, it is becoming increasingly important to include hydrogen in energy models. While some studies include hydrogen in their energy models, they don’t comprehensively analyse the effects of uncertainty, which is significant in the hydrogen sector. This thesis addresses this gap by developing a Nordic energy model that includes hydrogen supply and storage using OSeMOSYS, based on the European OSeMBE model. In addition to a scenario analysis, a global sensitivity analysis is performed to identify the most influential uncertainties and key interactions between the hydrogen and electricity sectors. The study identifies hydrogen demand and carbon pricing as key uncertain drivers of change, affecting system costs and emissions levels. Uncertainty about the efficiency of carbon capture and the potential for biomass technology with carbon capture and storage also significantly impact emissions. While the share of renewables is projected to be robust, the technologies used for hydrogen production are susceptible to uncertainties. Steam reforming dominates in the absence of a strong carbon price. Electricity and hydrogen from biomass can provide negative emissions and have the potential to play an important role in decarbonisation. However, biomass availability is limited and policy support like carbon pricing is needed to make these technologies competitive in the market. A key link between the electricity and the hydrogen system is electrolysers. However, while cheaper electricity makes electrolysers more attractive, the cost and performance of hydrogen production technologies, such as steam reforming or biomass gasification, are more relevant in determining which hydrogen technologies will dominate. Hydrogen storage and fuel cells aren’t used in the study, except in small amounts for some of the runs in the sensitivity analysis. However, this may change with a specified time-dependent hydrogen demand or a finer time representation in the model. The thesis shows that uncertainties around hydrogen have a much larger impact on emissions than uncertainties around the electricity system. Hydrogen technologies are in close competition, with steam reforming difficult to displace. While in the Nordic countries, the advance of renewables in electricity generation seems unstoppable, the hydrogen sector needs public policy support to become an ally in decarbonisation rather than a burden. / Vätgasens potential som en ren energibärare är omdiskuterad, men den kan bidra avsevärt till en hållbar energiframtid. Vätgas kan ersätta fossila bränslen i koldioxidintensiva industrier, tunga transporter och luftfart, och stödja ett förnybart energisystem genom att fungera som energilagring för att balansera intermittenta leveranser. Med ökande investeringar, prognoser om hög efterfrågan och löftet om att vätgas kan minska koldioxidutsläppen blir det allt viktigare att inkludera vätgas i energimodeller. Vissa studier inkluderar vätgas i sina energimodeller, men de analyserar inte effekterna av osäkerhet på ett heltäckande sätt, vilket är betydande inom vätgassektorn. Den här avhandlingen adresserar detta gap genom att utveckla en nordisk energimodell som inkluderar vätgasförsörjning och lagring med hjälp av OSeMOSYS, baserat på den europeiska OSeMBE-modellen. Förutom en scenarioanalys utförs en global känslighetsanalys för att identifiera de mest inflytelserika osäkerheterna och viktiga interaktioner mellan vätgas- och elsektorerna. Studien identifierar efterfrågan på vätgas och prissättningen på koldioxid som viktiga osäkra drivkrafter för förändring, vilket påverkar systemkostnader och utsläppsnivåer. Osäkerheten kring koldioxidavskiljningens effektivitet och potentialen för biomassateknik med koldioxidavskiljning och lagring påverkar också utsläppen avsevärt. Även om andelen förnybara energikällor förväntas vara robust, är de tekniker som används för vätgasproduktion känsliga för osäkerheter. Ångreformering dominerar i avsaknad av ett starkt koldioxidpris. Elektricitet och vätgas från biomassa kan ge negativa utsläpp och har potential att spela enviktig roll i utfasningen av fossila bränslen. Tillgången på biomassa är dock begränsad och politiskt stöd i form av t.ex. koldioxidpriser behövs för att göra dessa tekniker konkurrenskraftiga på marknaden. En viktig länk mellan el- och vätgassystemet är elektrolysörer. Men även om billigare el gör elektrolysörer mer attraktiva, är kostnaden och prestandan för vätgasproduktionstekniker såsom ångreformering eller förgasning av biomassa mer relevanta för att avgöra vilka vätgastekniker som kommer att dominera. Vätgaslagring och bränsleceller används inte i studien, förutom i små mängder för några av körningarna i känslighetsanalysen. Detta kan dock förändras med en specificerad tidsberoende vätgasefterfrågan eller en finare tidsrepresentation i modellen. Avhandlingen visar att osäkerheter kring vätgas har en mycket större inverkan på utsläppen än osäkerheter kring elsystemet. Vätgasteknikerna konkurrerar nära varandra, men ångreformering är svår att ersätta. I de nordiska länderna verkar framstegen för förnybara energikällor inom elproduktion vara ostoppbara, men vätgassektorn behöver offentligt politiskt stöd för att bli en allierad i utfasningen av fossila bränslen snarare än en börda.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.