Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.