Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss.--Philosophische Fakultät--Münster--Westfälische Wilhelms-Universität, 1988.

Thesis--Uppsala. / "Särtryck ur Norrländskt Handbibliotek 7." Includes bibliographical references (p. [418]-426).

Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen--Umeå, 1990. / Résumé.

No description available.

Akademisk avhandling--Umeå, 1984. / Mention parallèle de titre ou de responsabilité : The Saami metal deposits A.D. 1000-1350 : in the light of the find from MÖrtträsket, Lapland / Inger Zachrisson. Résumé en anglais. Bibliogr. p.126-132.

The aim of the thesis is to describe and analyse socio-economic changes in northern Sweden. Focus is on the period 1985-2000. Population development, restructuring of economic activities, political and cultural changes are related to a theoretical discussion on the transformation of sparsely populated areas as an outcome of multi-dimensional and interrelated processes. Besides an introductory and concluding section, the thesis contains four papers. The first paper deals with forestry's changed role in the local economy of four municipalities located in the inland areas of upper Norrland. The changes within forestry have been driven by adaptation to global competition and rapid technical development. Even though timber production has increased in some of the municipalities, job losses have greatly reduced the importance of forestry in the local economies. Many employees have left forestry for work in other branches, unemployment or retirement However, relatively few have moved from the area. A multiplier model was employed in order to analyse the impact on the local economy. The second paper deals with population changes in the six northernmost counties. During the 1990s, most municipalities and rural areas in northern Sweden have experienced renewed depopulation. At the same time, some rural areas have shown significant population growth. Three types of rural areas with population growth have been identified. Firstly, there are rural areas within daily commuting distance from regional centres. Secondly, there is a group of rural areas, mainly a number of mountain villages close to the border with Norway, which has benefited from the tourist industry. Finally, there are a few rural areas characterised by attractive residential environments and leisure housing. The third paper is based on a classification of 500 residential areas and villages in the county of Västerbotten into seven types of housing environments. In this way, the county is broken down into a mosaic of housing environments characterised by very different prerequisites for consumption and economic development A complex and dispersed pattern of disadvantaged residential areas all over the county indicates the difficulty in treating counties and municipalities as homogeneous regions. In the fourth paper, focus is on young peoples' attitudes towards staying in or moving to small communities within a local labour market region in northern Sweden. The study is based on telephone interviews with 400 young men and women in the Umeå region. Half the interviewees lived in the university city of Umeå while the others were residents in five rural municipalities surrounding Umeå. In general, the males and females aged 19-25 had a much more positive attitude towards living in rural communities than did those aged 15-18. Nevertheless, only half of the young people already living in the rural municipalities wanted to stay there. Among the young people living in the city, slightly less than 50% showed an interest in moving to the surrounding rural areas, mainly the countryside within commuting distance from the city. The connection between higher education and out-migration of young people from rural areas is also highlighted. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2002</p> / digitalisering@umu

The rock paintings of the hunter-gatherers in the province of Norrland, and their localisation. The aim of this thesis is to find a couple of distinguishing features for the localisation of the rock paintings of the hunter-gatherers in Norrland. This will be done through studies of Swedish and international literature, about ancient rock-art and the belief system of the hunter-gatherers. I will make comparisons  with other groups of hunter-gatherers and try to find analogies. My belief is that there must be a large number of undetected rock paintings in Norrland. They are hard to find because of overgrowth by lichen and damages due to wethering. Theretoo I feel that there hasn´t been enough of structured surveys. I hope that my resulting short list of practical clues of where to find them will help: seek for them in the boreal forest area from 200 meters above the sea level to the present alpine tree line zone in close vicinity to neolithic winter dwellings in close vicinity to pitfall traps on vertical rock walls of cliffs or boulders in close vicinity to standing water/ alternatively in a hillside in the forest the rock faces to the south on imposing natural formations try to find them in cloudy, humid weather

I det här projektet har halten tungmetaller, miljöfarliga metaller och andra metallföroreningar undersökts i fiberhaltiga bottensediment längs Norrlandskusten i syfte att bredda förståelsen för saneringsbehovet. Industrier har använt olika processer i sin verksamhet som släppt ut fiberrikt avfall i vilka en mängd föroreningar och däribland miljöfarliga metaller har lagrats. Metallerna ansamlas i sedimenten och bör påvisas vid provtagning, men så är enligt denna studie inte alltid fallet. Många faktorer spelar in i om tungmetallerna lagrats och finns kvar i sedimenten eller inte. Två av dessa faktorer skulle kunna vara halten organiskt kol i sedimenten samt svavelhalten, alternativt de båda i relation till varandra. För att ta reda på vad som finns i sedimenten har data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) använts. Samma data ligger till grund för den stora studie och riskklassning som genomfördes av SGU, Havs- och vattenmyndigheten och fem länsstyrelser i Norrland, projektet FIN15. I projektet har data från fem undersökta områden analyserats. Områdena är Norrsundet, Ljusnefjärden, Iggesund, Marmen och Yttre fjärden. Datan har analyserats med avseende på vilken industri som funnits i vilket område, i vilka sediment vilka metaller finns samt om det går att påvisa någon koppling mellan vilken industri som använts på platsen. I syfte att avgöra om metallkoncentrationerna i sedimentenär betydligt högre än de naturliga bakgrundsnivåerna har jämförvärden från Bottniska viken använts som referensvärden för "neutral metallkoncentration" i sedimenten. Resultatet visar att det i många fall kan dras kopplingar mellan typ av industri och metallhalt, men att det finns många faktorer som är avgörande för huruvida metallerna finns kvar i sedimenten eller inte. Svavlet och det totala organiska kolets (TOC) påverkan på metallernas koncentration visade sig vara mer komplex än vad som framställdes enligt teorin. Vid vissa områden ökade metallkoncentrationerna med ökad kolhalt, i andra minskade den. Det går i denna undersökning heller inte att påvisa ett starkt samband mellan svavelhalten och halten förorening. Metoden som använts går att utveckla och fler faktorer bör beaktas för att få en bättre helhetsbild. De fem analyserade områdena har alla varierande geologi och har haft en kombination av flera olika industrier. Det går inte att med säkerhet fastställa att en viss metall kommer från en viss industrityp, men det går att se samband mellan förhöjda halter metaller och industriområden med gemensamma industrityper i allmänhet.

<p>Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet.</p><p>För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet.</p><p>Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den.</p><p>Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.</p>