This thesis focuses on the often-overlooked stone axes in northern Sweden, a subject which in scientific texts has been touched upon but never been in focus. To fill this knowledge gap the stone axes of Västerbotten county have been summarised and analysed in combination with other stone tools such as clubs and chisels with the aim to expand the basic knowledge of stone tools found in Västerbotten.

Throughout the course of history flint has been used in Sweden. However, flint does not naturally occur in the northern parts of the country. Yet flint has been discovered in the North.This is the result of humans transporting the material from southern most Scandinavia and/or from south-eastern Karelia. This begs the question, which way did the flint travel to northern Sweden? This paper aims to try to answer this question by analyzing the distribution and concentration of flint that has been found in the Swedish counties of Norrbotten,Västerbotten, Västernorrland and Jämtland. To do this it is first necessary to gather information regarding finds of flint. This is the first task of this paper. Its second task is to analyze this information using Qgis, with its associated tools, to create maps showing the distribution and concentration of flint. It has also been assumed that the modes of contact might have changed over time, therefore additional maps were created showing the distribution of flint from two different periods. The paper's third and final task, through theuse of the maps, is to suggest and discuss possible ways of contact that allowed flint to find its way into northern Sweden. It has been observed that the flint is not distributed evenly across the North and that there are certain areas with higher concentrations of flint. It has also been noted that the distribution of flint from two distinct time periods have dissimilar distribution patterns suggesting different modes of contact.

Syftet med denna studie var att göra en diskursanalys av bilderböcker som utspelar sig i Norrland från två olika tidsperioder, från 1980-2000 och från 2010 och framåt. Jag har undersökt hur miljöer och karaktärer skildras, vilka diskurser som framträder och vilka konsekvenser detta kan få för de personer som läser böckerna. Studien kom fram till att det har funnits en tydlig natur- och glesbygdsdiskurs där norrländska miljöer har likställts med naturområden och glesbygder, men att nyare litteratur utmanar dessa och ger läsaren alternativa norrländska världar att läsa om.

I Po Tidholms Norrland kan man läsa om Norrlands utveckling från 1990-talet till 2012. Tidholms bok ger insyn i hur tillvaron kan te sig i norrländska samhällen och skildrar en komplex relation till naturen, såväl som till den politik som möjliggjort industrialiseringens framfart som gjort landsändan till hela Sveriges naturresurs. Tidholm har i flera år varit en viktig och tydlig röst för Norrland som belyser Norrlandsfrågan och de konsekvenser den storstadscentrerade politiken haft på landsändan. I Norrland kan man läsa om de stora bolagen, om samerna, de nyinflyttade och om de norrlänningar som bott där sedan generationer tillbaka. Tidholm lyfter i sin bok flera olika perspektiv på naturen där de olika grupperna har sina egna tankar om vad naturen betyder och vad den ska vara. Genom att studera hur Tidholm skildrar den moderna Norrlandsfrågan och hur industrialiseringen har påverkat regionen undersöker uppsatsen hur han framställer frågan om vem som äger naturen, vad den betyder samt hur den ser ut och används i ett modernt samhälle. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är ekokritiken. Uppsatsen har kunnat visa att Tidholm i sin bok framställer hur industrialiseringen medförde att naturens resurser utnyttjades. Förlorarna var, enligt Tidholm, bönderna, samerna och naturen själv. Därtill har den påvisat motsättningar i natursynen mellan de olika grupperna i norr som skildras i hans bok. Tidholm gestaltar dessa genom att belysa olika konflikter mellan de som förespråkar en mer storskalig och exploaterande relation till naturen. Även Tidholms egen natursyn innehåller intressanta motsättningar där han hyllar en romantiserad bild av naturen och kritiserar den i sitt naturliga tillstånd. I Norrland framgår det att naturen har ett instrumentellt värde för det nutida samhället, detta trots inslag av moraliska dilemman och samvetskval.

Northern Sweden, or Norrland, is depicted as a periphery in many areas in Swedish society and the peripheralization is produced and reproduced in media, culture, and news as well as political rhetoric. Karin Smirnoff´s novel Jag for ner till bror is set in a small town in Northern Sweden, making it a relevant object of study for how peripheral representations are reproduced or criticized in literature, which is the aim of this essay. By using established theories concerning centre and periphery, which has been adapted for use in literary analysis by focusing on external as well as internal characterizations, in combination with a method of thematic analysis this essay hopes to answer the questions: What representations of centre and periphery can be found in the text? How does the text represent the Northern small town? And how does the text represent the “närande och tärande”, an established dichotomy in centre and periphery rhetoric? The results of this study show that the novel process these representations in a nuanced way, and critically reproduces them. The main protagonist's struggle with trauma shows an internal periphery and illustrates the depth and nuance of these concepts.

In the north of Sweden a lot of the municipalities struggle with depopulation and a negative developmental spiral. Lately there has been a lot of cases where this can change when new investments and establishments are introduced to the area.  This study has examined how the rural municipality of Sollefteå has worked with attracting new investments and the added new workload to a municipality with limited resources. To achieve this, interviews has been carried out with people who work with these issues at Sollefteå municipality. A study has also been done on existing planning documents from Sollefteå municipality to gain an understanding of their vision and limitations. The study showed that Sollefteå municipality has advocated for their strengths and been able to attract investments and has been chosen as one of the places where Sweden’s military has been re-established. As there has been a very low need for planning in Sollefteå the last few decades one of the main challenges is to pave the way for the establishments that wish to make Sollefteå municipality their home in terms of new detailed development plans as well to ensure housing for the added workforce that would be needed in the future.

Today, nine out of ten municipalities are active on social media and it has become increasingly popular among municipalities that make use of placemarketing to promote their particular region. A problem that is raised in this study is that the population of the municipalities in northern Sweden often is in decline. The purpose of this study is to investigate how a democratic-controlled organization such as Luleå Municipality uses the social media Facebook in its placemarketing, to highlight a place of scale and to attract new residents and stakeholders to move to or visit the city. In order to answer the purpose I have with the help of a critical discourse analysis examined how Luleå Municipality using social media Facebook in their marketing of Luleå as a place. The results were then analyzed using theories of placemarketing, Norrland and the market-oriented municipality. The analysis showed that it is clear that Luleå Municipality use placemarketing on the Facebook page of Luleå. This is large parts of the posts was about highlighting the site's advantages in terms of events and activities and great nature and environment images. / I dag är nio av tio kommuner aktiva på sociala medier och det har blivit allt mer populärt bland kommuner att använda sig av platsmarknadsföring för att marknadsföra just sin region. En problematik som lyfts i denna studie är att befolkningsmängden i kommuner i Norrland ofta är på nedgående. Denna studies syfte är att undersöka hur en demokratisk styrd organisation som Luleå kommun använder sig av det sociala mediet Facebook i sin platsmarknadsföring för att lyfta fram en plats fördelar och för att locka nya invånare och aktörer att flytta till staden eller för att besöka platsen. För att kunna besvara syftet har jag med hjälp av en kritisk diskursanalys undersökt hur Luleå kommun använder sociala mediet Facebook i sin marknadsföring av platsen Luleå. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorier om platsmarknadsföring, Norrland och den marknadsorienterade kommunen. Analysen visade att det är tydligt att Luleå kommun använder sig av platsmarknadsföring i sin uppdatering på Facebook-sidan Luleå. Detta genom att stora delar av inläggen handlade om att lyfta fram platsens fördelar i form av händelser och aktiviteter samt fina natur och miljöbilder.

The image of Northern Sweden has long been subjected to stereotyping, and the stereo­typed image of the Northerner is widely spread in various media contexts within Sweden. Historically, Norrland has been regarded as a wide wilderness, and the Norr­landic literature in turn has typically been studied in terms of the pastoral genre, the romanti­cism of the wilderness, or from an eco-critical perspective. The study of masculin­ity within modern Norrlandic literature, however, is largely overlooked, de­spite the undeniable stereotyping of Norrlandic males within other forms of media. This the­sis aims to solve this anomaly by providing insights into the creation processes of masculinity in three contemporary Norrlandic novels. In the novels Smekmånader [Honeymoons, 2017] by Mikael Berglund, Solidärer [Solidarians, 2017] by Anna Jörgensdotter, and Silvervägen [The Silver Road, 2018] by Stina Jackson, the construct of Norrlandic masculinity is examined through close-reading. The questions of how Norrlandic masculinity is constructed is examined through a theoretical framework combining the hegemonic masculinity of R. W. Connell, the gender performativity and queer studies of Judith Butler, the frontstage and backstage perspective of Erving Goffman, and the creation of emotions of Sara Ahmed, in the reading of three contemporary novels following male protagonists—each seeing their identity challenged while on a journey far away from home. Viktor of Honeymoons is constructed as a brave cry-baby or a highly sensitive person whose self is disintegrated in the absence of his wife Maija. He is furthermore constructed as a person offering emotional comfort, despite being deeply void of such comfort himself. Ingemar of Solidarians is constructed as a mummy’s boy or a dreamer who ends up as a martyr, who always requires the presence of a woman—his mother Eivor, Klara whom he is wooing, or Conxa whom he meets in the war in Spain—in order to advance from a mere lust to an actual event of action. His emotions are slightly supressed. Lelle of The Silver Road is constructed as an emotionally blunted vigilant or a nervous wreck, who readily succumbs to aggression and violence towards other men, in his lack of emotional cathexis to a physical person. He is struggling with his perceived failure in his role as a father, and is furthermore driven to action by his need of reconciling with his past. Nonetheless, none of the male protagonists exhibits a lasting hegemonic masculinity. The study concludes that the analysed novels contribute to a new form of Norrlandic literature which challenges the traditional and stereotypical ideas of rural masculinity.

I denna magisteruppsats kommer strategiska lägen och boplatsers relation till gravar att studeras. Arbetet riktas in på Arnäs och Själevad socken i Örnsköldsvik kommun som ligger in Västernorrlands län. Mer specifikt så är det järnåldersboplatser i Skommarskatan, Gene, Vågnäs and Sörvåge som inkluderas i uppsatsen. Terrängmodellerings kartor, viewsheds, landhöjnings kartor och historiska kartor, litteratur samt fältinventering används för att komma fram till vilket sätt boplatser blev strategiskt belagda och vilken rumslig relation det finns mellan boplatser och gravar. Det visar sig att gravar verkar vara anlagda nära boplatser, men resultatet tyder på att man inte nödvändigtvis ser gravarna från boplatserna på boplatslokalerna. Resultaten visar att viewsheds inte alltid stämmer med det man ser i fält.Resultatet antyder på att terräng, relation till vatten, närhet till färskvatten, kommunikation möjligheter, handelsmöjligheter, resurstillgångar, huskonstruktion och på vilket sätt människorna livnärde sig på har en inverkan på vilket sätt boplatser anlades. Tidigare så har mycket fokus varit lagt på hur RAÄ 22:1 i Gene var strategiskt lagd inom arkeologisk forskning, men i den här uppsatsen har fokus legat på andra typer av boplatser och andra delar av landskapet med hänsyn till fler lokaler. Denna studie har demonstrerat att tidigare studier av järnåldersboplatser i Arnäs och Själevad socken har varit begränsad i sin syn att belysas boplatsers relation till landskapet. Tidigare forskning var fokuset på en lokal och det har visat sig vara en brist när man jämför med landskaps studiemetoder använda i denna studie. Nu har agrara, jägare-samlare och säljägare boplatser studerats och vidgat perspektivet på boplatser strategiska lägen inom studieområdet.

Studiens syfte är att lyfta fram mottagarnas tolkningar om reklamens budskap inom fältet TV-reklam, och dess inkludering av regionala stereotyper. Genom tillämpning av receptionsstudie, där både en semiotisk analys och respondentintervjuer får rum, bidrar studien till fortsatt diskussion inom mottagarstudier. Materialet för den semiotiska analysen är två reklamfilmer från Elons reklamfilmsserie som publicerades 2012, de titulerades Elon Norrland och Elon Småland. Filmerna används även som material för intervjuerna för att kunna framställa det empiriska materialet från respondenterna. Olika teorier används för att styra uppsatsen i rätt riktning, däribland semiotiken med de relevanta begreppen denotation, konnotation och myt. Här återfinns också begreppet stereotyp som är en bärande del i uppsatsen. Bland teorierna finns även polysemin som också är av vikt för studiens resultat. Tillsammans med Halls koder dominant, förhandlande och oppositionell delas svaren från intervjuerna tematiskt in i kategorier. Den semiotiska analysen resulterade i en upptäckt av sammanlänkande kedjor som tillsammans bidrar till en föreställning om och ett skapande av regionala stereotyperna Norrland och Småland. I receptionsstudiens andra del, respondentintervjuerna, framkom resultatet att flertalet respondenter såg reklamerna som humoristiska och många har även uppfattat de regionala stereotyperna, vilket kan tolkas som den dominanta synen. Vidare framgick det att alla inte väljer att fullt ut acceptera de budskap som visas, utan förhandlar snarare med budskapet och det reklamen vill förmedla. Sedan framkom det även att några respondenter satt sig i opposition till dessa stereotyper och förkastade dem. Vi kan konstatera att det finns en polysemisk bild av publikens tolkning. / The purpose of this study is to highlight the recipients' interpretations of the advertising message in the field of TV advertising, and its inclusion of regional stereotypes. Through the application of a reception study, where both a semiotic analysis and respondent interviews are presented, contributes the study to continued discussion within recipient studies. The material for the semiotic analysis is two commercials from Elon's commercial series published in 2012, named Elon Norrland and Elon Småland. These are used as material for the interviews in order to be able to produce the empirical material from the respondents. Different theories were used to steer the essay in the right direction, including semiotics with the relevant concepts of denotation, connotation and myth. The concept of stereotype is also of great importance to the thesis. Polysemy is also included as a theory and together with Hall's three codes; dominant, negotiating and oppositional, the answers from the interviews are divided thematically into several categories. The semiotic analysis resulted in a discovery of interconnecting chains that together contribute to a notion of and the creation of the regional stereotypes Norrland and Småland. In the second part of the reception study, the respondent interviews, the result showed that most respondents saw the advertisements as humorous and many also recognized the regional stereotypes, this can be interpreted as the dominant view. Furthermore, it appeared that everyone does not choose to fully accept the messages that were displayed, but rather negotiate with the message and what the advertisement wants to convey. And lastly some respondents emerged to oppose to these stereotypes and rejected them. We can state that there is a polysemic picture of the audience's interpretation.