Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet. För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet. Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den. Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.

I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping. Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser. Vi gör nedslag i en vecka vardera för åren 1985, 1999 och 2011. Vi har mätt antalet texter, hur ofta samma text publicerades i flera tidningar, vem som har producerat texterna och förekomsten av bilder. Vi jämför de tidningar som låter urvalet ske hos den egna redaktionen och de tidningar som låter urvalet ske externt, hos TT Spektra eller centralt hos en koncern. Studien visar att antalet inrikestexter i tidningarna har minskat totalt sett. Den stora merparten av texterna är producerade av TT och samma text publiceras i större utsträckning i allt fler tidningar. Användandet av bilder har ökat kraftigt. Vi kopplar resultatet till aspekter av kommersialiseringens effekter och visar att dessa effekter är mer tydliga bland de tidningar som låter urvalet av inrikestexter ske externt.

No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 164-169).

No description available.

In Norrland, forests make up the biggest area of land, where different activities and actors exist in the same locations. Conflicts arise when different actors and agendas clash, making it hard to have a sustainable co-existence in the forest. Through forest research and other initiatives, new methods and strategies are being explored to make co-existence possible. Currently there is a gap between the research and its end user, as well as a dislocation of research facilities where most are located along the coast instead of the inland and the forest. Can architecture be a tool to raise awareness about nature and forests, making it a common concern? The proposal is to create a forest research center in the forest in the inland, where actors work and activities take place. The building combines the different users, creating a space where researchers and forest owners can share knowledge and experiences, and work towards a sustainable management without conflicts. Through the program of the building, the public get access to knowledge and become involved in the politics and management of the forest. The design explores and exposes the possibilities of wood, where incremental design showcases the impact of nature. / I Norrland utgörs den största andelen land av skog, där olika aktiviteter och aktörer verkar i samma områden. När aktörer med olika agendor ska samsas på samma plats uppstår ofta konflikter som leder till en ohållbar miljö. Genom att ha en överblick över alla aktiviteter utforskar svensk skogsforskning och andra initiativ nya metoder och strategier som kan möjliggöra en hållbar samexistens i skogen. Än finns dock ett glapp mellan forskare, skogsägare och andra aktörer, som inte förbättras av att forskningsanläggningarna är belägna längs kusten istället för inlandet och skogen. Kan arkitektur vara ett verktyg för att öka allmänhetens medvetenheten och intresse för naturen och skogen? Mitt förslag är ett center för skogsforskning i Västerbottens inland, där aktörerna arbetar och bedriver sina verksamheter. Byggnaden kombinerar de olika användarna och skapar en plats där forskare och skogsägare kan utbyta kunskap och erfarenheter, och samarbeta för en hållbar skogshållning som minimerar konflikter. Genom byggnadens program får allmänheten tillgång till kunskap om skogspolitik och skötsel, vilket kan leda till starkare engagemang och medvetenhet. Designen utforskar och visar trä som byggnadsmaterial, där uppbyggnaden över tid förstärker naturens påverkan.

Parking, a seemingly mundane topic, have a huge impact on peoples right to the city. This thesis aims to explore the effects of the regulatory space created by parking norms and policies within the urban landscape. Parking is in this thesis identified as an active form, drawing from the work of Keller Easterling. Being controlled and regulated at the municipal level, parking is a question of local politics. This opens up possibilities for reorganizing parking as a tool for planning and place-making. By rewiring the organization of parking, from an individual property into a cooperative infrastructure, parking becomes a platform for generating local communities in the mid-sized Swedish city.

Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen--Stockholm, 1991.

Akademisk avhandling--Arkeologi--Stockholm, 1979. / Bibliogr. p. 231-246.