Bakgrund: Idag lever miljontals av människor runt om i världen med Humant immunbristvirus (hiv). Hiv-positiva patienter är en utsatt patientgrupp som ständigt blir bemötta med fördomar, rädsla och skam vilket kan resultera i ett avståndstagande till att söka vård. Behandling med antivirala läkemedel förebygger smittspridning och genom en god följsamhet till behandling kan patienter numera leva ett gott och livslångt liv. Syfte: Att belysa sjuksköterskors förhållningssätt vid vårdandet av hiv-positiva patienter. Metod: En allmän litteraturstudie användes som metod för att samla in data från tio resultatartiklar varav sex kvalitativa och fyra kvantitativa. Analyseringen av resultatartiklarna genomfördes enligt en modell av Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier följt av fyra underkategorier. Resultat påvisade en stor kunskapsbrist bland sjuksköterskor runt om i världen. Utifrån okunskap genererades rädsla och fördomar vilketresulterade i negativa attityder kring sjukdomen. Högre kunskap kring sjukdomen, tidigare livserfarenheter och religiöslivsskådning visade sig var bidragande faktorer bland sjuksköterskorna till ett mer accepterande förhållningsätt gentemot hiv-positiva patienter. Konklusion: För att förbättra sjuksköterskans kompetensområde och skapa ett mer positivt förhållningssätt gentemot hiv-positiva patienter krävs det större förståelse kring sjukdomen, mer arbetsresurser följt av flerutbildningsmöjligheter. / Background: Millions of people all over the world are currently living with hiv. These patients are vulnerable and live a life facing prejudices, fear, and shame which in turn may cause a reluctance in receiving treatment. Early treatment with antiviral medicines reduces the spread of the virus and through good adherence to treatment it enables the patient to live a long and healthy life. Purpose: The purpose of the study was to illustrate nurses’ approach while caring for hiv-positive patients. Method: A general literature study based on six qualitative and four quantitative articles. The analysis of the research articles was conducted according to Popenoe et al. (2021). Result: Four main categories followed by four subcategories was identified.The results indicate a major lack of experience and hiv related knowledgeamong nursesglobally. This generated fear and prejudices which resulted in negative viewpoints of the disease, followed by a stigmatizes and discrimination when encountered. Knowledge and competence, previous life experienceand religion were the major contributing factors to a more accepting approach towards hiv-positive patients. Conclusion: In order to improve nurse’s competencies and create a more positive outlook of the disease,more resources are required in the workplace as well as better comprehensionand knowledge followed by increased educational opportunities.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede innebär att sjuksköterskan lindrar patientens lidande och främjar livskvaliteten. Närstående ska också vara delaktiga i vården. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser helheten kring patienten och formar vården utifrån patientens behov och önskemål. Sjuksköterskor kan uppleva att vården vid livets slutskede är komplex och tycker därför att vissa situationer är svårhanterliga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av vad som är viktigt i vård vid livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar. Analysen ledde till att resultatet kunde presenteras i fyra teman.Resultat: Resultatets fyra teman är: Skapa en relation, Bemötande och helhetssyn, Kommunikation och information samt Närståendes betydelse för patienter vid livets slutskede. Dessa teman visades vara viktiga för patienter i vård vid livets slutskede.Slutsats: Patienter upplever att det i vård vid livets slutskede är viktigt att skapa en relation med sjuksköterskan, bli bemötta utifrån en helhetssyn, kommunicera och få information samt att närstående inkluderas i patientens vård. / Background: End of life care means that the nurse alleviates the patient´s suffering and promotes the quality of life. Relatives must also be involved in the care. Person centered care means that the nurse has a holistic view of the patient and shapes the care based on the patient´s needs and wishes. Nurses may experience that end of life care is complex and therefore find certain situations difficult to handle.Aim: The aim of this study is to describe the patient´s experience of what is important in end of life care.Method: A literature review where the result are based on 17 scientific articles. Through the analysis the content of the articles have been presented in four themes.Result: The four themes of the result are: Creating a relationship, Meeting and holistic view, Communication and information, and the Importance of close relatives for patients at the end of life. These themes were shown to be important to patients in end of life care.Conclusion: Patients experience that it is important to create a relationship with the nurse, to be treated from a holistic perspective, communicate and receive information, and that relatives are included in the patient´s care.

Hospitalization means a lot of changes for a child. A child does not feel well, is isolated from home, friends, and comes to a new unknown environment full of white coats, fear, and different illnesses. After coming to hospital, a child loses the feeling of safety and is afraid. Fulfilling the child´s needs of certainty and safety is crucial for the child´s healthy development that is why the thesis deals with this topic. The aim of the thesis is to map to what extend the needs of safety and certainty of children are fulfilled in chosen departments. The thesis aims to find out in what way the asked children adapt to the hospital environment and to map the nurses´ approach to the children in the context of fulfilling the needs of safety and certainty as well. In the theoretical part, classification of children´s needs is described and the needs of certainty and safety are characterized. This part deals with adaptation of a child to the hospital environment and cooperation with the family, the role of parents during child´s hospitalisation, and the issue of hospitalism. For the empirical part, qualitative research was chosen via a method of semi-structured interviews with hospitalized children and nurses. The research sample was created by 17 children of younger school age and 6 nurses in the same ratio from three children´s department of Motol University Hospital. When interviewing children, we were finding out how they feel at hospital, what they experience, if they have visitors, if they are not afraid, and how they are informed about the diagnosis, check-ups, and the length of hospitalization. We were interviewing nurses about ensuring the needs of certainty and safety, decreasing fear and pain, common hospitalization of parents and children, and preparation of children for check-ups. On the basis of the analysis of results, we made a conclusion that the needs of safety and certainty are fulfilled to a great extend at children. Children generally adapt to the hospital environment well. Nurses treat them with love and try to devote themselves to them, encourage them and substitute their parents if they are not hospitalized with them. We think, however, that they do no devote enough time to psychosocial anamnesis and that is why an adaptation questionnaire was created which will serve nurses after admitting a child to hospitalization.

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL POSTOPERATIV SMÄRTA OCH HUR DE PÅVERKAR SMÄRTBEHANDLINGEN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKTHANNA OTTOSSON BURGERANNA AGHAOttosson Burge, H & Agha, R. Sjuksköterskans attityd och inställning till postoperativ smärta och hur de påverkar smärtbehandling - en systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.Abstrakt. Flertalet studier har visat och visar på att postoperativ smärta underskattas och underbehandlas. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors attityd och inställning till postoperativ smärta och smärtbehandling. En reviderad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes. Vid analysen framkom fyra följande teman: 1) Oro för bieffekter 2) Syn på engagemang och inflytande 3) Subjektiv syn på smärta 4) Sjuksköterskors tillit till erfarenhet och objektiva tecken på smärta. Denna studie visar att de sjuksköterskor som deltagit i de elva utvalda studierna anser sig tycka att smärta är en subjektiv upplevelse. Trots detta resonemang visar det sig att de flesta sjuksköterskorna vid bedömning av smärta främst fokuserar på objektiva tecken på smärta. De agerar alltså utifrån perspektivet att smärta är ett objektivt fenomen. Avsaknad av objektiva, fysiologiska tecken på smärta orsakade sjuksköterskorna att tro att smärtgraden var låg, och behandlade patienten med smärta därefter.Nyckelord: sjuksköterskors attityd, sjuksköterskors inställning, postoperativ smärta, smärtbedömning, smärtlindring, smärtbehandling, systematisk litteraturstudie. / NURSE´S ATTITUDE AND APPROACH TO POSTOPERATIVE PAIN AND ITS EFFECT ON PAIN TREATMENTA SYSTEMATIC REVIEWHANNA OTTOSSON BURGERANNA AGHAOttosson Burge, H & Agha, R. Nurse´s attitude and approach to postoperative pain and its effect on pain treatment – a systematic review Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health Care, 2012.Abstract. Several studies have shown and show that postoperative pain is underestimated and under treated. The purpose of this systematic literature review was to examine nurses' attitudes and approaches to postoperative pain and pain treatment. A modified version of Goodman's seven steps was used as method. Eleven scientific, qualitative articles were used. The analysis revealed four categories: 1) Concerns about side effects 2) Views on commitment and influence 3) Subjective view on pain 4) Nurses ´confidence in experience and objective signs of pain. This study shows that the nurses who participated in the eleven selected studies consider pain to be a subjective experience. Despite this, it appears that most nurses, when assessing pain, mainly focuses on objective signs of pain. They act from the perspective that pain is an objective phenomenon. Lack of objective, physiological signs of pain caused the nurses to believe that the pain was not so severe, and treated the patient with pain accordingly.Keywords: nurses´attitude, nurses´approach, pain assessment, postoperative pain, pain relief, pain treatment, systematic review