Suicid bland unga 15-24 år ökar och sjuksköterskan har ett ansvar att ta denna patientgrupp på allvar. Suicidnära unga personer har ett stort behov av att bli lyssnade till och känna trygghet men kan ha svårt att våga ta initiativ och söka hjälp. Sjuksköterskor upplever ofta att de inte vet hur de ska förhålla sig till unga suicidnära och kan känna att de saknar kunskap och säkerhet i att möta och inge trygghet till den unga personen.Syftet med detta arbete var att belysa betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med unga suicidnära personer för att skapa trygghet och inge hopp.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS/MND) är en nervsjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna vilket medför att muskler förtvinar. Symtom som förekommer är förlamning, tal-kommunikationssvårigheter, sväljsvårigheter, nedsatt tarmrörelse, andningsproblem och psykiska besvär. Sjukdomen medför stort omvårdnadsbehov. Öka kunskapen hos sjuksköterskor om ALS patienters behov är betydelsefullt för att förbättra den individanpassade och stödjande vården. Syftet Att beskriva ALS patienters upplevelser av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie och granskning av tidigare publicerat material. Resultat: Teman och Subtema som framkommit är Sjuksköterskans förhållningssätt- informationsbrist, kommunikation och delaktighet. Symtom- lindring- fysiska symtom, psykiska besvär, livskvalité. Patient och anhöriga påtalar bristande information. Dålig kommunikation mellan sjuksköterska, den drabbades familj och övriga professioner. De fysiska symtomen som uppkommer är komplexa. De kräver ett stort omvårdnadsbehov samt symtomlindring för att minska lidande. Stöd och symtomlindring medför förbättrad livskvalité. Psykiska besvär uppkommer inte bara hos patienten utan även hos anhöriga. Diskussion: ALS/MND är en sjukdom som drabbar hela familjen och bidrar till en stor sorg samt minskad livskvalité. Sjuksköterskan ska fokusera på en patientcentrerad vård där patienten får vara delaktig i beslut som rör sjukdomen.

Background: The palliative care's unique characteristics and specific guidelines are described in the steering documents by the WHO and “Socialstyrelsen”, it includes both patient and related persons. The specific palliative care is divided into two phases that have different goals and directions regarding the patient. The are described as start and end palliative phase, where the later phase is referred to as end-of-life care. Experiences of existential and emotional suffering, vulnerability and stress are described in patients' and relatives' reports. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses´ experiences of caring for patients at the end of life.   Method: The literature review is based on ten scientific original articles. The articles were analyzed with the help of Friberg so that themes could be identified. The search bases used to find the articles were CINAHL complete and Medline. The results articles are published between 2010–2019 and are of qualitative design. Results: The results present nurses' experiences in end of life care. The results described nurses' experiences of being professional as well as being fellow humans when caring for patients at the end of their lives. Finally, the result described the nurses’ experience in finding a balance between being professional and fellow human in end-of-life care. Discussion:  The results were discussed based on Travelbee's theory of the interpersonal relationship and the establishment and importance of communication. The nurses strived to establish the interpersonal relationship, but nevertheless experienced many obstacles and difficulties in their endeavors. Furthermore, the nurses´ experiences of being a fellow human being were also discussed. That the experiences the nurse goes through shapes her as a human being and influences her as a nurse.

Bakgrund: Akutmottagningar finns tillgängliga för hela befolkningen dygnet runt. Det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna bekräfta och se det unika hos människor, trots de korta möten som ofta infinner sig. Problem: Tidsbrist och högt patientflöde är två av flera faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter, där förtroende och tillit blir mer utmanande att upprätthålla. Syfte: Att skapa en överblick över existerande kunskap om patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöverikt där sju kvalitativa och fyra kvantitativa studier har analyserats. Resultat: Majoriteten av patieterna upplevde att sjuksköterskor visade intresse och var närvarande i mötet. När sjuksköterskor var vänliga och visade respekt i mötet, blev patieterna generellt mer nöjda med besöken på akutmottagningar. Tydlig kommunikation upplevdes som en viktig del under vistelsen på akutmottagningar. Brist på kommunikation och intresse från sjuksköterskor resulterade i frustration och besvikelse hos patienterna, vilket påverkade patienternas totala upplevelser av besöken. Slutsatser: Flertal patienter var nöjda med sjuksköterskors bemötande. När kommunikationen var bristfällig upplevde sig patienterna ignorerade, bortglömda och en känsla av maktlöshet uppstod. Vad som påverkar patienters upplevelser kan ge sjuksköterkestudenter och legitimerade sjuksköterskor en ökad insikt i hur patienter önskar bli bemötta.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt ifrån mindre allvarliga psykiska besvär till allt mer allvarligare tillstånd. Personer som lever med en allvarlig psykisk sjukdom har en förkortad livslängd med 10–25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa upplever ett bristande bemötande och känner sig maktlösa, misstrodda och diskriminerad i vården. Vårdandet av denna patientgrupp kräver ett professionellt förhållningssätt från sjuksköterskan så att patientens delaktighet ökar.  Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar kvalitétsgranskades och analyseradesmed hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Kategorierna är;hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, sjuksköterskans förvärvade erfarenheter ochpatient-sjuksköterskerelationen.  Slutsats: Saknad kompetens inom ämnet psykisk ohälsa och vårdmiljön skapar hinder och svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt sjuksköterskans förvärvade erfarenheter spelar en viktig roll i vårdandet vilket påverkar patient-sjuksköterskerelationen.

Bakgrund: Vård vid livets slutskede innebär att sjuksköterskan lindrar patientens lidande och främjar livskvaliteten. Närstående ska också vara delaktiga i vården. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser helheten kring patienten och formar vården utifrån patientens behov och önskemål. Sjuksköterskor kan uppleva att vården vid livets slutskede är komplex och tycker därför att vissa situationer är svårhanterliga.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av vad som är viktigt i vård vid livets slutskede.Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar. Analysen ledde till att resultatet kunde presenteras i fyra teman.Resultat: Resultatets fyra teman är: Skapa en relation, Bemötande och helhetssyn, Kommunikation och information samt Närståendes betydelse för patienter vid livets slutskede. Dessa teman visades vara viktiga för patienter i vård vid livets slutskede.Slutsats: Patienter upplever att det i vård vid livets slutskede är viktigt att skapa en relation med sjuksköterskan, bli bemötta utifrån en helhetssyn, kommunicera och få information samt att närstående inkluderas i patientens vård. / Background: End of life care means that the nurse alleviates the patient´s suffering and promotes the quality of life. Relatives must also be involved in the care. Person centered care means that the nurse has a holistic view of the patient and shapes the care based on the patient´s needs and wishes. Nurses may experience that end of life care is complex and therefore find certain situations difficult to handle.Aim: The aim of this study is to describe the patient´s experience of what is important in end of life care.Method: A literature review where the result are based on 17 scientific articles. Through the analysis the content of the articles have been presented in four themes.Result: The four themes of the result are: Creating a relationship, Meeting and holistic view, Communication and information, and the Importance of close relatives for patients at the end of life. These themes were shown to be important to patients in end of life care.Conclusion: Patients experience that it is important to create a relationship with the nurse, to be treated from a holistic perspective, communicate and receive information, and that relatives are included in the patient´s care.