I denna studie undersöks den politiska diskursen kring nyanländas etablering i Sverige med avseende på olika logiker kring integration med utgångspunkt i rättigheter och skyldigheter. I Europa har forskare identifierat utvecklingen som en reträtt från mångkulturalismen vilket karaktäriseras av en allt mer skyldighetsbaserad logik kring integration och migration genom till exempel obligatoriska språktester. I den aktuella studien undersöker jag hur den politiska diskursen har sett ut i Sverige efter den ökade immigrationen under 2010-talet vilket kulminerade 2015 genom frågeställningen: Hur har den politiska diskursen förändrats mellan 2013 och 2017 med avseende på nyanländas rättigheter och skyldigheter i integrationsprocessen? Tre politiska partier; Socialdemokraterna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna samt deras politiska dokument i form av partiprogram och linjer har undersökts genom en diskursanalys. Resultatet visar att Socialdemokraterna och Nya Moderaternas diskursiva positioner under den undersökta perioden har förändrats mot en något mer skyldighetsbaserad logik. Nya Moderaterna kan sägas representera en mer skyldighetsbaserad logik medan Socialdemokraterna intar en mer delad position. Sverigedemokraternas position har inte förändrats men partiet representerar en skyldighetsbaserad assimileringspolitik baserad på en etnisk gemenskap. I och med denna diskursiva förändring är det ifrågasatt huruvida den svenska politiken fortfarande kan sägas representera en utpräglad rättighetslinje.