Vilken funktion fyller industriverksamheter i våra städer? Relationen mellan industrin och staden i övrigt har historiskt sett hängt ihop med tidens trender och ideal. I den tidiga industrialismens industristäder var begreppen industri och stad nästintill synonyma, men från och med funktionalismens tankar om separering fram till idag har denna relation blivit allt mer ansträngd. Kontinuerligt har industrin gått från att vara en av stadens centrala funktioner, till att förpassas längre och längre ut. Först ut från staden, därefter ut från landet. Industrin har helt enkelt haft svårt att passa in i visioner om den goda staden. 2016 släppte staten en strategi under namnet Smart industri, som vittnar om ett trendbrott mot denna utveckling. Enligt strategin ska vi skapa så bra förutsättningar som möjligt för en nyindustrialisering, där högteknologiska, avancerade industrier uppmuntras till att återinträda i våra svenska städer. Det är detta möte denna studie syftar till att behandla. Relationen mellan stad och industri står alltså inför ett paradigmskifte - från att ha förpassats ut ur staden ska vi ge plats för dessa på nytt. Hur går detta ihop med den lokala stadsplaneringen och dess föreställningar om den goda staden? En flerfallstudie har därför genomförts i två städer där vi kan finna exempel på denna nyindustrialiseringstrend. Northvolts etableringar i Skellefteå och Västerås är två av de mest uppmärksammade fallen där denna högteknologiska tillverkningsindustri på senare tid har slagit rot. Studien syftar alltså till att analysera kommunala planerares tankar och föreställningar om detta möte mellan industri och lokal stadsplanering. Studien fann ett varierande resultat, där städernas olika historier och förutsättningar påverkade hur planerare formulerade sig kring dessa etableringar. I Skellefteå fann vi hur etableringen sågs som synonymt med en slags dramatisk ekonomisk tillväxt - etableringen av Northvolt har potentialen att rädda staden ur den ekonomiska stagnationen som staden har kämpat med sedan 90-talet. I Västerås identifierades istället en syn på denna etablering som en del i stadens platsmarknadsföringsstrategi, där etableringen är väl förenlig med hur man redan innan arbetade med att profilera sig som en slags internationell el- och energistad. Beroende på stadens förutsättningar, och de förväntningar man har på vad etableringen ska göra för staden, så formulerar sig planerarna annorlunda gällande de planeringsutmaningar staden står inför och vilken vision man har om stadens utveckling. Vad som är klart är dock detta: oavsett kontexten så kämpar planerarna för att skapa de bästa förutsättningarna för dessa industrietableringar i detta nyindustriella tidevarv. En annan sak som vi kan konstatera är att den tekniska infrastrukturen är helt avgörande vid dessa etableringar, och många av de utmaningar som aktualiseras vid denna process är kopplade till denna sfär. Detta innebär att kommuner med just stora tillgångar inom hårda värden som mark, elkraft, vatten och infrastruktur är de som har bäst förutsättningar för att locka till sig dessa verksamheter. Även kompetensförsörjningen är en annan viktig sådan faktor. Avslutningsvis fördjupar vi oss i en avslutande reflektion - vilka blir vinnarna i denna nyindustriella era?

Sammanfattning Titel: Norrlandsboomen - en kvalitativ studie om platsmarknadsföring för att attrahera nya invånare. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Julia Karlernäs och Simon Ivarsson Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 -januari Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva hur arbetet med platsmarknadsföring sker i samverkan mellan olika aktörer för att attrahera nya invånare till en ny geografisk plats Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats och grundar sig i insamlad empirisk data från sex intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att de aktiviteter som sker i platsmarknadsföringen bland annat är marknadskommunikation av platsen via olika digitala plattformar, utveckling av samhället efter identifierade målgruppers efterfrågan samt arbete med värdskap och social inkludering för nyblivna invånare. Resurser som används är ekonomiska resurser, som hos kommunen är skattemedel och från H2 Green Steel kommer från investerare. Andra resurser är humankapital, organisatoriska och -relationella resurser. Huvudaktörer som är involverade är Boden kommun, turistföreningen Boden Turism, H2 Green Steel och Bodens invånare. Examensarbetets bidrag: Kandidatuppsatsen ger insikter i hur platsmarknadsföringen i en kommun går till för att attrahera nya invånare. Genom att identifiera aktiviteterna som utförs, resurserna som finns och vilka aktörerna är, klargör vi hur en kommun arbetar med platsmarknadsföring och vilka roller och uppgifter de olika organisationerna har. Vår studie bidrar även med kunskap om hur samarbetet och samverkan ser ut mellan de olika aktörerna. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en större studie där fler perspektiv i platsmarknadsföringen studeras. Vidare föreslår vi att ytterligare studier bör fokusera på hur man kan mäta vilken effekt platsmarknadsföringen har på beslutet att flytta till en ny kommun. Nyckelord: Platsmarknadsföring, platsvarumärke, ARA-modell, nyindustrialisering, kompetensbrist / Abstract Title: Norrlandsboomen - a qualitative study of place marketing in attracting new residents. Level: Student thesis, Bachelor Degree in Business Administration Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 - january Aim: The aim of this study is to describe how place marketing occurs in collaboration between actors to attract new residents to a new geographic location. Method: The study used a qualitative method with an abductive research approach and is based on collected empirical data from six interviews. Results and conclusions: The study shows that activities occurring in place marketing are, among others, marketing communication of the place through digital platforms, development of the municipality based on the demands of identified target groups and the work with hosting and social inclusion of new residents. Resources used are financial resources, which at the municipality comes from tax money and within H2 Green Steel from investors. Other resources are human capital, organizational and -relational resources. The main actors involved are Boden municipality, the tourist association Boden Turism, H2 Green Steel and the residents of Boden. Contribution of the thesis: The thesis provides insights into how place marketing in a municipality takes place to attract new residents. By identifying the activities that are carried out, the resources that are used and who the actors are, we clarify how a municipality works with place marketing and what roles and tasks the various actors have. Our study also contributes to knowledge about how the cooperation and collaboration takes place between the various actors. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to do a bigger study where more perspectives in place marketing is taken into account. Furthermore, we suggest that additional studies should focus on how to measure the effect that place marketing has in the decision about moving to a new municipality. Key words: Place marketing, place brand, ARA-model, new industrialization, skill shortage