Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ”hållbar utveckling” i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ”hållbar utveckling” och vad begreppet betydde för dem personligen. Ambitionen är hög hos samtliga att hinna med allt som ska hinnas med inom de ramar de har på skolorna, men rektorer och lärare är dåligt insatta i vad läroplanen, lgr 11, säger om ”hållbar utveckling”. Rektorer och lärare nämner tidsbrist, ekonomi och brist på inspiration som anledning till att det inte arbetas med området. Lärarna i hem- och konsumentkunskap arbetar mer aktivt med miljöarbetet än lärarna i trä- och metallslöjd trots att båda ämnena har lika stora möjligheter att göra detta. Samtliga lärare vill ha mer stöd i form av utbildning i ämnet ”hållbar utveckling” och även ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag i att ge eleverna, men ber inte om stöd eftersom de inte tror sig kunna få något stöd.

Denna studies syfte är att med utgångspunkt i den allmänna diskursen om likvärdighet och dess pragmatiska innebörd, söka belysa spänningsfält mellan politiskt fattade beslut och skolans filosofiska, politiska och pedagogiska diskursser. Studien använder sig av kvalitativa teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Studiens resultat uppvisar flera bilder av likvärdighetens pragmatiska innebörd. I skärningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi pågår olika diskurser om likvärdighet. Med stöd i diskursteorin visas att diskurser om ekonomi och politik står överordnatd andra moraletiska diskurser i skolan och att en gemensam norm för likvärdighet är en myt eftersom pragmatiska sammanhang förändrar diskursen om likvärdighet till många olika perspektiv och antaganden.

<p>Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse. De röda trådarna vi funnit är att informanterna har en känsla av utanförskap konstruerat av skolan. De har även en stor vilja att vara självständiga, samtidigt som de har en stark längtan efter uppmärksamhet och närhet. Vi fann att resursskolan svarade deras längtan efter uppmärksamhet och närhet. Där fick de stabila relationer till vuxna förebilder och en möjlighet att förändra sin självbild.</p>

Vi vill med denna uppsats se hur det påverkar elever att inte passa in i skolans mall, att få gå på en resursskola och vilken funktion denna skola får för eleverna. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever som gått på en resursskola har vi besvarat detta. Genom dessa intervjuer fick vi ta del av våra nio informanters livsberättelser. I dessa har vi funnit genomgående teman som vi sedan analyserat utifrån utvalda sociologiska teorier, vilka är Tönnies Gemeinschaft och Gesellschaft, Beckers stämplingsteori, Meads interaktionsteori, Berger och Luckmanns teori om primär och sekundär socialisering. Det är viktigt att understryka att varje informant har sin egen livsberättelse och därmed sin egna unika upplevelse av sin skolgång och resursskolans betydelse. De röda trådarna vi funnit är att informanterna har en känsla av utanförskap konstruerat av skolan. De har även en stor vilja att vara självständiga, samtidigt som de har en stark längtan efter uppmärksamhet och närhet. Vi fann att resursskolan svarade deras längtan efter uppmärksamhet och närhet. Där fick de stabila relationer till vuxna förebilder och en möjlighet att förändra sin självbild.

Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda Ödhall Handledare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Titel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett klientperspektiv Bakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras. I denna undersökning görs en jämförande undersökning på klienternas perspektiv mot tidigare genomförda undersökningar på revisorernas perspektiv. På så vis fås en helhets bild av båda parters åsikt om såväl anmälningsskyldigheten i sig och de eventuella effekterna på relationen dem emellan. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga klienternas kännedom och inställning till anmälningsskyldigheten och om detta stämmer överens med revisorernas uppfattning om sina klienter. Vidare vill vi utforska ifall klientens faktiska kännedom och inställning påverkar förtroendet och om detta får effekter på relationen till dess revisor. Metod: Vi genomförde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna enkät skickades ut till 1000 svenska aktiebolag och resulterade i 102 svar. Resultat/Slutsatser: Undersökningens slutsats visade att klienterna ställde sig positiva till anmälningsskyldigheten men att de även hade en låg grad av kännedom om dess innebörd. Detta stämde väl överrens med revisorernas åsikt om sina klienter. Vi fann vidare inga belägg för att anmälningsskyldigheten skulle inverkat på klienternas förtroende för revisorn och därmed leda till effekter på klientrelationen. Det är klientens förväntningar som påverkar deras förtroende för revisorn och dessa verkar inte ha förändrats tillföljd av anmälningsskyldigheten. Orsaken till det oförändrade förtroendet beror förmodligen på att klienterna redan införandet av anmälningsskyldigheten förväntade sig att revisorer hade till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter.

Since Sweden became a member of the European Union (EU) several constitutional reforms has been taking place. During this time, Sweden has also changed its view on democracy,from a collective to an individual perspective of democracy in the politics. A reasonable hypothesis and the purpose of this essay is to investigate if the Swedish government has beendeveloped towards an Europeanization. The Swedish state audit changed in a pioneering way after the EU- entry, with the formation of Riksrevisionen. Another constitutional change is that the Swedish EU- membership is being instituted in the Swedish constitution. The role of Swedish courts has also changed since the EU- entry. The obvious incitement element for judicial review has been abolished. The question is if this constitutional change has resulted in an Europeanization of the Swedish government and public administration, or if there is sustained evidence in a traditional Swedish government in the constitutional changes that has occurred. To investigate this supposed Europeanization, a normative theory and a traditional European government has been used. The descriptions of a Swedish and European government consist primarily of public pressure. There is nothing that indicates a European change in the Swedish management tradition, with the formation of Riksrevisionen. Riksrevisionens constitutional structure reminds of a traditional Swedish democratic administration. However a broad political majority has agreed on the EU- cooperation and on strengthens of the judiciary. This is in line with the Europeanization.

ABSTRACT Titel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring. Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Carina Eriksson och Mathias Berglund Handledare: Per-Arne Wikström Datum: Juni 2012 Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor. Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har. Det vi däremot konkret har kommit fram till är att Hudiksvalls kommun kommer att konkurrensutsättas på en marknad de aldrig tidigare varit utsatt för. Förslag till fortsatt forskning: Att begrunda vidare forskning kring hur privata aktörer skulle påverkas om möjligheten till tilläggstjänster fanns för den kommunala verksamheten. Även hur branschen skulle påverkas av detta. Är de privata aktörerna ett bättre alternativ gentemot de kommunala? I det sistnämnda också huruvida privata aktörers vinstkrav och kommunala sparkrav har inverkan på verksamheten. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur kommunen får konkurrera på en marknad där privata aktörer verkar. Vi hoppas också att studien har väckt en vidare debatt för hur kommunen och privata aktörer påverkar varandra. Nyckelord: Marknadsföring, konkurrens, offentliga och privata aktörer, MIO-modell, SWOT analys, valfrihetssystem (LOV)

I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

The Late Devonian-Early Mississippian-age New Albany Shale is both a source rock and reservoir rock for hydrocarbons in the Illinois Basin. Previously suggested models for organic carbon enrichment consider productivity, anoxia, and the interdependent roles of sedimentation, primary production, and microbial metabolism. This study attempts to reconstruct paleoenvironmental conditions during deposition and re-evaluates these models using geochemical data from multiple cores across the eastern edge of the Illinois Basin in west-central Kentucky. Geochemical methods utilizing redox-sensitive major elements (C, S, Fe, P, K, Ti, and Si), trace elements (V and Mo), and ratios (Ni/Co, V/Cr, and V/(V+Ni) are used. Analysis of paleo-redox indicators suggests variable bottom-water conditions during accumulation of the New Albany Shale members including: anoxic to possibly euxinic conditions for the Clegg Creek Member, anoxic to periodically dysoxic conditions for the Camp Run, and dysoxic to oxic (normal marine) for the Morgan Trail and Blocher Members. Variability in redox proxy results suggests that multiple parameters should be utilized in such studies rather than relying on a single proxy. High C/P ratios observed in these members may be controlled by regeneration of P, enhanced productivity, and sequestration of organic carbon (the productivity-anoxia feedback (PAF) mechanism) under anoxic conditions. The lack of correlation between organic carbon content and clastic-influx proxies suggests that organic matter (OM) accumulation was not controlled by sedimentation rate or increased nutrient supply associated with increased sediment influx.