Det övergripande syftet med denna avhandling var att generera ny kunskap om förmågan att använda vardagsteknik (VT) hos personer i arbetsför ålder med förvärvad hjärnskada (FHS) med fokus mot arbete. Syftet var också att bidra till utveckling av arbetsterapeutisk intervention genom att beskrivaoch utvärdera hur förmågan att använda VT kunde bedömas samt att utforska hur aktivitetsbaserade klientcentrerade interventioner kunde stödja förmågan att använda VT i arbetet. Studie I syftade till att genom en kvalitativ explorativ design utforska och beskriva hur personer med FHS använde den VT som de behövde i arbetet och användningens betydelse för deras möjligheter att arbeta. Studie II syftade till att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie beskrivaförmågan att använda VT hos personer med FHS samt att utforska huruvida förmågan var relaterad till funktionshindrets svårighetsgrad. Studie III syftade till att utvärdera test-retest reliabilitet för bedömningsinstrumentet Management of Everyday Technology Assessment (META). Studie IVsyftade till att genom en kvalitativ multipel fallstudie utforska hur klientcentrerade arbetsterapeutiska interventioner kunde designas för att stödja personer med FHS förmåga att använda VT i arbetsuppgifter.I studie I framkom en diskrepans mellan deltagarnas förmåga och de utmaningar som användningen av VT i arbetet utgjorde. Samtliga nio deltagare uppvisade svårigheter, vilka varierade i omfattning från svårigheter med användningen av nästan all VT, och befinna sig i en osäker arbetssituation, till att föreställa sig framtida svårigheter i användningen av VT i arbetet. Resultatet av studie II visade att förmågan att använda VT skilde sig åt mellan de tre grupperna med olika svårighetsgrader av funktionshinder efter FHS (totalt 81 deltagare). Medelvärdet av deltagarnas mått av förmåga att använda VT var lägst i gruppen med "svåra funktionshinder" och högst i gruppen med"god återhämtning". Vid jämförelse av de tre grupperna framkom det att svårighetsgraden av funktionshindret var den enda variabel som signifikant inverkade på förmågan att använda VT. Alla deövriga variablerna: kön, ålder, utbildningsnivå, levnadsförhållanden och år sedan skada inverkade inte signifikant på förmågan att använda VT. Resultatet av studie III indikerade att 22 av de 25 deltagarnas mått av förmåga att använda VT förhöll sig stabila mellan de båda mättillfällena, baserat på valda kriterier. Detta indikerar att META har god test-retest reliabilitet vid bedömning av personer med FHS förmåga att använda VT. Resultatet från studie IV visade att de tre deltagarnas klientcentrerade interventionsprocesser initialt bestod av likartade arbetsterapeutiska åtgärder men att de senare i processen kom att ha olika fokus och intensitet. Vidare indikerade resultatet att interventionerna bidrog till förbättrad upplevd och observerad förmåga att använda VT i arbetet efter FHS.Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att generera ny kunskap om personer med FHS förmåga att använda VT, med särskilt fokus på användningen av VT i arbetet. Resultaten visar att användningen av VT i arbetet kan innebära olika utmaningar, vilka kan ha varierade betydelse förmöjlighet att arbeta. Detta visar på behovet av att beakta den roll som användningen av VT kan utgöra för återgång i arbete. Resultatet har även bidragit till kunskap om att variationer i förmågan att använda VT kan vara relaterat till funktionshindrets svårighetsgrad. Vidare framkom det att personermed FHS sparsamt beskrev svårigheter i användningen av VT, vilket indikerar att intervju behöver kompletteras med observation. Avhandlingen indikerar också att observationsinstrumentet META kan användas för bedömning och utvärdering av förmågan att använda VT för personer med FHS.Slutligen, har avhandlingen bidragit till ny kunskap om hur arbetsterapeutiska klientcentrerade interventioner kan utformas för att stödja förmågan att använda VT i arbetet efter FHS. / Godkänd; 2015; 20150316 (andbra); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Ann-Charlotte Kassberg Ämne: Arbetsterapi / Occupational therapy Avhandling: Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete Opponent: Professor Helena Hemmingsson Avd. för hälsa, aktivitet, vård Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköping universitet Ordförande: Professor Margareta Lilja Avd. för hälsa och rehabilitering Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 17 april 2015, kl. 09.00 Plats: Deltasalen, Luleå tekniska universitet

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att främja förmågan till fortsatt arbete för personer med MS och RA. Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artrit Bakgrund: MS och RA är kroniska sjukdomar som främst drabbar personer i arbetsför ålder. Symtomen från dessa sjukdomar påverkar personernas arbetsförmåga i olika stor utsträckning. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmågor p.g.a. t.ex. sjukdom. Arbetsterapeuten kan använda Internationell Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som en referensram inom rehabilitering på personer med svårigheter att utföra ett arbete. Metod: Systematisk litteraturstudie, där sökningar gjordes i databaserna Amed, Cinahl och Medline (Ebsco). Samma sökord och sökkombinationer har använts i de olika databaserna. 11 artiklar har valts ut ifrån den systematiska sökningen och tre har samlats in via en manuell sökning. Sammanlagt utgör 14 artiklar resultatet i denna studie. Resultat: Studier visar på att arbetsterapeuten kan främja förmågan att fortsätta arbeta för personer med MS och RA. Detta genom att ordinera hjälpmedel, ge information, anpassa arbetsmiljön och arbetsuppgifter. Arbetsterapeuten kan använda instrument som Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS), för att bedöma arbetsförmågan hos personer med olika nedsättningar. Resultatet visar också på att det finns gemensamma faktorer på kroppsstruktur/kroppsfunktionsnivå som påverkar arbetsutförandet för personer med MS och RA, så som fatige/trötthet, smärta och funktionsnedsättning. Även faktorer i den fysiska och sociala miljön påverkar arbetsutförandet på så sätt att de nedsättningar som sjukdomarna ger kunde t.ex. leda till att personerna har problem att ta sig till och från arbetet och utföra sina arbetsuppgifter som tidigare. Familj, arbetsgivare och kollegor kunde både upplevas stödjande och hindrande relaterat till arbetsförmågan. Slutsatser: Denna litteraturstudie visar att arbetsterapeuten med sina bedömningar och insatser kan främja förmågan till fortsatt arbete för personer med kroniska sjukdomar. Det finns gemensamma faktorer både på kroppsstruktur/kroppsfunktionsnivå och i den fysiska och sociala miljön som påverkar arbetsförmågan för personer med kronisk sjukdom. Denna kunskap kan arbetsterapeuten använda sig av i mötet med dessa personer.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte: En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och Medline. Inklusionskriterierna och granskningen av artiklarna resulterade i att åtta artiklar med kvantitativ ansats slutligen inkluderades.    Resultat: Ur sammanställningen av litteraturstudien framkom fyra kategorier. Dessa fyra kategorier var: Ålderns betydelse för upplevd aktivitet och hälsa i samband med migration, det sociala stödets betydelse för utförandet av aktiviteter och upplevelsen av hälsa, ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet och upplevelse av god hälsa samt arbetet och utbildningsgradens betydelse för aktivitet och hälsa. Sammanfattning: Resultatet indikerar att äldre immigranters hälsa är ett område som arbetsterapeuter bör uppmärksamma. Det finns behov av forskning som belyser hur arbetsterapeuter i det professionella utövandet av yrket kan erbjuda intervention till denna grupp. / Purpose: A literature study on the meaning of activities for experienced health among elderly immigrants. Method: Data collection was carried out through a systematic literature search in the databases Cinahl, PubMed, Psycinfo and Medline. The inclusion criteria and the review of the articles resulted in eight articles with quantitative assumptions finally being included. Results: From the compilation of the literature study four categories were identified. These four categories were: The importance of age for perceived activity and health in connection with migration, the importance of social support for the conduct of activities and the experience of health, the importance of acculturation for the activity and the experience of good health, and the work and the importance of education for activity and health. Summary: The outcome indicates that the health of older immigrants is an area that occupational therapists should pay attention to. There is a need for research that illustrates how occupational therapists can offer intervention to this group.