No description available.

No description available.

Syfte: Studiens syfte var att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av möjligheter och hinder till kompetensutveckling inom demensområdet. Metod: För att besvara studien syfte valdes ett digitalt frågeformulär med en kvalitativ utformning ochen induktiv ansats. Deltagarna i studien utgjordes av 70 yrkesverksammaarbetsterapeuter inom demensområdet. Bearbetning och analys av insamlade datagenomfördes i två steg. Deskriptiva data sammanställdes i figurer, och fritextsvaranalyserades med en induktiv ansats genom innehållsanalys. Resultat: Den deskriptivadatan sammanställdes i fyra figurer, vilka beskrev bakgrundsinformation. Innehållsanalysen resulterade i två kategorier. Kategorin Ledningens betydelse för kompetensutveckling beskriver respondenternas uppfattning av chefers och verksamhetens ansvar för kompetensutveckling, samt hur dessa skapar möjligheter och hinder för kompetensutveckling inom demensområdet. Kategorin illustrerar att en engagerad och insatt ledning var betydande för möjligheterna till kompetensutveckling.I kategorin återspeglas även betydelsen av teamsamverkan och att arbeta evidensbaserat. Kategorin Arbetsterapeutens ansvar beskriver hur arbetsterapeutensindividuella ansvar utgör möjligheter och hinder för kompetensutveckling inomdemensområdet. I kategorin framkommer upplevda hinder som resursprioritering, tidoch eget intresse. Slutsats: Studiens resultat visade på ett komplext samspel mellanledningen och arbetsterapeuten för att möjliggöra kompetensutveckling inomdemensområdet. Resursprioriteringar och tidsbrist skapade hinder förkompetensutveckling. En sammanhållen organisation med tydliga mål och engageradechefer med kunskap om arbetsterapi skapade möjligheter för kompetensutveckling. Attarbeta i team, samt betydelsen av att arbetsterapeuten ska kunna kommuniceraprofessionens kompetens, ansvar och skyldigheter till chefer och ledning framkom sommöjligheter till kompetensutveckling inom demensområdet. / Aim: The purpose of the study was to study professional occupational therapists' experiences of opportunities and obstacles to competence development in the field of dementia. Method: To answer the purpose of the study, a digital questionnaire with aqualitative design and an inductive approach was selected. The participants in the study consisted of 70 professional occupational therapists in the field of dementia. Processingand analysis of the collected data was carried out in two stages. Descriptive data werecompiled into figures, and free-text responses were analyzed with an inductive approachthrough content analysis. Result: The descriptive data was compiled into four figures,which described background information. The content analysis resulted in twocategories. The category Management's importance for competence developmentdescribes the respondents' perception of managers' and the business's responsibility forcompetence development, and how these create opportunities and obstacles tocompetence development in the field of dementia. The category illustrates that acommitted and informed management was significant for the opportunities for skillsdevelopment. The category also reflects the importance of team collaboration andworking evidence-based. The category Occupational Therapist's Responsibilitydescribes how the occupational therapist's individual responsibility constitutesopportunities and obstacles for competence development in the field of dementia. In thecategory, perceived obstacles such as resource prioritization, time and self-interestemerge. Conclusion: The results of the study showed a complex interaction between themanagement and the occupational therapist to enable competence development in thefield of dementia. Resource priorities and lack of time created barriers to skillsdevelopment. A cohesive organization with clear goals and committed managers withknowledge of occupational therapy created opportunities for skills development.Working in teams, as well as the importance of the occupational therapist being able tocommunicate the profession's competence, responsibilities and obligations to managersand management emerged as opportunities for competence development in the field ofdementia.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Till följd av covid-19 pandemin har gymnasieutbildningen förflyttats till distans. Ungdomarnas rutiner och struktur i vardagen har förändrats vilket kan få konsekvenser för ungdomarnas aktivitet och delaktighet. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av förändring i utförandet av dagliga aktiviteter i relation till distansutbildning på grund covid-19 pandemin. En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer. Rekrytering av informanter utfördes genom ett snöbollsurval. Målgruppen var ungdomar som fyllt 18 år och studerade sista året på gymnasiet. Tio intervjuer genomfördes och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var mer utmanande att utföra vardagens aktiviteter under distansutbildning. Ungdomarna beskrev att de sover och äter mer oregelbundet, har mer eller mindre effektivt utförande av skolarbete och är mer stillasittande. Dock beskrev en hel del studenter att de skapat nya fungerande rutiner. Studiens slutsats visar att variationen av upplevelser av distansutbildningen är kopplade till ungdomarnas rutiner och vardagsstruktur. Den ökade friheten i att själva kunna strukturera vardagen medför ett ökat eget ansvar vilket upplevs svårt då motivation brister. Resultatet visar behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan och kräver vidare forskning för identifiering av insatser som behövs för att kunna erbjuda alla ungdomar en god utbildning. / Due to the COVID-19 pandemic, high school education has become virtual. Teenagers’ daily routines have changed, adversely affecting their occupation and participation. The aim of the study was to describe teenagers’ experiences with change 0f performance of daily activities in relation to distance education due to the COVID-19 pandemic. A qualitative method was used with semi-structured interviews. Recruitment of informants was executed through snowball sampling. The target group was teenagers aged 18 and seniors in high school. Ten interviews were conducted in total and the collected data was analyzed through a qualitative content analysis.  The results showed it was more challenging to perform everyday activities during distance education. The main reasons were that teenagers have more irregular sleeping- and eating habits, have a more or less effective performance, are more sedentary due to restrictions and establish new routines. The conclusion shows that the variety of experiences of distance education is linked to the routines and structure of everyday life amongst teenagers. The increased freedom to structure everyday life entails increased responsibility, which as motivation lacks becomes difficult. The results show the need for occupational therapy in schools and requires further research to identify interventions needed to provide good education for all.

No description available.

No description available.