I denna studie undersöks Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst, som är ett av 20 distrikt i Norrköpings kommun, som enskilt ansvarar för hemtjänsten i ett tilldelat geografiskt område. Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst upplever idag en problematik med låg personalkontinuitet och svårigheter i planeringen av den operativa verksamheten. Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst är idag uppdelat på fyra mindre områden där en personalgrupp om 10-12 personer tar hand om brukarna i respektive område. Just denna områdesindelning har identifierats som bristfällig vilket lett till ett behov att ta fram en ny områdesindelning, där framförallt en jämn arbetsbelastning mellan områdena men även korta avstånd mellan brukarna eftersöks. Eftersom det i dagsläget inte funnits några kvantitativa mått att tillgå har historiska data analyserats för att kartlägga personalkontinuitet och arbetsbelastning i distriktet och dess olika områden. Tidigare forskning inom området har nyttjats i studien med syfte att formulera en optimeringsmodell som implementerats i AMPL. Lösaren CPLEX har sedan använts för att finna en lösning till optimeringsmodellen. Lösningen representerar en ny områdesindelning som är direkt applicerbar på verksamheten hos distriktet Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst. I studien har tre nya alternativ på områdesindelningar presenterats där distriktet delats in i tre, fyra respektive sex områden. Även om alla tre områdesindelningarna ger en jämnare arbetsbelastning för Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst än dagens områdesindelning finner studien en områdesindelning med sex områden mest fördelaktig. Detta eftersom den visar sig vara minst känslig vid förändring i antalet insatser hos enskild brukare samtidigt som mindre geografiska områden skapar bättre grundförutsättningar för att hålla en högre personalkontinuitet.

På grund av att den åldrande befolkningen och urbaniseringen i samhället leder till en mer och mer glesbefolkad landsbygd förändras behovet och förutsättningarna för hemtjänsten. Detta innebär att nya områdesindelningar kan behöva framställas för att hantera de ständiga förändringarna. Motala kommun framställde en ny områdesindelning vid årsskiftet 2021/2022 och idag finns det en enhet i hemtjänsten som har tappat en stor del av sin volym medan andra enheter har ökat sina volymer där volym innefattar hemtjänstinsatser som beräknas utifrån utförda timmar. Det betyder att volymen som den nuvarande områdesindelningen utgick ifrån stämmer inte överens med den faktiska volymen som enheterna har idag. Detta på grund av att enheterna antigen har tappat eller ökat sin volym vilket har lett till en ojämn fördelning och arbetsbelastning mellan enheterna. Den här studien har utfärts på begäran av Motala kommun för att uppnå studiens mål kring hur den nuvarande områdesindelningen för hemtjänsten framställdes för att sedan kunna utveckla en planeringsmodell och identifiera vilka aspekter som kommunen behöver hantera relaterat till en ny områdesindelning. Studiens syfte är att leverera ett underlag till Motala kommun för hur kommunen kan framställa nya områdesindelningar som kan bidra till en jämnare arbetsbelastning mellan hemtjänstens enheter samt ge förutsättningar för en högre flexibilitet, hög kontinuitet och minskade kostnader. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Återuppbyggnaden av Sveriges totalförsvar har sedan 2022 inneburit inrättandet av flera beredskapsmyndigheter och återupprättandet av en högre regional nivå genom civilområdena som ska samverka med Försvarsmaktens militärregioner. Samverkan ska ske tvärsektoriellt mellan myndigheter med skiftande organisatoriska strukturer, resurser och geografiska områdesindelningar. Syftet är att förstå hur faktorer dessa påverkar möjligheten till och effektiviteten i myndigheternas tvärsektoriella samverkan. För att förstå och analysera myndigheternas tvärsektoriella samverkan användes det teoretiska ramverket om samarbetsstyrningsregimer. Materialet för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från Sveriges norra och mellersta civilområden och militärregioner. Materialet från intervjuerna analyserades genom en abduktiv tematisk metod där empirin och teorin bearbetats tillsammans. Intervjuerna visar på ett samarbete som ännu är tidigt under en uppstartsfas med organisationer som gått in i samarbetet med olika förutsättningar och resurser. De har visat en skillnad på samarbetet mellan norra och mellersta Sverige där Norrland även har haft fördelen med korrelerande geografisk områdesindelning. Författaren kommer fram till att det finns betydande organisatoriska skillnader som påverkar civilområdena och militärregionernas effektivitet kring samverkan, resursmässigt såväl som geografiskt. Det finns även ett behov inom myndighetssverige att gemensamt se över och anpassa sina geografiska områdesindelningar så att dessa korrelerar med varandra för att effektivisera deras tvärsektoriella samverkan. / The reconstruction of Sweden’s total defense concept has since 2022 meant the establishment of several readiness authorities and the restoration of a higher regional level through the civilian areas that will cooperate with the military regions of the armed forces. Collaboration must take place across sectors between authorities with varying organizational structures, resources, and geographical area divisions. The purpose is to understand how these factors affect the possibility and efficiency of the authorities cross-sector collaboration. To understand and analyze this, the theoretical framework for collaborative governance regimes was used. The material for the study has been gathered through semi-structured interviews with representatives from Sweden’s northern and central civilian areas and military regions. The material from the interviews was analyzed through an abductive thematic method where empiricism and theory were processed together. The interviews show a collaboration that is still early during a startup phase with organizations that have gone into the collaboration under different conditions and resources. They have shown a difference between the collaboration between northern and central Sweden, where Norrland has had the advantage of a correlating geographical area division. The author concludes that there are significant organizational differences that affect the efficiency of the civilian areas and the military regions, concerning collaboration, resources as well as geographical differences. There is also a need government Sweden to jointly review and adapt their geographical area divisions so that they correlate with each other to streamline their cross -sectoral collaboration.