Bakgrund: Att leva med vätskerestriktion vid njursvikt innebär stora utmaningar för patienter. Anhöriga och sjuksköterskor upplever att patienter har svårt att följa restriktionerna på grund av exempelvis en negativ inställning och en svårighet att hantera olika känslor som kan uppkomma. Problem: Sjuksköterskor upplever maktlöshet när patienter inte följer ordinerade vätskerestriktioner. Anhöriga menar att mer information samt delaktighet i vården skulle underlätta för patienter att följa vätskerestriktionerna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att följa vätskerestriktioner vid njursvikt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Efter analysen framkom två teman, utmaningar med ett nytt liv samt känslan av att ta kontroll. Patienter upplevde vätskerestriktioner som en stor utmaning och att det fanns brist på information kring restriktionerna. Patienter upplevde även att deras tidigare sociala liv blev förändrat. Patienter upplevde att det fanns alternativa lösningar som var tillfredsställande utan negativa konsekvenser samt att det var lättare att följa restriktionerna efter att ha upplevt negativa konsekvenser av att dricka för mycket. Slutsats: Det är viktigt att patienter får stöd av anhöriga och sjuksköterskor för att klara de utmaningar som uppkommer till följd av vätskerestriktionerna. / Background: Living with fluid restriction in kidney failure poses major challenges for patients. Relatives and nurses feel that patients have difficulty following the restrictions due to, for example, a negative attitude and a difficulty in dealing with different emotions that may arise. Problem: Nurses experience powerlessness when patients do not follow prescribed fluid restrictions. Relatives believe that more information and participation in health care would make it easier for patients to follow fluid restrictions. Aim: To describe patients' experiences of following fluid restrictions on kidney failure. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Result: After the analysis, two themes, challenges with a new life and the feeling of taking control emerged. Patients experienced fluid restrictions as a major challenge and there was a lack of information about the restrictions. Patients also experienced that their previous social lives were changed. Patients experienced that there were alternative solutions that were satisfactory without negative consequences and that it was easier to follow the restrictions after experiencing negative consequences of drinking too much. Conclusion: It is important that patients receive support from relatives and nurses in order to meet the challenges that arise as a result of the fluid restrictions.

Bakgrund: Informellt tvång är vanligt inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att detta område inte är tillräckligt utforskat utifrån sjuksköterskeperspektivet. Därav kan det vara av intresse för vårdvetenskapen att få ytterligare kunskap kring problematiken. Rundqvists avhandling Makt som fullmakt användes som referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av informellt tvång inom vuxenpsykiatrisk slutenvård. Metod: Data från semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor på en psykiatrisk klinik i Mellansverige analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Redovisas i elva kategorier: Att kunna mötas, att känna att man har andra med sig, att vara styrd av vårdkulturen, att förhålla sig till lagar, att motivera det informella tvånget, att övertala, att förhandla, att ge tid och vara inväntande, att använda sin makt för att stärka det informella tvånget, att rannsaka sig själv samt att lära tillsammans. Kategorierna är inbördes relaterade och strukturerade efter tidsmässigt framtagna domäner i förhållande till sjuksköterskors utförande av informellt tvång. Slutsatser: För sjuksköterskor är informellt tvång ett oumbärligt verktyg för att undvika formellt tvång. Det informella tvångets kraft och dess konsekvenser för patienten är mindre reflekterat. Sjuksköterskorna bör vara medvetna om sin maktposition och vara lyhörda gentemot patienten. Reflektion är nödvändig både med kollegor samt tillsammans med patienten för att främja ömsesidigt lärande och undvika kränkningar.

Narkotikamissbruk hos sjuksköterskor förekommer på arbetsplatser runtom i världen och påverkar patientsäkerheten samt den personliga hälsan negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap kring narkotikamissbruk hos sjuksköterskor, och utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. En integrerad litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa studier ingick. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att narkotikamissbruk förekommer bland sjuksköterskor vilket medför negativa konsekvenser för patienter, kollegor samt för sjuksköterskor själva. Det framkom flera riskfaktorer i resultatet, bland annat lättillgänglighet, stressiga arbetsmiljöer och brist på copingstrategier samt sjuksköterskors attityd mot narkotiska preparat. I resultatet framkom även hur teamet påverkas av en sjuksköterska som har ett narkotikamissbruk och varför det är svårt att rapportera en kollega som misstänks ha ett narkotikamissbruk. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att det finns ett behov att ta upp detta område på arbetsplatsen för att våga prata om det och samtidigt försöka ta bort tabustämpeln kring ämnet. Genom utbildningar som gör personalen medveten om tecken, symtom och hur man ska gå tillväga vid rapportering av en misstänkt kollega kan det leda till att missbruket bland sjuksköterskor minskar och så även alla problem som det medför.

No description available.

Introduktion: Diabetes typ 2 är ett världsomfattande folkhälsoproblem.  Fler människor drabbas och i Sverige finns det cirka 425 000 människor som har diagnosen diabetes typ 2. Sjuksköterskor möter patienter med diabetes typ 2 inom all olika omvårdnadsområden och behöver kunskap om omvårdnadsinterventioner som främjar patientens hälsa.  Syfte: Belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid vård av patienter med diabetes typ 2 för att förebygga komplikationer.  Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck´s (2016) nio steg. Databaser som använts är SweMed+, CINAHL och PubMed. 12 kvantitativa artiklar valdes fram för att få underlag till studien. Artiklarna kvalitétsgranskades med förankring till litteraturstudiens syfte och ett induktivt förhållningssätt användes.  Resultat: Omvårdnadsinterventioner som är viktiga för att förebygga diabeteskomplikationer. Motivering, information och utbildning var viktiga faktorer för att uppmuntra patienten till att fullfölja omvårdnadsinterventionerna. Sjuksköterskan skulle motivera patienterna till en hälsosam livsstilsförändring inom egenvård, kost och fysisk aktivitet.  Slutsats: Sjuksköterskan bör alltid beakta omvårdnadsinterventioner såsom information, utbildning och motivation för att uppmuntra patienten till en hälsosam livsstil som minskar risken för komplikationer. Interventionerna som belystes var inom egenvård, kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund: Vården på en intensivvårdsavdelning är ofta både aggressiv och intensiv, men ändå överlever inte alla patienter. Cirka 3,9 % av alla som avled i Sverige under 2017 gjorde det på en intensivvårdsavdelning. Det är därför av betydelse att beskriva hur en intensivvårdssjuksköterska, i en högteknologisk miljö skapad för att rädda liv, egentligen upplever att vårda en patient i livets slutskede? Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Metod: En intervjustudie med ändamålsenligt urval och kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet bildade fem kategorier; att vilja inkludera och värna om anhöriga, att vilja skapa en lugn miljö som främjar en fridfull död, att vilja ge en värdig omvårdnad och själv behöva stöd, att vilja möjliggöra ett värdigt avslut, att behöva mer kunskap. Slutsats: Det framkom flera exempel på både svåra och fina situationer som intensivvårdssjuksköterskorna upplevde i samband med vård i livets slutskede, både rörande anhöriga, miljö och omvårdnad. Studien visar att det saknas fortbildning och rutiner inom området, vilket författarna önskar kunna stimulera till genom att påvisa att det finns ett behov. Även fler studier behövs inom området.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.