Introduktion: Överrapportering är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och kan utföras med hjälp av olika metoder. Bedside är en rapporteringsmetod som kan användas i vården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att rapportera bedside på somatiska vårdavdelningar. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2016) nio steg. Artiklar söktes med relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL, därefter gjordes tre urval som resulterade i 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Databearbetningen utfördes systematiskt och koder organiserades efter inriktning. Resultat: Fyra kategorier om sjuksköteskans erfarenheter  identifierades Ett utökat informationsutbyte, Ett professionellt samarbete, Att involvera patienten och Att skydda integriteten. Kategorierna belyste både för- och nackdelar med bedsiderapportering från sjuksköterskors erfarenheter av metoden. Slutsats: Bedsiderapportering upplevdes förbättra vårdkvaliteten men var problematisk ur sekretessynpunkt.

No description available.

Bakgrund: I Sverige lever ungefär 50,000 personer med sjukdomen. Sjukdomen, som uppstår när bukspottkörtelns insulinproducerande celler förstörs och inte längre kan producera insulin, kräver många förändringar i vardagen relaterat till egenvården bestående av insulininjektioner, kontroller av p-glukos och kostrådgivning. Sjukdomen drabbar oftast barn och ungdomar då fysiska, biologiska och sociala förändringar som tillsammans med sjukdomen kan medföra hinder till att känna välbefinnande. Svårighet har påträffats i hur ungdomarna sköter egenvården. Sjuksköterskan är en viktig roll i processen till lyckad egenvård. Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys gjordes Resultat: Tre kategorier bildades. ‘’Bristande egenvård’’, ‘’Omgivningens stöd till god egenvård’’ och ‘’Omgivningens bidragande till bristande egenvård’’. Egenvården blev bristande genom att ungdomarna inte regelbundet kontrollerade p-glukos eller injicerade insulin, svårigheterna att följa kostrekommendationerna och att de kände sig annorlunda. Omgivningen har också stor betydelse för ungdomens egenvård. Slutsatser: De största anledningarna till att egenvården brister är att ungdomarna inte vill vara annorlunda, rädslan för hypoglykemi och svårigheter att följa kostrekommendationerna. Vänner och familj kan vara ett stöd och bidrar till god egenvård, men kan också bidra till bristande egenvård. Sjuksköterskan har stor inverkan på egenvården, samtidigt som brister har identifierats. Att sjuksköterskan utgår från patientens unika värld och situation är av stor betydelse för ungdomarnas upplevelse av vården och egenvården.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Ett samhällsproblem idag är hot och våld. Mellan åren 2005 och 2009 anmäldes drygt 3300 fall i Sverige där allvarliga arbetsskador uppkommit till följd av hot och våld på arbetsplatser inom vård och omsorg. Sex av tio anmälningar rörde sjuksköterskor. Detta problem är såväl ett nationellt som ett globalt problem. Enligt internationella studier utsätts 60 procent av ambulanssjukvårdens personal någon gång för hot och våld i sitt arbete. Definitionen av hot och våld är bred och uppfattas subjektiv från person till person. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulanssjukvård. Metod: En kvalitativ forskningsansats med en öppen fråga tillämpades. Intervjuerna analyserades utifrån en manifest innehållsannalys. Resultat: Genom innehållsanalysen identifierades fyra kategorier och sammanlagt 15 underkategorier som belyser sjuksköterskornas upplevelser av hot- och våldssituationer vilka kan orsaka många tankar och känslor. Det är flera faktorer som spelar in för att incidenter med hot och våld ska ske. Att ha kunskap och utbildning är en aspekt som kan bidra till att incidenter kan förebyggas. Omfattningen av hot och våld varierar. Det vanligaste ambulanspersonalen utsätts för är verbala hot. Våldsamma situationer förekommer, men är inte lika vanliga. Slutsats: För att kunna hantera hot- och våldssituationer krävs ett professionellt förhållningsätt där mötet med patienten präglas av ödmjukhet och respekt. Ambulanspersonalen måste sträva efter ett samspel och en samsyn, för att gemensamt kunna möta dessa situationer i sitt arbete. Därför behöver ambulanspersonalen mer utbildning och verktyg för att kunna förhålla sig till och hantera hotfulla och våldsamma situationer. / Background:  Threat and violence is a big social problem in today’s society. Between 2005 and 2009 there has been 3300 reported cases in Sweden of serious injury in the care sector due to work related  violence or aggressive behavior, six out of ten complaints concerned nurses. This is not just a national problem but one that has been observed in many other countries around the globe. An international study has shown that 60% of ambulance paramedics have been the target of aggressive behavior or violence. The definition of violence and aggressive behavior can be wide and also subjective from person to person. Aim: To highlight ambulance nurses’ perceptions of threats and violence in their work. Method: Qualitative approach with interviews with one open question. Analysis of the interviews was conducted with a manifest content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four kategories and all together 15 subkategories that highlights the ambulance nurses’ experiences. Violence and aggressive behavior can cause a myriad of thoughts and feelings. There are also many factors that play a roll in these type of incidents. Having the relent experience and training can help prevent these situations. The extent of violence and aggressive behavior varies. Ambulance nurses are most commonly subjected to verbal aggression and actual violent situations are not that common. Conclusion: Handling aggression and violent situations requires a professional approach that treats the patient with humility and respect. Ambulance nurses must strive for a common vision and approach to face these situations in their work. Therefore, ambulance nurses need more training to develop the tools needed to respond and deal with aggression and violent situations.

No description available.

Background: Peripheral arterial disease is a disease that affects many people worldwide, where smoking is one of the major risk factors for developing peripheral arterial disease. To provide accurate information to patients and to work towards health promotion, it is important to find out how patients experience smoking and their perception in association with peripheral arterial disease. Aim: The purpose of this study was to describe the perception and/or experience of smoking in patients with peripheral arterial disease. Methods: A qualitative method with phenomenographic design were used in this study. Semistructured interviews were used to interview a total of six adult smoking patients about their experience of smoking. All patients had peripheral arterial disease. Results: Four categories were identified about the patients perception of smoking: stimulating, anxiety and guilt, a habit and that it is negative to smoke. Conclusion: The patients experienced these categories in different ways, which gives us an increased understanding of how these patients experience smoking. The patients felt that there was a connection with peripheral arterial disease and smoking, but at the same time there were some who did not feel that there was any connection. This could be due to lack of information but also lack of motivation to quit smoking among the patients. With the results from this study, healthcare professionals can gain an understanding of how patients who smoke look at their illness and what information they need to increase their motivation to quit smoking.

No description available.