No description available.

Sömn utgören grundläggande förutsättning för hälsa och välmående. Vid brist påsömn sänks immunförsvaret och kroppens förmåga att läka och återhämta sig försämras. Eftersom för lite sömn kan påverka hälsan, är det viktigt att ta sömnen på allvar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Data samlades genom att både elektroniska sökningar i Cinahl, PsycInfo och Pubmedoch manuell sökning gjordes. Resultatet visade att patientens sömn påverkades av inre och yttrefaktorer. De inre faktorerna bestod av kroppsliga symtom samt rädsla, oro och ängslan. De yttre faktorerna bestod av vårdmiljö, komfort, avdelningens rutiner, vårdpersonalens förhållningssätt och bristfällig kommunikation, vård och behandling, låg personalbemanning samt andra patienter. Resultatet visade att patienters sömn blev störd av buller från utrustning, ljud från vårdpersonalens skor, sängens beskaffenhet och temperaturen i rummet. Även andra patienters behov av vård beskrevs som störande. Att vara väl omhändertagen underlättade god sömn. Att ligga i flerbäddsalar beskrevs som förlust av värdighet och integritet där ingen sekretess upprätthölls. Även smärta, rädsla och oro over den nya situationen störde patienters sömn. Litteraturstudien visade att det fanns faktorer som hade negativ påverkan på patientens sömn under sjukhusvistelse. Sjuksköterskorbör känna till dessa orsaker för att kunna främja god sömn för patienten.

Palliativ vård i livets slutskede är en vård som handlar om att lindra lidande och främja livskvalitet. En god palliativ vård kännetecknas av en helhetssyn på människan och vården utgår från de fyra hörnstenarna multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Sjuksköterskor har en komplex roll då de ska stötta patienter och närstående i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. En litteratursökning som gjordes i Cinahl och PubMed resulterade i arton artiklar. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier; att vilja ge en god omvårdnad, att ärlig kommunikation är betydelsefull, att en förtroendefull relation lindrar lidande, att kunna arbeta självständigt och samverka i ett team, att känslomässigt engagemang är både tungt och stärkande. Slutsatsen blev att sjuksköterskor inom palliativ vård kan behöva extra stöd för att vårda på bästa sätt och för att efter varje förlust orka gå vidare. Sjuksköterskor behöver stärkas genom teamsamverkan samt tid för reflektion. Kunskapen om vård i livets slutskede kan vara ett stöd för nyutbildade sjuksköterskor som med stor sannolikhet kommer att möta patienter i svåra situationer.

Att som förälder få uppleva att barnet drabbas av en kronisk sjukdom är en omvälvande händelse för många föräldrar. När ett barn blir sjuk är det oftast en hel familj som drabbas och i vården finns det en utmaning i att möta hela familjen som är i behov av stöd och vård. Syfte var att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med kronisk sjukdom. I denna litteraturstudie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat visar att diagnosen och sjukdomen upplevdes svår att hantera. Känslor som sorg, förtvivlan och skuld beskrevs komma i samband med sjukdomen. Känslan av att behöva stöd från hälso- och sjukvården upplevdes viktig av föräldrarna. Familjen upplevde svårigheter att hantera det vardagliga livet och få det att fungera. Mycket oro över det sjuka barnets framtid upplevdes. Fortsatt forskning som handlar om hur hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om föräldrar till kroniskt sjukt barn bör utföras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få tillgång till verktyg som hjälper dem att bemöta föräldrar till kroniskt sjuka barn. Nyckelord: Föräldrar, kroniskt sjuka barn, familjer, lidande, omvårdnad, upplevelser

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom där det är vanligt att många dör inom 2-5 år efter diagnos. När motoriska nervcellerna bryts ner och dör försvagas muskulaturen och en vanlig dödsorsak är andningssvikt. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. En litteratursökning genomfördes där 10 kvalitativa artiklar som svarade mot syftet valdes ut.Studien utgick från en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i femkategorier; att få diagnosen innebär en dödsdom, att tvingas leva med förluster som sjukdomen medför, att kunna känna meningsfullhet, att söka strategier för att leva med förändringar samt att vilja bestämma för få kontroll över sitt eget liv. Resultatet visade att personer med ALS upplevde att vid diagnostisering ifrågasattes hela deras existens samt att diagnosen kom som en chock. De beskrev även att de fysiska förlusterna sjukdomen medförde begränsade livet och friheten togs ifrån dem, dock kunde de känna hopp om de fick mycket stöd av familj och vänner. Personer med ALS hittade strategier genom att de undvek negativa tankar och ersatte dem med positiva tankar. De beskrev även att ta beslut kring sin egna vård gav dem känslan av vara i kontroll. Denna studie kan användas för att upplysa vårdpersonal om upplevelser personer som lever med ALS har och på så sätt kunna förstå och bemöta dessa människor på bästa sätt. Detta för att kunna höja livskvaliteten samt underlätta för dem under sjukdomsförloppet.

Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar människor runt om i hela världen. Förloppet är i många fall långdraget och inverkar samt förändrar livet hos individer som lever med sjukdomen. Hälsa är en central del i människans liv och kaninfinna sig trots sjukdom. Begreppet hälsai denna litteraturstudie utgickfrån en subjektiv dimension där fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter är inkluderade.Syftet med den kvalitativa litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen inverkar på hälsan. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ innehållsanalys där elvavetenskapliga artiklaranalyserades utifrån det manifesta innehållet med en induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Att känna gemenskap och tillhöra ett socialt sammanhang, att känna ensamhet och hinder i det sociala nätverket, att känna svårigheter i den nya situationen, att uppnåmeningsfullhet och balans samtatt se möjligheter i ett förändrat liv. I resultatet framkom det att sjukdomen inverkar både positivt och negativt på hälsan. Sjukdomen ansågs vara en ständig påminnelse om hur livet en gång varit och personerna behövde omvärdera sin syn på livet för att skapa mening. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur sjukdomen multipel skleros upplevs för att kunna vårda dessa människor på bästa sätt. Även kunskaper om hälsa och på vilka sätt det kanpåverka en människa är betydelsefullt för att kunna förebygga ohälsa och göra prioriteringar inom omvårdnaden. Vidare forskning bör fokusera på interventioner för att främja hälsa hos individer med kronisk sjukdom.

No description available.

abstract Background: In the past, peritoneal carcinomatosis which develops after dissemination from digestive cancers has been regarded as a terminal disease that would result in the death regardless of the nature of intervention. Today, hyperthermic intraperitoneal chemotherapy (HIPEC) combined with cytoreductive surgery (CRS) is an optional curative treatment reported to improve a rate of survival for selected patients. Despite improved survival rate, patients experience delayed surgical recovery. Aim: The aims of this study were: To describe from the patient self-reported recovery profile, the prevalence of postoperative item variables after cytoreductive surgery and hyperthermic intraperitoneal chemotherapy. To identify factors associated with longer hospitalization period in CRS-HIPEC patients.   Methods: During a hospital stay, a prospective cohort pilot study has been performed to observe changes of a recovery status in 25 patients undergoing CRS-HIPEC treatment. Postoperative Recovery Profile questionnaire was used to explore a decrease in dimensional item variables of postoperative recovery.   Results: No patient had reached 17 points required for fully recovered on day of discharge. This work shows the global recovery at a low level. However, item variables of postoperative recovery profile decrease. The multiple logistic regression analysis showed that complications (p=.015), reoperation (p=.040) and readmission (p=.005) were significantly associated with longer period of hospitalization. Conclusion: Considering the facts that patients receiving CRS combined with HIPEC demonstrate complex postoperative care needs, a multidimensional assessment is a vital component of nursing care in a postoperative recovery period. This research has created baseline data useful to the current knowledge that will help to detect early complication, assist in self-care while reconsidering early and safe discharge in patients undergoing CRS-HIPEC treatment. / Nej

No description available.

Introduktion: Cancer är den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar alla åldersgrupper men är vanligare bland äldre. De tre vanligaste behandlingsmetoderna för cancer är strålning, cytostatika och kirurgi. Den vanligaste biverkningen är cancerrelaterad fatigue. Livskvalitet som påverkas definieras som en individs inställning till livet i relation till deras mål, förväntningar, normer och bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue och hur den påverkar deras livssituation samt livskvalitet. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut efter sökningar gjorda i databaserna CINAHL och PubMed, dessa artiklar presenteras i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarna som användes till studiens resultatdel var fem stycken kvantitativa, fyra stycken kvalitativa och en med mixad metod. Resultat: Utifrån det insamlade materialet utarbetades fem teman som svarade på patienternas upplevelser av cancerrelaterad fatigue och hur livssituationen påverkas samt livskvalitet. Dessa fem teman var värdelöshet/hopplöshet, ensamhet/inte känna sig förstådd, orkeslöshet/kroppslig svaghet, irritation/frustration, och förståelse/acceptans. Slutats: Cancerrelaterad fatigue påverkar patienternas hela tillvaro och hur det upplever olika aspekter i livet. De upplever en förändrad livssituation och att livskvaliteten påverkas negativt. Cancerrelaterad fatigue är ett symtom som påverkar alla patienter på något vis men alla drabbas inte lika hårt. Cancerrelaterad fatigue kan ses som ett holistiskt fenomen med mycket stor komplexitet.