Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har riktat fokus mot samspelet mellan formelloch informell styrning. Mindre uppmärksamhet har riktats åt när formell och informellstyrning inte samspelar, således när det finns spänningar. Förutom att detta synliggörs genomatt det finns färre studier vars konkreta fokus är spänningar mellan formell och informellstyrning, blir det även tydligt genom att studierna inte explicit fokuserar på de konsekvensersom spänningar kan få. På ett liknande sätt tenderar tidigare studier att fokusera på antingencheferna eller medarbetarna. Således inkluderas inte hur spänningar uppfattas av olikaorganisatoriska nivåer. Därav hade studien sin utgångspunkt från detta. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för spänningarmellan formell och informell styrning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är därförvilka spänningar som föreligger mellan formell och informell styrning och vad som utmärkerdem, hur uppfattningen av dessa spänningar skiljer sig mellan organisatoriska nivåer och vilkakonsekvenser som uppkommer till följd av spänningarna. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och ett abduktivt angreppssätt. För attuppfylla studiens syfte genomfördes en enfallsstudie där fallföretaget var anonymt och kallasför Stocken i denna studie. Insamlingen av det empiriska materialet byggde huvudsakligen påsemistrukturerade intervjuer med Stockens anställda. Urvalet av respondenterna representeradeföretagets alla avdelningar samt organisatoriska nivåer. Detta bidrog till en förståelse förspänningar och vad som utmärker dem men även hur uppfattningen av dem varierar mellanolika organisatoriska nivåer samt vilka konsekvenserna blir. Slutsats: Spänningar mellan formell och informell styrning kan ses ur en historisk dimensionsom har sitt ursprung i förändring. Hur spänningar uppfattas på olika organisatoriska nivåervarierar mellan olika spänningar och de skiljer sig huvudsakligen genom att en spänning istyrningen uppfattas av en organisatorisk nivå medan en annan organisatorisk nivå inteupplever samma styrning som motstridig. För de spänningar som uppmärksammas identifierastre huvudsakliga konsekvenser: arbetsmiljö påverkas, flexibilitet försämras och ett behov avhantering uppstår. / Background and problem: Previous research has focused on the interplay between formaland informal control. Less attention has been paid to instances when formal and informalcontrol do not interplay harmoniously, particularly when tensions arise. This is evident notonly from the limited number of studies specifically addressing the tensions between formaland informal control but also from the studie’s lack of explicit focus on the potentialconsequences of these tensions. Additionally, earlier studies tend to concentrate either onmanagers or employees, thus failing to include how tensions are perceived across differentorganizational levels. This study aims to address these gaps. Purpose and research questions: The purpose of this study is to deepen the understanding ofthe tensions between formal and informal control. The research questions guiding the studyare: What tensions exist between formal and informal control and what characterizes them?How do perceptions of these tensions differ across organizations levels? What are theconsequences resulting from these tensions? Method: This study adopts a qualitative research approach and an abductive reasoningstrategy. To achieve the study’s purpose, a single-case study was conducted, with the casecompany being anonymized and referred to as “Stocken”. Data collection primarily involvedsemi-structured interviews with Stocken’s employees. The selection of respondentsrepresented all departments and organizational levels within the company. This approachfacilitated an understanding of the tensions and their characteristics, how these tensions areperceived across different organizational levels, and the resulting consequences. Conclusion: Tensions between formal and informal control can be viewed from a historicalperspective, originating from organizational changes. Perceptions of these tensions vary acrossdifferent organizational levels, with some levels perceiving a particular tension in controlwhile others do not experience the same tension as contradictory. Three main consequences ofthese identified tensions are: an impact on the work environment, reduced flexibility, and aneed for management intervention