The purpose of this thesis is to analyze and provide a deeper understanding of how the national culture of China affects the use of formal and informal management control systems of Swedish firms, operating in China. In order to conduct this research, relevant theories concerning internationalization, culture and management control systems were gathered and analyzed in relation to each other. This resulted in a conceptual framework, which illustrates the interrelationships between the concepts. Thereafter, this was used as the ground to which the empirical findings were analyzed and compared to. The analysis chapter involves a discussion of the similarities and dissimilarities between theory and empirical data, which leads to the conclusions of this study. This is lastly followed by theoretical implications, practical implications and recommendations, limitations and suggestions for further research.   The study has been conducted with a qualitative research method, in order to obtain a deeper understanding of how national culture can affect the use of  management control systems of Swedish firms in China. Further, due to the unexplored and limited research area of this complex subject, the study followed an abductive approach.   The findings of this research indicate that the Chinese culture affects the use of formal control systems, in which they are used extensively within Swedish firms, operating  in China. However, the national culture of China does not have an effect on the informal control systems of Swedish firms. Nevertheless, the use of the informal control systems should not be undermined, as the use of these triggers for more innovation and creativity among the members of an organization. This in turn could lead to Swedish firms operating more efficiently in the Chinese market. This research can be valuable for Swedish firms that wish to internationalize to the Chinese market, as well as firms operating in China with concerns regarding the use of management control systems in relation to the culture.

This dissertation synthesizes previous research and develops a model for the study of strategic development, strategic congruence and management control. The model is used to analyze a longitudinal case study of the Swedish engineering company Atlas Copco. Employing contingency theory, the study confirms that long-term survival of a company requires adaption to contingencies. Three levels of strategy are examined: corporate, business and functional. Previous research suggests that consistency between these levels (strategic congruence) is necessary for a company to be competitive. The dissertation challenges this proposition by using a life-cycle perspective and analyzes strategic congruence in the different phases of a life cycle. It also studies management control from a life-cycle perspective. In this context, two types of management control are examined: formal and informal. From a longitudinal perspective, the study further discusses how these types interact during organizational life cycles. The dissertation shows that strategic development is more complex than previous studies have indicated. It is a long, complex and non-linear process, the results of which cannot always be predicted. Previous models for strategy and management control are based on simple relationships and rarely take into account the fact that companies often go through different phases of strategic development. The case study shows that strategic incongruence may occur at times during organizational life cycles. Furthermore, the use of management control varies over time. In the maturity phase, formal control is in focus, while the use of informal control has a bigger role in both the introduction and decline phases. Research on strategy and management control has intensified in recent years. Still there is a gap regarding the coordination of complex corporate structures. The present study contributes with further knowledge on how companies manage long-term strategic development. Few studies deal with more than two levels of strategy. Moreover, the present study addresses the need to understand strategic congruence from a life-cycle perspective. This is particularly relevant in practice, when management in large companies face difficult issues for which they expect business research to assist them in the decision-making process.

This dissertation synthesizes previous research and develops a model for the study of strategic development, strategic congruence and management control. The model is used to analyze a longitudinal case study of the Swedish engineering company Atlas Copco. Employing contingency theory, the study confirms that long-term survival of a company requires adaption to contingencies. Three levels of strategy are examined: corporate, business and functional. Previous research suggests that consistency between these levels (strategic congruence) is necessary for a company to be competitive. The dissertation challenges this proposition by using a life-cycle perspective and analyzes strategic congruence in the different phases of a life cycle. It also studies management control from a life-cycle perspective. In this context, two types of management control are examined: formal and informal. From a longitudinal perspective, the study further discusses how these types interact during organizational life cycles. The dissertation shows that strategic development is more complex than previous studies have indicated. It is a long, complex and non-linear process, the results of which cannot always be predicted. Previous models for strategy and management control are based on simple relationships and rarely take into account the fact that companies often go through different phases of strategic development. The case study shows that strategic incongruence may occur at times during organizational life cycles. Furthermore, the use of management control varies over time. In the maturity phase, formal control is in focus, while the use of informal control has a bigger role in both the introduction and decline phases. Research on strategy and management control has intensified in recent years. Still there is a gap regarding the coordination of complex corporate structures. The present study contributes with further knowledge on how companies manage long-term strategic development. Few studies deal with more than two levels of strategy. Moreover, the present study addresses the need to understand strategic congruence from a life-cycle perspective. This is particularly relevant in practice, when management in large companies face difficult issues for which they expect business research to assist them in the decision-making process.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur kultur kan användas som styrverktyg och hur en grundares kulturella intentioner återspeglas i organisationen. Studien undersöker ett mikroföretag där grundaren är aktivt närvarande i den dagliga verksamheten. Vi har analyserat hur styrverktygen formats av kulturella aspekter genom att studera hur kultur implementerats som styrverktyg. Metod: Metoden utgörs av en flervalsmetod och genomför i form av en enkel fallstudie. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer, enkät och observation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring kulturens uppbyggnad, grundarens roll i kulturstyrningen samt teorier kring ekonomistyrning. Malmi och Browns paket (2008) kommer att användas tillsammans med Andersson och Funcks (2017) styrprocess för att förklara hur de olika kontrollerna kan användas och hur alla dessa påverkas av organisationskulturen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar hur och att grundaren har använt sig av kultur som styrverktyg. Det framkommer även att grundarens värderingar påverkar hur styrverktygen utformas och används samt att detta resulterat i att styrverktygen är informella. Resultatet visar även på att grundarens intentioner återspeglas till viss del i organisationen. / Purpose: This study aims to investigate how culture can be used as a control tool and how a founder's cultural intentions are reflected in the organization. The study investigates a micro company where the founder is present in the daily business. We have analyzed how the control tools are shaped by cultural aspects by studying how culture has been implemented as a control tool. Method: The method consists of a multiple-choice method and takes the form of a simple case study. The empirical findings presented is collected through interviews, surveys and observation. Theoretical framework: The theoretical framework contains of theories about the structure of culture, the role of the founder in cultural control and theories of management control systems. Malmi and Brown's package (2008) will be used in conjunction with Andersson and Funcks (2017) control process to explain how the different controls can be used and how all of these are affected by organizational culture. Conclusion: The finding of this study shows how and that the founder has used culture as a control tool. It also appears that the values of the founder affect how the control tools are designed and used, and that the control tools are informal. The conclusion also shows that the founder's intentions are reflected to some extent in the organization.

Covid-19 has affected large parts of the society. This has meant societal changes and organizations have had to adapt to the new situation. An adjustment as a result of covid-19 was that several organizations changed to teleworking. Teleworking means that the direct supervision and control over the organization's employees disappears, which means that organizations also need to adapt their control systems according to the new situation. Informal control systems are used for the purpose of influencing employees' values, norms and behaviors. This in turn affects how individuals perform and make decisions. Previous research highlights that informal control decreases during teleworking. This qualitative interview study aims to create an understanding of the relationship between informal control, decision quality and teleworking in larger organizations. The results indicate that goal- and trust-based control systems work well in relation to telework. It does not require direct monitoring of the employees' work. Teleworking leads to reduced social interaction and as a result, communication decreases. On the other hand, it has been shown that organizations with an open organizational culture have continued to communicate through digital tools, consultation and discussion about operational decisions has thus continued. Which is positive for the decision quality. The interviewees who worked at organizations that actively worked with clear values ​​​​describe that they are helpful in decision-making. Which creates goal consistency. Communication through digital tools becomes more concise, which is described as both time-efficient but also as a problem. This is because misunderstandings and misinterpretations can occur. Informal digital meetings, information meetings and other activities increase the overall picture of the organization and reduce misunderstandings. The conclusion is that informal control systems and an open organizational culture constitute important mechanism for optimal decision-making in teleworking. Especially when working with complex tasks where more discussion and consultation is required. / Covid-19 utbröt under 2020 och har sedan dess medfört flertalet samhällsförändringar. En förändring till följd av covid-19 var att flera organisationer övergick till arbete på distans. Distansarbete medför att den direkta övervakningen och kontrollen över organisationens anställda försvinner. Det innebär att organisationer behöver anpassa sin styrning utefter den nya situationen. Informell styrning är en styrmekanism som används i syfte att påverka anställdas värderingar, normer och beteenden. Detta påverkar i sin tur hur individer presterar och tar beslut i den operativa verksamheten. Tidigare forskning belyser att informell styrning minskar vid distansarbete. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för förhållandet mellan informell styrning och beslutskvalité i den operativa verksamheten i större organisationer vid distansarbete. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med två olika deltagarkretsar. Deltagarna arbetar på större organisationer som har gjort en omställning till arbete på distans. Resultatet visar att mål- och tillitsbaserad styrning fungerar bra i förhållande till distansarbete. Detta eftersom det inte kräver direkt övervakning av de anställdas arbete. Distansarbete leder till minskad social interaktion och till följd av detta minskar kommunikationen inom organisationen. Däremot har det visat sig att organisationer med en öppen organisationskultur fortsatt att kommunicera via digitala verktyg även på distans. Därmed har rådfrågning och diskussion kring operativa beslut fortgått, vilket är positivt för beslutskvalitén. De intervjupersoner som arbetar på organisationer som aktivt arbetat med tydliga värderingar och värdeord beskriver att dessa är behjälpliga i beslutsfattandet. Vilket skapar målöverensstämmelse. Kommunikationen via digitala verktyg blir däremot mer kortfattad och koncis, vilket beskrivs som både tidseffektivt men även som ett problem. Detta eftersom missförstånd och feltolkningar kan uppstå. Informella digitala möten, informationsträffar och andra aktiviteter ökar helhetsbilden för organisationen och minskar missförstånd. Slutsatsen är att informella styrmedel och en öppen kultur utgör viktiga styrmekanismer för optimalt operativt beslutsfattande vid distansarbete. Främst vid komplexa arbetsuppgifter där mer diskussion och rådfrågning krävs för beslutsfattande.

Bakgrund och forskningsfråga: Målstyrning är ett viktigt hjälpmedel för företag i deras strävan efter att följa sina strategier. Målstyrning kan ske genom användning av formella eller informella styrmedel, och ska anpassas efter varje enskilt företag. Traditionella affärsverksamheter har ofta som fokus att generera vinst och använder sig främst av formella styrmedel. Kreativa näringar har istället sitt fokus på kreativiteten, och använder sig främst av informella styrmedel. Kreativa företag har inte samma möjlighet att konkurrera på marknaden som traditionella affärsverksamheter, men den ekonomiska aspekten är fortfarande viktig då det är ett krav för deras fortlevnad. Flertalet kreativa näringar väljer att diversifiera sin verksamhet inom relaterade områden för att skapa en mer stabil ekonomi. Detta medför dock en utmaning i att behålla kreativiteten inom ett område, trots en diversifierad verksamhetsstruktur. Studiens övergripande forskningsfråga är: Hur håller kreativa företag, inom konstsektorn, med relaterat diversifierad verksamhetsstruktur samman hela organisationen genom målstyrning? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kreativa företag med flertalet olika verksamhetsgrenar utformat sin målstyrning med hjälp av olika formella och informella styrmedel. Ytterligare ett syfte är att analysera vilka fördelar och nackdelar de olika styrmedlen skapar för företagen gällande deras målstyrning. Metod: Denna studie utgör en fallstudie av två kreativa näringar. Undersökningen utgår från en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Den teoretiska referensramen är främst baserad på insamlat material från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet utgörs främst av ingående personliga intervjuer, samt viss information från hemsidor tillhörande de organisationer som deltar i denna studie. Slutsats: Kreativa näringar med relaterat diversifierad verksamhetsstruktur använder formella styrmedel för att styra de ekonomiska aspekterna och informella styrmedel för att styra kreativiteten och de anställdas beteenden. Denna målstyrning gör att de kan uppfylla både deras ekonomiska och konstnärliga mål och hålla samman sin relaterat diversifierade verksamhetstruktur. / Background and research question: Performance management is an important tool for businesses in their efforts to pursue their strategies. Performance management can be achieved through the use of formal or informal control instruments, and should be tailored to each individual company. Traditional businesses often have the focus to generate profit and primarily use formal control instruments. Creative industries have instead its focus on creativity, and primarily use informal control instruments. Creative companies do not have the same opportunity to compete in the market as traditional businesses, but the financial aspect is still important as it is a requirement for their survival. Most creative industries choose to diversify their business in related areas to create a more stable economy. However, this means a challenge to retain the creativity in one area, despite a diversified business structure. The study's overall research question is: How do creative businesses, in the arts sector, with a related diversified business structure hold together the entire organization through performance management? Objective: The purpose of this study is to describe how creative companies with several different branches of business activity have designed its performance management using different formal and informal control instruments. Another purpose is to analyze the advantages and disadvantages that the different control instruments create for companies concerning their performance management. Method: This study is a case study of two creative industries. The survey is based on an abductive research approach with a qualitative research strategy. The theoretical framework is mainly based on material collected from literature and scientific articles. The empirical material consists mainly of detailed personal interviews, as well as certain information from websites belonging to organizations involved in this study. Conclusion: Creative industries with a related diversified business structure are using formal control instruments to steer the financial aspects and informal control instruments to steer creativity and employee behavior. This performance management enables them to meet both their financial and artistic goals and hold together its related diversified business structure.

Bakgrund: Användningen av inhyrd personal har ökat till följd av ett ökat krav på flexibilitet och ingår numera allt oftare i personalstyrkan. Däremot inkluderas sällan den inhyrda personalen i den styrning som utformats för den ordinarie personalen. Styrning används för att påverka personalens beteenden så att de blir målkongruenta. Därför är det intressant att undersöka om inhyrd personal saknar ett målkongruent beteende och således har en negativ inverkan på företagets målkongruens. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och varför beteenden överlag skiljer sig åt mellan inhyrd och ordinarie personal hos ett valt företag. Forskningen skapar en djupare förståelse för hur inkludering/exkludering i olika styrmekanismer kan påverka de inhyrdas bidrag till målkongruens. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats. Den forskningsdesign som tillämpats är en enfallsstudie. Empirin till studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med både inhyrd och ordinarie personal samt deras närmsta chef. Materialet har sedan analyserats och tolkats för att besvara forskningsfrågorna. Slutsats: Studien fann att de inhyrda medarbetarna har ett mindre målkongruent beteende än de ordinarie. Skillnaden beror framförallt på de inhyrdas exkludering från företagets formella styrmetoder. Att de inhyrda för det mesta inkluderas i de informella styrmetoderna förklarar varför de inhyrda till viss del ändå uppvisar ett målkongruent beteende. / Background: The use of temporary staff has increased as a result of an increased demand for flexibility and is now increasingly included in the personnel force. Despite that, the temporary staff are rarely included in the control designed for the ordinary staff. Control is used to influence staff behavior so that they become goal-congruent. Therefore, it is interesting to investigate if the temporary staff lack a goal congruent behavior and thus have a negative impact on the company's goal congruence. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and why behaviors differ between temporary and ordinary staff, at a chosen company. The research creates a deeper understanding about how the inclusion/ exclusion in different control mechanisms influence the temporary staff to contribute to the target congruence Method: The study applies a qualitative research strategy with an inductive approach. The research design that has been applied is a case study at a chosen company. The empirical study has been collected through qualitative interviews with both temporary and ordinary staff and their closest manager. The material has then been analyzed and interpreted to answer the research questions. Conclusion: The study found that the temporary staff have a less goal-congruent behavior than the ordinary staff. The difference is mainly due to the temporary’s exclusion from the company's formal control methods. For the most part, the temporary staff is included in informal control methods, which explains why the they to some extent still have a goal-congruent behavior.

Problematisering: Interorganisatoriska relationer är komplexa och problematiska där ekonomiska variabler ska förenas med personliga känslor och värderingar. Det gör att det krävs någon form av styrning för att säkerställa att samarbetsparterna verkar i linje med organisationernas gemensamma intresse och för att motverka opportunistiska beteenden. Svårigheten med styrning är att hitta den fördelning mellan formella och informella styrmedel som gör samarbetet så lönsamt som möjligt. Empiriska uppgifter visar att samarbetens existens kan bero på vilka styrmedel relationen lägger störst vikt vid samt vilken tilltro parterna har till vissa styrmedel. Samtidigt indikerar tidigare forskning ett behov av att utveckla ämnesområdet genom att studera hur formella och informella styrmedel relaterar till varandra samt hur styrpaketen ska utformas i olika kontexter.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fördelningen mellan formell och informell styrning ser ut i olika interorganisatoriska relationer samt att belysa faktorer som är av betydelse för hur styrningen ska utformas.   Slutsats: Studien visar att fördelningen mellan formella och informella styrmedel skiljer sig åt i olika interorganisatoriska relationer. Samarbeten baserade på upprepade transaktioner tenderar att lägga stor vikt vid formell styrning och de informella styrmedlen fungerar som komplement till detta. I samarbeten som identifieras som partnerskap är informell styrning av stor betydelse och fungerar som substitut till delvis låg användning av formella styrmedel. Samarbeten som identifieras som långsiktiga relationer har, till skillnad mot upprepade transaktioner och partnerskap, en jämnare fördelning mellan formella och informella styrmedel. Överlag är förtroende mycket viktigt inom olika samarbeten, skillnaden är att olika samarbetsformer bygger förtroende baserat på olika faktorer. Till sist visar studien att de faktorer som har betydelse för styrningens utformning är makt- och beroendeförhållandet mellan parterna, målöverensstämmelse, organisationernas storlek och val av partner. / Background: Interorganizational relationships are complex and problematic where economic variables need to be combined with personal feelings and values. Some form of control is needed to ensure that the partners’ work aligns with the organizations’ shared interests while also counteracting opportunistic behaviour. The problem with management control is to achieve an optimal allocation between formal and informal control for a profitable cooperation. Empirical findings show that the existence of cooperations might depend not only on which control mechanisms the partners focus on, but also to what degree the partners trust those mechanisms. Previous research also indicates the need for further development in the field: both how formal and informal control relate to each other but also how to design interorganizational management control packages for different contexts.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the allocation betwen formal and informal control in different interorganizational relationships as well as to highlight factors that are significant to governance design. Conclusion: The study concludes that the allocation between formal and informal control varies between different interorganizational relationships. Cooperation based on repeated transactions tends to pay particular attention to formal control with informal control serving as a complement. In cooperations identified as buyer-seller partnerships informal control is of great importance and serves as a substitute to partly low use of formal control. Cooperations identified as long-term relationships have a more balanced allocation between formal and informal control, unlike repeated transactions and buyer-seller partnerships. Trust is overall very important in cooperations, what differs between different interorganizational relationships is what factors trust is built on. At last, the study shows that power and interdependence, goal conformity, size of organisations and partner selection are significance factors when designing control packages.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning kring CSR-implementering har i större utsträckning fokuserat på stora företag. Dock tyder tidigare forskning på att CSR är ett koncept som även förekommer inom små och medelstora företag. Det finns emellertid bristande forskning om hur små och medelstora företags tillämpning av strategi påverkar graden av CSR-implementering. Vidare är informell kontroll en aspekt som, enligt tidigare forskning, är väsentlig inom små och medelstora företag. Syfte: Studien syftar till att undersöka till vilken grad små och medelstora företag implementerar CSR och hur implementeringen påverkas av vilken strategi företaget tillämpar. Varför ett företag implementerar CSR kan förklaras med hjälp av intressentteorin samt legitimitetsteorin. Vidare är syftet att testa och förklara hur relationen mellan graden av CSR-implementering och den strategi som tillämpas, påverkas av graden av användning av informell kontroll. I enlighet med contingency teorin påverkas variablers samband av andra faktorer. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats utifrån vedertagna teorier och data har samlats in genom en tvärsnittsstudie. 108 svenska små och medelstora företag utgör studiens urval. Resultat och slutsats: Resultaten visar på att strategin prospector för SME har ett positivt samband med graden av CSR-implementering. Vidare visar studien på informell kontroll har en stark positiv relation till graden av CSR-implementering oberoende av vilken strategi små och medelstora företag tillämpar. Studien tyder även på att företag som tillämpar strategierna prospector för SME och reactor för SME i hög grad implementerar CSR. Det finns däremot inget samband mellan att tillämpa strategierna defender för SME samt analyzer för SME och graden av CSR-implementering i förhållande till användning av informell kontroll. Slutligen visar studien på att små och medelstora företag i hög grad implementerar CSR i sina verksamheter. / Background and problem: Previous studies on CSR to a large extend have so far focused on its implementation on large firms. However, other research also states that CSR is a concept that is provided in small and medium-sized enterprises (SMEs) as well. There is, however, lack of research among SME companies and how their strategy affects the degree of the CSR-implementation. Furthermore, informal control is an aspect that according to earlier studies is essential within small and midsized companies. Purpose: The purpose of the study is to investigate in what extent SMEs implements CSR and how this implementation is affected by the strategy these companies applies. The reason why a company implements CSR can be explained by using the stakeholder and legitimacy theories. Furthermore, the purpose is also to try to test and explain the correlation between the strategy applied and if this is affected when using informal control. In accordance to the contingency theory, variables in this equation are affected by other factors. Method: The study is conducted with a quantitative research strategy with a deductive approach. Hypotheses are based on established theories, and data has been added from a cross-sectional study. 108 Swedish SMEs constitutes the study´s collection. Results and conclusions: The result of the study shows that the strategy prospector for SMEs has a positive connection with the extent of CSR-implementation. Furthermore, the study shows that informal control has a strong positive correlation to the degree of CSR-implementation independently of what strategy the SMEs are applying. The study also shows that companies who apply the strategies prospector for SMEs and reactor for SMEs is very prone to implement CSR. However, there is no correlation between the defender for SMEs and analyzer for SMEs strategies, and the extent of CSRimplementation for the use of informal control. As final, the study also shows that SMEs implement CSR to a large degree in their businesses.

Les organisations virtualisées sous multi-gouvernance sont des organisations co-gouvernées simultanément par plusieurs organisations indépendantes. Les distances organisationnelles et géographiques leur incitent à mettre en place des équipes virtuelles à grande échelle. Ces organisations des acteurs hétérogènes adoptent un mode de contrôle particulier riche d'enseignements pour la théorie du contrôle. En complément du contrôle interorganisationnel, leur système de contrôle est combiné d'un contrôle interactif informel. L'e-collaboration est le mode de travail essentiel. Les objets-frontières jouent un rôle important dans le contrôle interactif informel et dans l'e-collaboration des équipes au-delà des frontières organisationnelles, géographiques et temporelles. / Virtualised organizations with multi-governance are co-governed simultaneously by several independent organizations. Organizational and geographical distances encourage them to set up virtual teams on a large scale. These organizations adopt a particular control mode. In addition to the inter-organizational control, their control system is combined with an informal interactive control. The e-collaboration is their important way of work. The boundary objects play an important role in the and in the informal interactive control and in the e-collaboration, beyond organizational boundaries, geographical and temporal.