Idén om att använda däck som byggnadsmaterial uppmärksammades i en Tv-dokumentär. En miljöaktivist byggde ett hus och använde bildäck och annat som tar lång tid att degradera i marken som byggnadsmaterial. Det fångade intresset eftersom det är ett relevant sätt att återvinna "skräp" utan att påverka den globala uppvärmningen. Ur miljöperspektiv är det viktigt att ständigt utveckla hur vi bygger och se över vilka material vi använder. Genom återbruk av material blir det mindre nyproduktion och därför minskas användningen av naturresurser. Användning av uttjänta bildäck har studerats i byggsektorn i många år. En viss del av dessa har genomgått olika behandlingsprocesser innan användning och det bidrar till att andra resurser går åt. Det har även byggts självförsörjande hus med namnet “Earthships” (jordskepp), ca 20 000 runt om i världen. Dessa byggnader använder uttjänta bildäck samt jord som konstruktionsmaterial och bärande element i ytterväggar. Det generella syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera prestandan på uttjänta bildäck som byggnadsmaterial och hur vi kan återbruka dem i byggnadssektorn. Arbetet utförs genom litteraturstudier av vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom ämnet.  Det görs även en analys av genomförda undersökningar som avsåg att studera utländska jordskeppsbyggares erfarenheter kring användning av detta byggnadsmaterial. Examensarbetet har resulterat i en sammanställning av aktuell information kring uttjänta bildäck som konstruktionsmaterial. Det har visat sig att man kan skapa ett däckomslutet jordelement (TESE) för väggkonstruktion, som i olika tester har visat sig ha goda förutsättningar att klara omfattande vertikala och horisontella laster. Vid en maxlast på 19,8 kN uppstod en deformation på 120 mm i form av förskjutning på grund av glidning och öppning i väggens mittpunkt. Fler studier skulle behövas i jämförelsesyfte, samt ett sätt att dimensionera en konstruktion som utförs med TESE. Draghållfastheten på gummit från ELT varierar mellan 9,5 MPa och 17 MPa vilket medför en osäkerhet i materialets egenskaper och därför behöver riktlinjer skapas. En väggkonstruktion av TESEs har ett U-värde på 1,233 W/m2 K, att lägga till en 100 mm isoleringsskiva förbättrar U-värdet till 0,24 W/m2 K. I Sverige finns 47 479 ton ELT som skulle kunna återbrukas inom anläggning. I andra länder har livscykelanalyser genomförts och det har visat att materialet kan bidra med mindre koldioxidutsläpp eftersom utsläppen är begränsade till transport och utgrävning av jord. I en LCA framgår det att 32 000 ton ELT kan användas till uppbyggandet av 1600 envåningsbostäder. De koldioxidutsläpp som uppstår från dessa 32 000 ELT är 717,6 ton CO2-ekvivalenter och det är på grund av transport av materialet som sker inom 50 km avstånd till byggplatsen. Det finns ett behov att ta fram redskap för att minska arbetsbördan vid användning av TESE. Transmission av gifter genom jorden mot grundvattnet och mot bostäder är något som återstår att undersöka. Tester skulle behöva utföras för att avgöra om metoderna uppfyller svenska lagar och byggstandarder. / The idea of ​​using tires as a building material was noticed in a TV documentary. An environmental activist built a house and used building materials such as car tires and other things that take a long time to degrade in the ground. It caught the interest because it is a relevant way to recycle "garbage" without affecting global warming. From an environmental perspective, it is important to constantly develop how we build and review which materials we use. By reusing materials, there is less new production and therefore the use of natural resources is reduced. The use of used car tires has been studied in the construction sector for many years. A certain part of these have undergone various treatment processes before use and this contributes to the use of other resources. Self-sufficient houses called "Earthships", around 20,000 have been built around the world. These buildings are built with used car tires and soil as construction materials and load-bearing elements in exterior walls.  The main purpose of this thesis is to investigate and analyze the performance of used car tires as a building material and how we can reuse them in the construction sector. The work is carried out through literature studies of scientific articles and theses within the subject. There is also an analysis of conducted surveys that aims to study the experiences of earth ship builders regarding the use of this building material. The thesis work has resulted in a compilation of current information about used car tires as a construction material. It has been shown that it is possible to create a tyre encased soil element (TESE) for wall construction which, in various tests, has been shown to have good properties for handling extensive vertical and horizontal loads. At a maximun load of 19.8 kN, a deformation of 120 mm occurred in form of a displacement due to sliding and a opening at the center of the wall. More studies would be needed for comparison purposes, as well as a way to dimension a construction carried out with TESE. The tensile strength of the rubber from ELT varies between 9.5 MPa and 17 MPa, which leads to uncertainty in the material properties and therefore guidelines need to be created. A wall construction of TESEs has a U-value of 1.233 W/m2 K, adding a 100 mm insulation board improves the U-value to 0.24 W/m2 K. In Sweden, there are 47,479 ton of ELT that could be reused within engineering.  In other countries, life cycle analyzes have been carried out and it has shown that the material can contribute to lower carbon dioxide emissions because the emissions are limited to transport and excavation of soil. In an LCA, it appears that 32,000 ton of ELT can be used for the construction of 1600 one-storey residential houses. The carbon dioxide emissions that arise from these 32,000 ELTs are 717.6 ton CO2 equivalents and it is due to transport of the material that takes place within 50 km of the construction site. There is a need to develop tools to reduce the workload when building with TESE. Transmission of toxins through the soil to groundwater and to indoor environments is something that remains to be investigated. Tests would need to be carried out to determine whether the methods meet Swedish laws and building standards.

The importance of housing tenures for a well-functioning housing market is repeatedly emphasized. Such suggestions include the need for balance between tenures, various tenures, mixed tenures in neighborhoods, et cetera. The development of new types of housing tenures has also been noticed as a tool or vehicle to make the housing market accessible to more people, either through creating more affordable housing or supporting homeownership. Since these tenures often combine attributes from both ownership and rental - and place somewhere in between rental and ownership on a continuum, they are often described as intermediate housing tenures. Intermediate tenures and concepts have been developed in Sweden as more people encounter difficulties accessing the housing market. As these new tenures and schemes develop, so does the need to increase the understanding of them, for example, in terms of the legal framework, rights, obligations, as well as risk exposure. This thesis examines the content of various tenures (established and new ones) and explores how and why intermediate tenures and concepts have been developed. This thesis includes two appended papers. The first paper is a comparative case study examining the design and content of the primary tenures in four Nordic countries. The second paper is a case study of four intermediate concepts in Sweden. As methods for data collection, document and literature studies were used for both papers, and paper 2 was supplemented with expert interviews with representatives from the concept developers. The findings imply significant similarities between the tenures in the four Nordic countries based on their design and content. Based on the literature, some attributes for overall tenures, such as ownership and rental, can be pointed out (although major differences still exist between tenure forms). In summary, attributes associated with ownership include far-reaching rights and responsibilities as well as risk-taking. In comparison, these rights are much more restricted for rentals, which do not include risk- taking. This also corresponds with the findings, showing that tenures within ownership have the most far- reaching rights, particularly regarding the right to transfer or let out the housing unit and the value therefrom. Furthermore, the rights are most restricted for rentals, while the tenures between ownership and rental also have bundles of rights in between. The studied intermediate tenures and concepts in Sweden were described to have evolved from the difficulties many faces in accessing the housing market (or the poor housing conditions that prevailed when they were created), like intermediate tenures in countries worldwide. Most of the studied concepts are new and, thus, still in the establishment phase. However, the developers see potential to scale up the concepts. Challenges identified in order to establish and scale up such concepts are to reach out with information to various actors and to achieve a certain degree of recognition, getting access to buildable land, and financial issues. The financial issues both concern the financial ability to initiate this type of project and to consider the current members' interest while scaling up the concepts. This thesis has contributed to the literature on intermediate housing tenures by providing examples of four cases of intermediate tenures from a Swedish context. This contribution can provide insights into the development of such tenures and concepts as well as some of the challenges the developers have met. These insights can also be a valuable practical contribution for actors, such as municipalities, policymakers, housing developers, and so forth, to understand some of the difficulties developers of new concepts meet. / Den betydelse upplåtelseformer för bostäder har för en välfungerande bostadsmarknad beskrivsåterkommande. Exempelvis brukar behovet av balans mellan upplåtelseformer, variation av upplåtelseformer samt blandning av upplåtelseformer i bostadsområden beskrivas. Utvecklingen av nya upplåtelseformer har också beskrivits som ett verktyg för att tillgängliggöra bostadsmarknaden för flera, antingen genom att skapandet av billigare bostäder eller genom hjälp att komma in på den ägda marknaden. Eftersom denna typ av upplåtelseformer ofta kombinerar egenskaper från både ägande och hyra – och placerar sig mellan dessa på en skala, brukar de beskrivas som intermediära upplåtelseformer. Denna typ av former har även utvecklats i Sverige i takt med att fler och fler möter svårigheter i att ta sig in på bostadsmarknaden. I takt med att denna typ av upplåtelseformer och koncept utvecklas så ökar också behovet av att öka förståelsen for dem, bland annat, kopplat till dess juridiska regelverk, vilka rättigheter och skyldigheter de innefattar samt riskexponering. Syftet med denna avhandling är att undersöka upplåtelseformers innehåll (hos såväl etablerade som nya former) men även att undersöka hur och varför intermediära koncept har utvecklats. Avhandlingen innefattar två artiklar. Första artikeln är en komparativ fallstudie som undersöker de huvudsakliga upplåtelseformernas utformning och innehåll mellan fyra nordiska länder. Den andra artikeln är en fallstudie av fyra koncept av intermediära former i Sverige. Metod för datainsamling är dokument- och litteraturstudier i båda artiklarna, där artikel två även kompletterades med expertintervjuer av representanter hos utvecklarna av dessa koncept. Resultaten indikerar att det finns stora likheter mellan upplåtelseformerna i de fyra nordiska länderna baserat på dess utformning och innehåll. I litteratur har utmärkande attribut för övergripande kategorier så som ägande och hyra beskrivits (trots de stora skillnader som fortfarande finns mellan olika upplåtelseformer). Kortfattat associeras ägande med långtgående rättigheter och skyldigheter samt risktagande, jämförelsevis är dessa rättigheter betydligt med restriktiva för hyra, som inte heller innefattar något risktagande. Resultaten överensstämmer med detta, vilket indikerar att upplåtelseformer inom kategorin ägande har de mest långtgående rättigheterna, särskilt rörande rätten att överlåta eller hyra ut bostaden, samt rätt till värdet därav. Vidare, är rättigheterna kopplat till hyra mer begränsade medan upplåtelseformerna mellan hyra och ägande även innefattar ett rättighetsknippe däremellan. De undersökta intermediära koncepten i Sverige beskrevs ha utvecklats ur de svårigheter många möter i att komma in på bostadsmarknaden (alternativt de bristfälliga boendeförhållanden som rådde vid skapandet), likt intermediära former i andra länder världen över. De flesta undersökta koncepten är nya och därför fortfarande i en etableringsfas. Trots detta ser utvecklarna potential att skala upp koncepten. Utmaningar som identifierats för att etablera och skala upp denna typ av koncept är att nå ut med information till aktörer och uppnå en viss nivå av igenkänning, få tillgång till byggbar mark samt finansiella frågor. De finansiella frågorna kan sägas innefatta såväl förmågan att finansiellt initiera denna typ av projekt samt att väga in de nuvarande medlemmarnas intressen då koncepten skalas upp.  Avhandlingen har bidragit till litteraturen rörande intermediära upplåtelseformer genom att exemplifiera fyra intermediära koncept ur svensk kontext. Detta bidrag kan bland annat ge insikter om utvecklingen av sådana former och koncept samt vilka utmaningar utvecklarna har mött. Dessa insikter kan även vara ett värdefullt bidrag till aktörer, så som kommuner, politiker och bostadsutvecklare, i att förstå de utmaningar utvecklarna av nya koncept mött. / <p>QC 230511</p>

Public transport projects have a large impact on social sustainability. Social sustainability is a current topic, but there is still an uncertainty about how the aspiration to approach social sustainability should be addressed. This is in particular valid for public transport projects. The aim of this study was to investigate how the Traffic Administration, the authority for public transport in the Stockholm County, regards to the issue of social consequences in their projects. A specific case was chosen; the metro line to Arenastaden. A compilation of social consequences in relation to public transport was made in order to obtain the aim of the study. In transport literature, social consequences can be broken down to socially determining variables and outcome variables. These indicate what and who is affected by the project. In addition to the theoretical background, practical tools that serve to enhance social consequences, such as social impact assessment, have been investigated and four practical tools that are applicable on public transport projects were chosen. This was made as a complement to the theory and to target additional social variables. In order to study the Arenastad line, a qualitative text analysis was applied. A search for explicitly stated social consequences and social variables was made, by searching for words and sentences that address social consequences in the official planning documents of the metro line to Arenastaden. In complement to the text analysis, unstructured interviews have been carried out. The interviewees are civil servants that have great knowledge about social impact assessments or have been involved in the Arenastad line project.  The result of the study shows that social consequences and social variables have been taken into account in the official planning documents of the Arenastad line. These analyses have primarily served as an additional perspective but have not functioned as guidance for the choice of project. Most of the social assessments have been conducted at a late stage in the planning process and the results have been presented under certain headlines, in certain sections or in specific reports. The social analysis of the Arenastad line has left out issues of economic exclusion, and social variables linked to socio economy, such as poverty and economic accessibility to transport. In addition, an analysis that puts the Arenastad line in a regional social context is missing.

No description available.

When companies are expanding, they are searching for optimal locations according to parameters which are important for the company. Companies for which the geographic location is important needs to rely on geographic aspects to find the optimal site for their service. The geographic tool of using Suitability Analysis can make the planning of expansions more efficient. Is it possible to give a reliable Suitability Analysis and will it differ between different choices of weighting techniques in the analysis? The focus of the study is on the reliability of Suitability Analysis for expanding companies depending on geographic data. It will, through a study on a start-up company, be checked if the Suitability Analysis is different between two frequently used weighting ideas; Analytic Hierarchy Process and Swing Weight Technique, in this type of analysis. The Suitability Analysis will be done using Geographical Information Systems and the result will be two suitability maps. The study results in two different suitability maps, one for each weighting technique, with differences. The different techniques are dissimilar in their subjectivity of the weighting, which is reflected in the result. Suitability Analysis is useful for companies which expansions are depending on geographic aspect. The key to a reliable and useful suitability analysis is depending on a credible source of data for respectively parameter of interest. It decreases the risk of error sources and gives the result a higher reliability.

Det här examensarbetet utfördes på uppdrag av det statligt ägda bolaget Akademiska Hus för att ge dem underlag till ett förhoppningsvis bättre och mer gemensamt arbetssätt för nybyggnader som har certifierats enligt Miljöbyggnad, vilket är ett svenskt miljöcertifieringssystem för byggnader. Studiens syfte var att lyfta fram god praxis samt att dra lärdomar från eventuella misstag på både indikatornivå och för certifieringsprocessen som helhet. Studien baserades på en kvalitativ, djupgående och semistrukturerad intervjustudie som innefattade intervjuer med fem projektledare, fyra miljöbyggsamordnare samt chefen för Miljöbyggnad på Sweden Green Building Council. Fyra nybyggnader som tillhör Akademiska Hus utvärderades i den här studien som byggnadscase. De intervjuade projektledarna och miljöbyggsamordnarna arbetade med någon utav dessa fyra nybyggnader som har certifierats med Miljöbyggnad och som finns i fyra olika tidigare regioner för företaget. Den här studien identifierade lärdomar, framgångsfaktorer och föreslagna åtgärder. Målsättningar bör vara tydliga och implementeras tidigt under byggprocessen. Rutiner bör vara tydliga vilket skulle kunna förbättras genom utvecklandet av en guide. Marginaler på indikatornivå bör även säkerställas och indikatorn Energianvändning bör prioriteras. Engagemanget hos aktörer som är viktiga för att målet med Miljöbyggnad ska uppfyllas skulle kunna ökas genom utbildning och information. En miljöbyggsamordnare bör närvara under en stor del av byggprocessen. Dessutom bör en regional miljösamordnare återföra kunskap om framgångsfaktorer och problem i varje projekt och genom miljösamordnare för olika regioner skulle regionsöverskridande kunskapsåterföring kunna ske. / This master thesis was carried out on behalf of the state-owned company Akademiska Hus in order to provide basis for a hopefully better and more common way of working with new buildings that have been certified according to “Miljöbyggnad”, which is a Swedish certification system for buildings. The purpose of this study was to highlight good practice as well as to learn from mistakes at both indicator level and for the overall certification process. The study was based on a qualitative, in-depth and semi-structured interview study including interviews with five project managers, four “miljöbyggsamordnare” (Environmental Building coordinators) and the director of “Miljöbyggnad” at SGBC (Sweden Green Building Council). The interviewed project managers and “miljöbyggssamordnarna” have each worked with one of four buildings which have been certified with “Miljöbyggnad”. The four buildings exist in four earlier regions for the company and were selected in this study as building cases. This study identified lessons that have been learned, success factors and suggested measures. Objectives should be clear and implemented early during the building process. Routines should be clear which could be improved through the development of a guide. Margins at indicator level should be ensured and the indicator “Energy use” should be prioritized. The involvement of actors, who are important for achieving the objectives of “Miljöbyggnad”, could be increased through education and information. A “miljöbyggsamordnare” could attend a large part of the building process. In addition, a regional “miljösamordnare” (Environmental coordinator) could return knowledge about success factors and problems in each project and “miljösamordnare” for different regions could return knowledge between regions.

Sweden is facing problems with housing shortages in several cities, this calls for new solutions to solve the housing shortages, and temporary housing could be seen as one. In the new proposal of legislation it is stated that the social consequences of temporary housing is not yet examined. Hence, the thesis aims to map out and investigate the social consequences of temporary housing in Sweden, within the context of social sustainability. To achieve this aim a case study has been conducted, including three different cases. Further a literature review and interviews have been conducted to develop a theoretical framework and defining important concepts and deepen the understanding. Furthermore three different levels of social sustainability have been identified; The built environment, Structural changes and Collaboration &amp; Inclusion. Several municipalities stated in interviews that temporary housing is not something they strive to develop but rather a necessity due to crisis. Several attributes have been identified regarding establishing social sustainability when developing temporary housing related to location, development and the process. Apart from these aspects, social sustainability should be defined with a basis in the project, important aspects needs to be developed with the specific project in mind. Temporary housing is today seen as a necessity, where municipalities develop temporary housing as the only solution to a housing crisis, but have a potential of becoming a tool for positive change and a platform from inventions. / Sverige står inför stora utmaningar med bostadsbrist i ett flertal städer. Därför krävs nu nya lösningar för att möta dessa utmaningar, en möjlig lösning är utveckling av temporära bostäder. I en lagrådsremiss föreslås nu lagändringar för att förenkla uppförandet av temporära bostäder, dock har inte de sociala konsekvenserna av förslaget utretts. Därför vill vi med denna masteruppsats utreda de sociala konsekvenserna av temporära bostäder i Sverige, i kontexten av social hållbarhet. Detta har utförts med fallstudier som övergripande metodik, där tre olika fall har studerats. Vidare har litteraturstudie och intervjuer används för att utveckla ett teoretiskt ramverk och få en djupare inblick i de olika fallen. Tre definitioner av social hållbarhet har identifierats; den byggda miljön, strukturella förändringar samt samarbete &amp; inkludering. Flera kommuner beskrev i intervjuer att en temporär bostadslösning inte är något som ses som en fördelaktig lösning men är en nödvändighet i tider av kris. Ett flertal attribut har identifierats som viktiga för att öka den sociala hållbarheten i temporära bostadsprojekt, främst gällande läge, utveckling och processen kring lov och uppförande. Förutom dessa aspekter är det även viktigt att definiera social hållbarhet för det specifika fallet av temporära bostäder för att kunna nå de bästa lösningarna för just den platsen. Temporära bostäder ses idag som en nödvändighet, då kommuner utvecklar temporära bostäder som den enda utvägen för att lösa en akut bostadskris men har i framtiden potential att fungera som ett verktyg för positiv förändring och en plattform för innovation.

No description available.

No description available.

No description available.