<p>Syftet med detta arbete är att studera ett undervisningssätt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken är att använda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. Undervisningssättet som ska studeras ska genomsyras av en strävan efter att eleverna ska nå nästa utvecklingszon med hjälp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem.</p><p> </p><p>Utgångspunkten i detta examensarbete är ett socialkonstuktivistiskt perspektiv där det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk är framskrivet och ger kriterier för vad lärarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktär har för betydelse i strävan att nå en individualiserad matematikundervisning med hjälp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssättet.</p><p> </p><p>En grupp bestående av 12 stycken elever på det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfällen. Tanken är att eleverna ska uppleva uppgifterna som matematiska problem. Analysen sker genom observationer när eleverna arbetar med uppgifterna.</p><p> </p><p>Studien visar att de matematiska uppgifterna av de flesta eleverna upplevs som matematiska problem. Dessa problem leder till flera individualiseringsformer, framför allt genom hur eleverna väljer att arbeta med uppgiften och hur jag som lärare möter elevernas frågeställningar. Studien visar också att valet av matematiska uppgifter är viktigt för att nå så många olika individualiseringsformer som möjligt.</p>

För att undersöka den generella kunskapsnivån hos 15-åringar i de länder som är medlemmar i OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) används så kallade PISA-tester där bland annat de matematiska förmågorna testas. 15-åringar förväntas med andra ord ha inhämtat de matematiska kunskaper som krävs för att lösa uppgifterna i ett PISAtest. Gymnasieelever förmodas i ännu högre grad ha utvecklat sina matematiska förmågor och kunskaper under sin skoltid. Speciellt de elever som har valt naturvetenskapligt eller tekniskt program bör vara väl hemmastadda i matematikens värld. I det här examensarbetet har 21 gymnasieelever genomfört ett test bestående av uppgifter hämtade från äldre PISA-tester. Lösningarna har sedan bedömts utifrån sex olika förmågor. Det visade sig att eleverna, som läser naturvetenskapligt och tekniskt program, hade uppenbara problem med att klara av uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Det framkom att eleverna framförallt hade problem med kommunikation och resonemang, förmågor som borde ha utvecklats i högre grad än vad resultatet visade. Dessutom var spridningen mellan eleverna relativt stor vilket kan tolkas som att alla elever som läser ovan nämnda program ej per automatik är duktiga i matematik. En jämförelse av resultatet av lösningarna och elevernas egen bedömning av sina kunskaper visade att synen på den egna förmågan inte alltid stämde överens med den egna prestationen. Slutsatsen av denna undersökning är att undervisningen skulle kunna förändras och förbättras så att eleverna utvecklar sina resonemangs- och kommunikationsförmågor på ett effektivare sätt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.