Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Includes bibliographical references.

Thesis (D. Min.)--Gordon-Conwell Theological Seminary, 2006. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 111-115).

Thèse (Ph.D.)--Université Laval, 1998. / Comprend des réf. bibliogr. : f. [130]-133. Publié aussi en version électronique. CaQQUQ

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1980.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1980.

Thèse (Ph.D.)--Université Laval, 1998. / Bibliogr.: f. [130]-133. Publié aussi en version électronique.

No description available.

Spädbarnskolik är ett vanligt hälsoproblem. När ett barn lider av kolik är detta oftast påfrestande för barnets föräldrar. Dessa föräldrar upplever ofta oro, trötthet och en känsla av hjälplöshet, vilket kan påverka relationen mellan barnet och föräldrarna negativt och öka barnets skrikande. Känslor av frustration och ilska, vilka kan upplevas av trötta och stressade föräldrar, ökar risken för att föräldrar ska skaka eller ta hårt i barnet, vilket kan leda till att barn får allvarliga skador. BHV-sjuksköterskor är viktiga aktörer inom barnahälsovården och det är av stor vikt att de effektivt hjälper och stödjer föräldrar till barn med kolik. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilken hjälp föräldrar till barn med kolik önskar sig från BHV-sjuksköterskor. Denna studie utfördes som en systematisk litteraturstudie. För studien valdes nio vetenskapliga artiklar ut. De utvalda artiklarna är från Sverige, Norge, USA och Sydafrika. Bland de utvalda artiklarna är sju artiklar med kvalitativ metod och två har utförts med blandad metod med kvalitativa intervjuer och deskriptiv statistik. Samtliga utvalda artiklar belyser föräldraperspektivet, med avseende på spädbarnskolik. Studiens resultat visar att förståelse och stöd från vårdpersonal har stor betydelse för föräldrar, för att de ska kunna klara av att hantera den svåra kolikperioden. Föräldrar önskar ofta att sjuksköterskor erbjuder systematisk rådgivning och systematisk uppföljning samt att barnets tillstånd undersöks noggrant. Flertalet föräldrar är även intresserade av att få information om metoder med bristande evidens. Det framgick i studien att sjuksköterskor kan misslyckas med att hjälpa familjer med kolik på grund av att sjuksköterskor kan se annorlunda på kolikproblemet än föräldrarna själva eller att föräldrar kan ifrågasätta sjuksköterskors kompetens vad gäller kolikhantering. Ett annat hinder kan vara att föräldrarnas förmåga att acceptera stöd kan vara försämrad på grund av bland annat social isolering. Resultaten av denna studie tyder även på att kolikdiagnosen kan upplevas både som positiv och negativ av föräldrar och att när spädbarnskolik ibland normaliseras av vårdpersonal kan detta upplevas som negativt av föräldrar. En viktig poäng som framgick i studien, är att föräldrar till barn med kolik har olika behov och kan uppskatta olika typer av stöd och av andra vårdinsatser. Utifrån studiens resultat är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal alltid lyssnar på föräldrar, bemöter föräldraperspektivet och anpassar alla vårdinsatser utifrån föräldrars individuella behov.

No description available.

Cette étude présente une évaluation des effets à court terme d'un programme d'entraide s'adressant à des parents séparés et ayant pour objectif de favoriser l'adaptation de l'enfant suite à la séparation par l'intermédiaire d'une amélioration des relations coparentale et parentale. Les effets du programme ont été évalués grâce à quarante-cinq parents ayant la garde de leurs enfants, dont l'un est âgé entre sept et douze ans. La comparaison pré- et post-test du groupe des parents ayant participé au programme au groupe témoin indique que le programme améliore la relation parentale et, dans une certaine mesure, la relation coparentale, telles que perçues par les parents. Il modifie également les perceptions parentales de l'adaptation de l'enfant, mais il n'a pas d'effet sur l'évaluation qu'en font les enfants. Les changements perçus par les parents au niveau des relations parentale et coparentale, à la suite du programme, expliquent quarante-six pour cent de la variance des changements perçus de l'adaptation de leur enfant.