Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge. Lärarna berättar att syftet med deras högläsning är att ge eleverna en skön stund, där de kan varva ner och bara njuta. De talar också om att målet med högläsning är att väcka elevernas läslust samtidigt som eleverna får en chans att utveckla sina tankar och sin fantasi. I slutändan hoppas lärarna att högläsningen inspirerar eleverna att vilja läsa själva.    I arbetet belyser jag ett bokprojekt, som innebär att barn i förskoleåldern får gratisböcker av kommunen. Projektet bekostas av Bildningsnämnden i kommunen och har pågått i snart 20 år. Via föräldraenkäten har jag samlat in fakta om hur vanligt det är att hämta sin gratisbok samt vad föräldrarna har för tankar och åsikter om bokprojektet. Resultatet av min undersökning överensstämmer inte riktigt med bibliotekets resultat när det gäller andelen barn, som hämtar ut sina böcker. Enligt biblioteket hämtar 80 % sina böcker medan min undersökning visar att 65 %.hämtar sina gratisböcker. Föräldrar, som inte hämtat ut sina barns böcker gav flera orsaker till detta, det vanligaste svaret var dock att de helt enkelt glömt det De föräldrar som hämtat sina barn böcker uttalade sig positivt om bokprojektet, där tonvikten låg på hur viktigt det är med böcker för barn. / Abstract  The purpose with my thesis work is to provide information about the importance of reading aloud for children’s future reading comprehension and inclination to read. Thru literature and resurge within the subject I highlight different effects that reading aloud can accomplish. Resurge within the subject shows that parents today read less to their children than earlier, a trend that seems to continue. To see how the reading aloud habits look like in an ordinary class my work contains a parent survey where these issues are to be accounted for in the results section. Even the pupils has participated in a survey with the aim to find out what they think about reading aloud and if someone read to them at home.     The work also includes two interviews with teachers where their thoughts and practices are presented, teachers’ opinions and practices are then connected to the literature on the subject in a discussion. The results of my survey show that reading aloud is so much more than just cozy. The literature and the interviewed teachers say that the purpose shows the many positive effects that reading aloud can provide. Teachers tell us that the purpose of their reading aloud is to give the students an enjoyable time, where they can unwind and just enjoy. They also talk about the goal of reading aloud is to arouse students' love of reading while the students get a chance to develop their thoughts and imagination. In the end, the teachers hope that reading aloud will inspire students to read to themselves.    The work highlights a book project, which means that preschool children receive free books from the municipality. The project is paid for by the educational board of the municipality and has been going on for almost 20 years. Through the parent survey, I have gathered facts about how common it is to collect the free book and what the parents think about the book project. The results of my study do not match properly with the library results in the proportion of children who pick up their free books. According to the library fetches 80% their books while my survey shows that 65% pick up their free books. Parents who have not picked out their children's books gave several reasons for this; the most common answer was that they simply forgot it. The parents who picked their children books spoke positively about the book project, stressing the need on the importance of books for children.

This paper treats changes of the literacy concept. It presents five most important conceptual frameworks, such as literacy rate, functional literacy, Freirean framework, New literacy studies and literacies of information. Literacy can be defined as the ability to read and write, as a set of basic skills or as competencies. Because of OECD's influence, the functional literacy concept is the most powerful one. Literacy involves a continuum and is oriented mostly towards economical outputs. Influence of OECD is supported by the international surveys IALS, ALL, PIAAC, PISA and LAMP. The surveys TIMSS and PIRLS organized by IEA are influential as well. This paper summarizes the most important critical reviews to the OECD's methodology and to the interpretation of the results. It also comments current activities of OECD, UNESCO and European union. Based on the socio- cultural framework, it brings in several recommendations how states and organizations could approach literacy and its assessment. The paper relies on the documents of UNESCO, OECD, IEA, the World Bank, the European union and on the published works of foreign and local experts.