This thesis describes fundamental analysis method based on a price to earnings ratio and an effort is put on the following areas: (i) empirical verification of factors determining the price to earnings ratio, (ii) empirical verification of an investment strategy based on historical price to earnings ratios and (iii) behavior of P/Es in bear market periods. The empirical verification of the main factors determining the price to earnings ratio is conducted on empirical data for a sample of eleven stocks listed on Prague Stock Exchange in period 2006-2011. The empirical verification of macroeconomic factors determining the price to earnings ratio as well as the empirical verification of an investment strategy based on historical price to earnings ratios are researched based on empirical data of an equity index S&P 500 in period 1954-2011 and an equity index PX in period 2001-2011. Behavior of P/Es in bear markets is researched on empirical data of index S&P 500 in period 1954-2011 and index PX in period 2001-2011.

Kohoutek, J. Influence of macroeconomics factors on index PX. Diploma thesis. Brno: Mendel University, 2015. Aim of the thesis is theoretically and empirically explain the influence of macro-economic factors on the value of the index PX . For the analysis are used selected macroeconomic indicators and indexes of other exchanges. The time period of this data is from 2000 to 2013. The design is the least squares method and analysis of time series according to Box- Jenkins methodology . Part of this work is familiar with working on a similar theme other authors. In conclusion, results are evaluated and outlined the possibility of both the value of the index PX predict the future.

This thesis concerns Patient Experience (PX), in hospital maternity care in Sweden. The focus lies in the development of a measure to describe the current state of PX. The thesis uses a semi-sequential mixed-methods study design; exploration of the patient journey, through qualitative methods, informs the adaptation of an existing maternity care experience survey instrument. The resulting survey instrument is tried in a pilot study and renders a composite measure of PX. Part of the analysis is dedicated to understanding the e!ect of information and communication in PX; Exploratory Factor Analysis is used to test the model and attempt an answer. The results show that it is possible to describe PX using the proposed survey instrument. The composite measure preserves di!erences in perceptions better than an arithmetic average of two discrete VAS-1 type measurements, and is more appropriate when measuring attitudes, and opinions using Likert-type measures. A three component solution describes 65.44% of the total sample variance. Determining to what degree PX is influenced by information and communication remains di"cult to quantify, but these initial results indicate that the manner of the attending sta! during aftercare and the respondent’s mastery of information during discharge are important dimensions of patients’ total PX (ANOVA R .695, R Square .483). The model’s three components are almost entirely built from items that address interpersonal skills and information assimilation. These correspond to two of the three Service Quality Dimensions, namely Interaction Quality and Outcome Quality. Most important of the three is the component “Chemistry in aftercare”. The predictive strength of the model shows merit under the context of the study and could advise further e!orts to develop measurements for PX in maternity care in a Swedish hospital setting. Lastly, this study contextualises Service Design in hospital maternity healthcare; the study therefore o!ers ample opportunity for innovation. / Arbetet handlar om Patientupplevelse (PU), i förlossningsvården i Sverige. Fokus ligger på utvecklingen av ett mätvärde att beskriva den nuvarande patientupplevelsen. Arbetet använder kvalitativa och kvantitativa metoder (mixed-methods), i en semi-sekventiell design; utforskning av patientresan ligger till grund för anpassningen av ett existerande mätinstrument. Det nya mätinstrumentet testas i en pilotstudie och ger ett kompositmätvärde av PU. En del av analysen ägnas åt att förstå vilken e!ekt information och kommunikation har på PU; Explorativ faktoranalys används för ändamålet. Resultaten visar att det är möjligt att beskriva PU genom det föreslagna mätinstrumentet. Det resulterande kompositvärdet är bättre på att beskriva skillnader i uppfattning än ett medelvärde av två diskreta variabler av VAS-1 typen, och är också lämpligare när attityder och åsikter mäts med hjälp av Likert-skalor. En trekomponentslösning beskriver 65.44% av den totala stickprovsvariansen. Att avgöra hur mycket PU påverkas av information och kommunikation förblir svårt att kvantifiera, men dessa inledande resultat visar att patientbemötande under eftervårdstiden och patientens förmåga att bemästra information under utskrivningen är viktiga dimensioner av patienters totala PU (ANOVA R .695, R Square .483). Modellens tre komponenter är nästan uteslutande uppbyggda av variabler som fångar upp personliga relationer och assimilering av information. Dessa motsvarar två av de tre dimensionerna i Servicekvalitetsmodellen, nämligen Interaktionskvalitet och Utfallskvalitet. Viktigaste komponenten är Personlig kemi under eftervården. Modellens förutsägningsstyrka visar förtjänst under studiens kontext och kunde informera framtida ansträngningar att utveckla mätvärden för förlossningsvården inom svensk sjukhusmiljö. Till sist kan nämnas att studien kontextualiserar Service Design inom förlossningsvården; studien erbjuder därför omfattande möjligheter för innovation.