Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem när det gäller barn. Om inte detta problem studeras så att sjuksköterskan kan få en bredare kunskap i omvårdnadsarbetet, kan detta i sin tur leda till att barn inte söker vård i framtiden. Idag saknas det forskning som belyser fenomenet stickrädsla hos barn. Syfte: Var att belysa erfarenheter från stickrädda barn och deras föräldrar i mötet med vården. Metod: Denna litteraturstudie bygger på tio vetenskapliga artiklar som utgått från kvalitativ och induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Återger faktorer som påverka barnets stickrädsla negativt. Vad barn och föräldrar har haft för förväntningar och föreställningar av mötet i vården. Barnens och föräldrarnas negativa och positiva upplevelser i mötet med vården. Slutsatser: Stickrädda barn behöver få vara mer delaktiga i sin vård oavsett ålder. För att få barnets tillit behöver sjuksköterskan dessutom vara mer lyhörd och ta vara på barnets erfarenheter samt föräldern i mötet. Detta görs för att få ta del av barnets livsvärld. För att ytterligare öka kunskapen och förståelsen utifrån ett stickräddabarns perspektiv och erfarenheter. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området, för att kunna skapa en tryggare plats för barnet och stärka sjuksköterskans kunskapsområde.

The paper looks at parents' experiences related to their children's preparations for attending an eight-year gymnázium (academic secondary school), with the goal of identifying and understanding how families experience this preparatory period and what preparatory strategies they choose; or rather, how they approach the preparatory exams, what preparations the family undergoes, what emotions they experience, and how they assess this experience. The theoretical part of this theoretical and empirical paper briefly defines some of the basic terminology necessary for understanding the paper's theoretical foundations and presents the legislative background of the state admissions exams. The third chapter of the theoretical part looks at several realized studies that have focused on the subject of multi- year gymnázia and parents' views on this phenomenon. The various chapters of the paper's empirical section present the author's qualitative methodology, describe the study's approach, and show the results of a qualitative study of parents and children who underwent this experience in the 2017/18 and 2018/19 school years. Their experiences with and perception of this process were determined via semi- structured interviews with both parents and children. The study also made use of interpretative phenomenological...