Purpose: The study aims to increase knowledge of dealers' purchasing behavior of impulse goods in wholesale trade. Methodology: An exploratory survey method has been selected in order to investigate the relatively unexplored topic; buyer behavior of impulse goods in the wholesale. Data has been collected through interview of 27 dealers that conduct business with bulk confectionery sales across Sweden. A semi-structured interview technique has been selected, with a predetermined interview schedule but with space for follow-up questions and discussion. Conclusion: The background to this work argued that there is not much research on how retailers reasons when buying convenience products, or also called as impulse items. It is usually the sale of goods such as several of the informants believe is critical to their business existence. Impulse goods which do not require any effort, has little search time and usually are cheap and suits many customers pockets. It was therefore of interest to investigate whether the retailer is acting as their customers when they buy in bulk confectionery, which separated this study and considered to be an impulse to be, by definition, from wholesalers like Axfood Närlivs. What are the factors they take into consideration when choosing a product? How do they reflect on price, quality, delivery, access and communication with the wholesaler?

Denna uppsats ämnar undersöka om det föreligger ett samband mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet hos svenska små och medelstora företag (SMF). Studien avser vidare att enbartinkludera svenska SMF inom branscherna tillverkning och industri, partihandel och transport. Anledningen till att dessa branscher är till föremål för studien är på grund av att branscherna bidrar med stor andel av koldioxidutsläpp i Sverige. Vi har vidare valt att rikta in oss på SMF som inte lyder under lagstiftad hållbarhetsrapport, enligt 10§ kap. 6 ÅRL (SFS 1995:1554). Tidigare forskning visar blandade resultat. Exempel på det är, att SMF gynnas positivt i lönsamhet (Enderle 2004; Shields & Shelleman 2015) men också studier som visar att SMF inte gynnas positivt i lönsamhet, då de har mindre resurser än stora företag (Aggarwal 2013; Shields & Shelleman, 2015; Klewitz & Hansen, 2014; Jayeola 2015). Detta i samband med dagens klimatkris är avsikten med studien: Att undersöka huruvida SMF gynnas eller inte gynnas av att engagera sig i hållbarhetsredovisning genom ett lönsamhetsperspektiv. Enligt vår mening är det ett viktigt ämnesområde att studera då det kan krävas incitament för SMF att inkludera miljöåtgärder samt hållbarhetsredovisning i verksamheten. Detta i och med att de besitter mindre resurser än stora företag. Om inte engagemang för miljöåtgärder bidrar till bättre lönsamhet, då är frågan vad SMF har förincitament till hållbarhetsredovisning är. Detta har diskuterats utifrån en teoretisk utgångspunkt med hjälp av The Signaling Theory och Legitimitetsteorin. Detta är en kvantitativ studie, där vi tillämpar Ordinary Least Squares (OLS) och logistisk regression för att bringa svar i frågan. Studien innehåller även en total kartläggning utav deutvalda branscherna, inom gränsen för frivillig hållbarhetsredovisning. Avsikten med detta är att ge insikt för vilka hållbarhetsredovisningsmetoder, tid av hållbarhetsredovisning och trender som finns hos respektive bransch. Kartläggningen gav information för att formulera välriktade hypoteser angående lönsamhet för små och medelstora företag. Via hypoteserna studerar vi vikten av hållbarhetsredovisningsmetod, tidsaspekten och branschskillnader gentemotlönsamhet och dess stabilitet.

Digitaliseringen erbjuder utmaningar och möjligheter för såväl små som stora företag och driver inom partihandeln effektivisering, stordriftsfördelar och automatisering vilket bedöms leda till fortsatt konsolidering med färre och större företag. Forskning visar att förutsättningarna att hantera utmaningar och möjligheter ser olika ut beroende på olika faktorer som företagsstorlek, ålder, bransch och resurser. Det kan leda till digitala klyftor mellan dem som tar vara på möjligheterna och de som inte gör det. Utvecklingen behöver nödvändigtvis inte betyda att det är de moderna sektorer som förändras mest. Forskning visar på en utmanande situation när småföretag med begränsade resurser skall driva digitalisering till en högre nivå av digital mognad. Med bättre kunskap om hur förutsättningar ser ut kan ny viktig förståelse bidra till att förbättra möjligheten att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts på sex småteknikhandelsbolag i den mogna industrin. Vald teori bygger på Westerman, et al., (2014) digitala mognadsmodell med utgångspunkt i digital förmåga och ledarskapsförmåga.Forskningsresultatet som vald teori grundar sig på är baserad på den mogna industrin, vilket gör den relevant för uppsatsens problemformulering och forskarfråga. Studien i uppsatsen visarpå kundorienterade små teknikhandelsbolag med olika verksamheter som befinner sig i en liknande situation utifrån digitaliseringen. Företagen visar en medvetenhet om sina digitala brister och en ambition att utvecklas, men med en försiktighet och osäkerhet i genomförandet. Det kan kopplas samman med brist på främst relevant digital förståelse. Ambitionen leder till olika digitala insatser inom olika område, men en övergripande digital helhetssyn saknas. Samtidigt uttrycker företagen ingen noterbar oro för situationen, vilket ger en något motsägelsefull bild. Studien visar på ett samstämmigt resultat vilket stämmer överens med tidigare forskning, och kan indikera att tusentals andra småföretag befinner sig i samma båt. Teorin är relevant, men för att de studerade företagen skall kunna omsätta teorin praktiskt på ett sätt som leder dem framåt behöver de nå en högre digital mognad. Därför matchar det valda teoretiska perspektivet inte företagens behov i nuläget. Den enskilt största utmaningen är relaterad till brist på digital kompetens för att strategiskt driva digital omställning. Med en traditionell och relativt digitalt omogen kundsektor blir omvandlingstrycket lågt med för- och nackdelar. Företag inom teknikhandel skapar ett mervärde genom specialistkunnande, lokal marknadskännedom, kvalificerad teknisk rådgivning, lagertillgänglighet och hög service. Det är livsviktigt att fortsätta utveckla detta mervärde för ökad konkurrenskraft mot ökad digital transparens av prisjämförelser och mot resursstarka globala och digitala e-handelsplattformar. Genom att lyfta blicken över den vardagliga situationen bör företagen mer proaktivt fokusera på extern kundnytta och intern effektivitet. Med ökad förståelse om kunders digitala behov, kan företagen kraftsamla inom område med störst behov, vilket kan attrahera nya kunder med högredigital mognad som skapar incitament till att driva den digitala omställningen framåt. För Sveriges tusentals industriföretag är potentialen i dessa frågor stor och avgörande på sikt. / Digitalization offers challenges and opportunities for both small and large companies and drives efficiency, economies of scale and automation within the technical trade sector, which isexpected to lead to continued consolidation with fewer and larger companies. Research shows that the conditions for managing these challenges and opportunities are different depending on different factors such as company size, age, industry, and resources. This can lead to a situation where digitalization divides between those who seize the opportunities and those who don´t. The development does not necessarily mean that it is the modern sectors that are changing the most.Research shows a challenging situation, when small businesses with limited resources want to drive digital transformation to a higher level of digital maturity. With better knowledge of what the conditions look like, important understanding can improve the ability to manage the challenges and seize the opportunities. Therefore, a qualitative study has been carried out on six small technical trading companies in the mature industry. The chosen theoretical framework is based on Westerman, et al., (2014) digital maturity model with two dimensions, digital capabilities, and leadership capabilities. The research results on which the chosen theory is based is the mature industry, which makes the chosen theory relevant to the thesis's problem formulation and research question. The study shows customer oriented small technical trading companies with different businesses that are in a similar situation due to digitalization. Companies show an awareness of their digital shortcomings and an ambition to develop, but with caution and uncertainty in their implementation. This can be linked to a lack of mainly relevant digital understanding. The ambition leads to different digital efforts in different areas, but an overall digital holistic approach is lacking. At the same time, companies do not express any notable concern about the situation, which paints a somewhat contradictory picture. The study shows a consistent result, also with previous research, and may indicate that many thousands of similar small businesses are in the same boat. The theory is relevant, but for the companies studied to be able to put the theory into practice in a way that leads them forward, they need to reach a higher digital maturity. Therefore, the chosen theoretical perspective does not match the needs of the companies at present. The single largest challenge is related to a lack of digital skills to strategically drive digital transformation. With a traditional and relatively digitally immature customer sector, the conversion pressuresare low resulting in both advantages and disadvantages. Technical trading companies create added value through a specialist know-how, local market knowledge, qualified technical consultations, product availability and high service. It is vital to continue to develop this added value for increased competitiveness towards increased digital transparency of price comparisons and towards resource-rich global and digital e-commerce platforms. By looking above, the daily business, the companies should focus more proactively on external customer benefit and internal efficiency. With an increased understanding of customers' digital needs, companies can gather strength in areas with the greatest need, which can attract new customers with higher digital maturity who creates incentives to drive the digital transition forward.