Resursallokering är ett statsvetenskapligt aktuellt dilemma. Studien avser analysera hurresursallokeringen ser ut inom ett givet policyområde. Politikområdet som valts ut är skolan,med motivering av de utmaningar skolan står inför, däribland sjunkande betyg. Studien undersöker hur kommunstyren påverkar resursfördelningen inom den svenskakommunala grundskolan och elevernas betyg. Genom att analysera data från år 2022 visarresultaten att kommunalt styre har en påverkan på resursfördelning i skolan i form av kostnaderför måltider och undervisningskostnader, där kommuner med vänsterstyre antingen genomkoalition eller enmajoritetsstyre, har högre kostnader per elev sett till både måltids- ochundervisningskostnader. Sambanden mellan kommunala styren och elevers betyg är svaga, menhögerstyren verkar vara positivt för betygen jämfört med mittenstyren. Vänsterstyren är nästbäst sett till kategorierna: högerstyren, mittenstyren och vänsterstyren. I kommuner medkoalitioner eller enmajoritetsstyre av politik åt mitten på vänster-höger-skalan, är elevers betygsom lägst. Slutsatsen blir att teorin om partistyres påverkan på policy inte är nog stark för att säga att detfinns ett direkt samband när det gäller påverkan på elevers beyg. När det gäller specifikaresursområden för skolan visar teorin i stället ett starkare samband mellan partier och policyer.

Denna uppsats handlar om hur några av de redan etablerade partierna har bemött Feministiskt Initiativ och dess inträde i politiken och partiernas syn på jämställdhet och feminism.Vi har använt oss av kvalitativa metoder i form av intervjuer och datainsamling. Vi har intervjuat partier angående deras ideologi och bemötande samt vilka strategier de har antagit för att bemöta nischpartiet Feministiskt Initiativ. Vi har tittat närmare på Position, salience and ownership theory, PSO-teorin, för att se om partier har använt sig utav de strategier som nämns i teorin. Vi har även studerat hur tillkomsten av Feministiskt Initiativ har påverkat de etablerade partiernas prioriteringar och profilering i frågor om jämställdhet och feminism. Vi fokuserar också på tidigare forskning gällande feminismen.Partier ser annorlunda på feminism och på jämställdheten. Efter att ha intervjuat de utvalda partierna så syns det tydliga kopplingar till PSO-teorin. Vi har också studerat om partierna har satt feminism och jämställdhet högre upp på den politiska agendan sedan Feministiskt Initiativs intåg i politiken. / This essay is about how some of the already established parties have responded to the Feminist Initiative and it’s entry into politics and the parties' views on gender equality and feminism.We have used qualitative methods in the form of interviews and data collection. We interviewed the parties regarding their ideology and attitude as well as the strategies they have adopted to address niche party Feminist Initiative. We have looked at Position, salience and ownership, PSO-theory to see if the parties have used out the strategies significantly in theory. We also studied how the advent of the Feminist Initiative has affected the established parties' priorities and profiling the issues of gender equality and feminism. We also focus on earlier research on feminism.Parties look different on feminism and gender equality. After interviewing the desired parties it will show clear links with PSO-theory. We also studied whether the parties have put feminism and gender equality higher up on the political agenda since the Feminist Initiative's entry into politics.The original text is in Swedish.