Bakgrund: Cancer påverkar patienten och deras partner. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se hela patienten vilket inkluderar deras partner, därmed måste sjuksköterskan bemöta och stötta partnen i hens behov för att hantera sjukdomsperioden. Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara partner till någon som har cancer. Metod: En sammanställning av upplevelser baserat på fem självbiografier som analyserades enligt Hällgren-Graneheims et al. (2023) genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre teman presenterades under arbetet. En förändrad vardag, Att behöva stöd och Att se framåt med åtta tillhörande subkategorier. Det första temat fokuserar på partnernas upplevda vardag och förändringarna som cancerbeskedet bidrog med. Det andra temat fokuserar på partnernas behov av stöttning och lugnet som detta kan bidra med. Det tredje temat fokuserar på behovet av att finna hoppet och den inre styrkan för att klara av att se framtiden. Slutsats: Att vara partner till någon som har cancer resulterade i upplevelser som pendlade mellan hopp och medlidande. Sjuksköterskor behöver utgå ifrån systemteorin för att involvera och stötta partnerna i deras upplevelser under sjukdomen.

Bakgrund Globalt sett är stroke den ledande orsaken till dödsfall och funktionsnedsättningar. De fysiska och kognitiva funktionerna efter en stroke är välstuderade, men desto mindre är känt om dessa patienters sexuella hälsa och tillfredsställelse i sviterna av en stroke. Under rehabiliteringsfasen är sexualiteten ofta en förbisedd domän efter en stroke. Det föreligger flera hinder på vägen som förhindrar patienterna och deras partners att få adekvat rehabilitering vad beträffar den sexuella hälsan. En av dessa hinder är att det råder en brist på ett biopsykosocialt tillvägagångssätt i den kliniska praxisen och forskningen som adresserar frågor om sexualiteten efter en stroke. Syfte Syftet var att belysa patienters och deras partners upplevelser av att leva med sexuell dysfunktion relaterat till stroke.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt bestående av tio originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet, vilket dokumenterades i en matris. En integrerad analys användes för att sammanställa och analysera resultaten. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Psykologiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa, Fysiska faktorer relaterat till stroke och sexuell hälsa och Sociala relationer och nätverk relaterat till stroke och sexuell hälsa. I resultatet framkom att stroke hade en omfattande påverkan på den sexuella hälsan och medförde vanligtvis negativa förändringar både för patienten och dennes partner. Detta ledde till emotionella prövningar och påfrestningar i relationen. Patienter upplevde att befintligt stöd från sjukvården inte mötte deras uttalade behov för att hantera den sexuella hälsan efter stroke. Slutsats Resultatet talar sitt tydliga språk om att sexuell hälsa onekligen är en viktig del att beakta för en människas allmänna hälsa. Resultatet framhäver att sexuell dysfunktion är vanligt förekommande, men tillräckliga insatser och stöd saknas från hälso- och sjukvården beträffande den sexuella hälsan i strokerehabiliteringen. Detta betonar vikten av fortsatt forskning och en ökad prioritering av sexuella hälsa inom strokerehabiliteringen. / Background Stroke is a prevalent cause of both mortality and disability on a global scale. Despite this, the sexual well-being and contentment of patients in the aftermath of a stroke are frequently disregarded during the rehabilitation process. Several obstacles exist that prevent patients and their partners from obtaining sufficient rehabilitation, including the absence of a comprehensive biopsychosocial approach in both clinical practice and research. Aim The aim was to illuminate the experiences of patients and their partners living with sexual dysfunction related to stroke. Method A non-systematic literature review consisting of ten research articles with both a qualitative and quantitative methodological approach. The searches for articles were made in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality, which was documented in a matrix. An integrated analysis was used to compile and analyze the results. Results Three main categories were identified in the results: Psychological factors related to stroke and sexual health, Physical factors related to stroke and sexual health, and Social relationships and networks related to stroke and sexual health. The results concluded that stroke had a substantial impact on sexual health, leading to negative changes for both the patients and their partner. The consequences often resulted in emotional distress and strains in the relationship. Furthermore, the patients expressed dissatisfaction with the existing healthcare support, as it did not adequately meet their needs for managing sexual health after stroke.  Conclusions Sexual health is undeniably an important part of a person's general health. The results highlight that sexual dysfunction is common, but there is a lack of sufficient efforts and support from the health care system regarding sexual health in stroke rehabilitation. Therefore, it is critical to pursue further research in this field and prioritize sexual health in stroke rehabilitation to meet the unfulfilled requirements of patients and their significant others.