This thesis explores the cultural beliefs and illness management practices of thirty diabetic patients who receive care at a Centro de Salud in Mazatlán, Sinaloa, Mexico. This is done through an International Studies and Medical Anthropology lens – one that is interdisciplinary and bridges theory and practice. Analysis of thirty semi-structured interviews with diabetic patients and semi-structured interviews with five staff members, conducted over ten weeks, contributes to our understanding of the tensions that arise between recommended illness management practices and the actual practices of patients. Explanatory Models of patients reveal beliefs that are rooted in biomedical and traditional Mexican cultural beliefs, while staffs perspectives are primarily rooted in biomedical beliefs. Recommendations are made for staff providing primary care, including the acknowledgement and incorporation of patients’ perspectives into care plans. Recommendations are also made for system level improvements to be implemented by the Mexican federal government.

Background Many patients especially from minority backgrounds are typically faced with cultural barriers during health care encounters and this hinders the delivery of culturally competent healthcare. This study seeks to understand how cultural barriers faced by patients are crucial in attaining the delivery of culturally competent healthcare. Aims   The aim of this study is to examine cultural barriers in the delivery of healthcare services from the  patient’s perspective. Method The method is a literature review based on qualitative primary research. Ten articles were selected from the CINAHL, PUBMED and Google scholar databases. All articles selected were published between 2010 and 2020. The quality of the articles used were assessed using a review template for qualitative studies. Data was analysed using the literature review matrix method.  Results The results suggest that four main cultural barriers from the perspectives of patients impacted healthcare delivery. These cultural barriers included the following; communication problems arising during verbal and nonverbal interactions, mistrust and discrimination arising as a result of previous contact with the health care system, socio-economic status and finally low propensity to seek healthcare.  Conclusion   To conclude it is evident that patients face a plethora of cultural barriers during their interactions with health care services and their experiences can be shaped by a number of variables and factors. These cultural challenges hinder accessibility to proper health care services might lead to inequality in the provision of health care services. / Bakgrund Många patienter, särskilt de med minoritetsbakgrund, står vanligtvis inför kulturella barriärer när de blir bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal. Detta hindrar utformandet av kulturellt kompetent vård. Studien syftar till att förstå hur kulturella barriärer som patienter står inför är avgörande för att uppnå kulturellt kompetent omvårdnad. Mål Syftet med denna studie är att undersöka kulturella barriärer vid leverans av vårdtjänster ur patientens perspektiv. Metod Metoden är en litteraturstudie baserad på kvalitativ primär forskning.Tio artiklar valdes från databaserna CINAHL, PUBMED och Google. Alla utvalda artiklar är publicerade mellan 2010 och 2020. Kvaliteten på de artiklar som valdes är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Data analyserades med hjälp av litteraturgranskning enligt en matrismetod. Resultat Analysen och resultaten från studien tyder på att fyra huvudsakliga kulturella barrier ur patientens perspektiv hade avgörande inverkan på bemötandet inom vården. Dessa kulturella barriärer inkluderade följande; kommunikationsproblem som uppstår under verbala och icke-verbala interaktionen, misstro och diskriminering till följd av tidigare kontakt med hälso- och sjukvården, socioekonomisk status och slutligen låg benägenhet att söka vård som är vanligt för människor med samma kulturella bakgrund. Slutsats Avslutningsvis är det uppenbart att patienter möter kulturella barriärer under sin interaktion med vården och deras erfarenheter kan formas av ett antal variabler och faktorer. Dessa kulturella utmaningar hindrar adekvat tillgång till hälso sjukvård och kan leda till ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en ovanlig sjukdom vars sjukdomsförlopp kan gå mycket fort. Det är vanligt att patienter med ALS får livsuppehållande behandlingar för att förlänga livet och för att förbättra livskvaliteten. Olika typer av behandling används för denna patientgrupp. De som beskrivs är ventilationsbehandling och nutritionsbehandling med gastrostomi. Självbestämmande, hälsa och livskvalitet är komponenter av värde för att förstå patienters perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med livsförlängande behandling vid sjukdomen ALS. Metod: En litteraturöversikt utfördes med vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet för att belysa det aktuella kunskapsläget. Fribergs metodbeskrivning och analysmetod användes. Tolv vetenskapliga artiklar användes från flertal länder i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Tema ett: Att ta beslut till behandling innefattar Patientens roll i beslutsfattande och Sjukvårdens betydelse vid beslutsfattande. Tema två: Att acceptera behandling är en process. Tema tre: Att vara i nuet och leva vidare med behandling innefattar Att vara i nuet och Att leva vidare. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten som användes var Virginia Hendersons behovsteori i grundläggande sjukvård. Uppsatsen visar vad patienter uttrycker som betydelsefullt när de står inför beslut kring livsförlängande behandling. Att ha självbestämmande, att ha kontroll och att sjukvården ska vara förtroendeingivande är betydelsefullt. Acceptansprocessen, stöd och möjligheter till att leva vidare har betydelse för meningsfullheten hos patienter. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an unusual disease where the disease progress can be very fast. It is common for patients with ALS to receive life-sustaining treatments to prolong their lives and improve their quality of life. Different types of treatment are used for this group of patients, those described are ventilation and nutritional treatment with gastrostomy. Self-determination, health and quality of life are components of value to understand the patient's perspective. Aim: The aim was to describe how it is to live with life-prolonging treatment with the disease ALS. Method: A literature review was conducted with scientific articles to highlight the current state of knowledge in the field. Friberg's methodology and method of analysis were used. Twelve scientific articles were used from several countries in the result. Results: The results are presented in main themes with associated subthemes. Theme one: Decision making for treatment includes the role of the patient in decision making and the meaning of health care in decision making. Theme two: Accepting treatment is a process. Theme Three: Being in the present and continuing on with treatment includes being in the present and living on. Discussion: The theoretical basis used was Virginia Henderson and her theory of needs in the basic healthcare. This essay shows what patients express as important when they are faced with decisions about life-prolonged treatment. Having self-determination, having control and that the care must be trustworthy are important. The acceptance process, support and the opportunity to live on are important for the meaningfulness of patients.

ABSTRACT Functional hypothalamic amenorrhea, FHA, is the clinical diagnosis for a woman in whommenstrual periods have been absent for three months or longer and where no other organic ormedical explanation is found. The aim was to explore characteristics and life experiencesamong women showing signs of FHA and to investigate what diagnoses and treatment/advicethey received when seeking medical help. Self-reported data were collected via an onlinesurvey. Descriptive data were presented regarding global representation, education levels,characteristics, life experiences, diagnoses, treatment/advice, treatment satisfaction, recoverysuccess and congruence between undertaken lifestyle changes and treatment/advice.Respondents consisted of 1,035 women from 71 different countries. The results showedcommon characteristics among respondents: the majority reported body appearancedissatisfaction, drive for thinness, high expectations of oneself, anxiety, obsessive behavioursand perfectionism. Life experiences were childhood bullying, loneliness and having a closerelative with mental health issues. Less than half of the participants received the diagnosisFHA and roughly a third did not receive any diagnosis/were told nothing was wrong. One infive were not given any treatment/advice that would help them regain their menstrual period.Ninety-three percent of those who recovered stated that they had gained weight, engaged lessin physical activity and/or undertaken cognitive behavioural therapy. Seventy-two percentwere dissatisfied with the treatment/advice they were given. In conclusion, the results fromthis study point to FHA as an underdiagnosed/misdiagnosed, neglected and mistreatedmedical condition and public health issue affecting women globally. / SAMMANFATTNING Funktionell hypotalamisk amenorré, FHA, är den kliniska diagnosen för en kvinna som varitutan menstruation i tre månader eller längre, där ingen annan organisk eller medicinskförklaring hittats. Syftet var att utforska förekomsten av personlighetsdrag ochlivserfarenheter bland kvinnor med kliniska tecken på FHA och att undersöka vilka diagnoseroch behandling/råd de fått när de sökt vård. Självrapporterad data inhämtades viainternetbaserade frågeformulär. Deskriptiv data presenterades avseende global representation,utbildningsnivå, personlighetsdrag, livserfarenheter, erhållna diagnoser, erhållnaråd/behandling, tillfredsställelse med behandling, behandlingsframgång och samstämmighetmellan livsstilsförändringar och erhållna råd/behandling. Svarspersonerna bestod av 1 035kvinnor från 71 olika länder. Resultaten visade gemensamma personlighetsdrag blandsvarspersonerna: majoriteten rapporterade kroppsmissnöje (utseendemässigt), strävan eftersmal kropp, höga förväntningar på sig själv, ångest/oro, tvångsmässiga beteenden ochperfektionism. Livserfarenheter var mobbning under barndomen, ensamhet och att ha ensläkting med psykisk ohälsa. Mindre än hälften fick diagnosen FHA och ungefär en tredjedelfick ingen diagnos/fick höra att ingenting var fel. En av fem fick ingen behandling/råd somhade kunnat hjälpa dem att återfå sin menstruation. Sjuttiotre procent var missnöjda medbehandlingen/råden de fick av sin läkare. Nittiotre procent av de som återfick sinmenstruation uppgav att de hade gått upp i vikt, ägnat sig mindre åt fysisk aktivitet och/ellergenomgått kognitiv beteendeterapi. Sjuttiotvå procent var missnöjda med den behandling/rådde gavs. Sammanfattningsvis pekar resultaten från denna studie mot att FHA är ettunderdiagnostiserat/feldiagnostiserat, negligerat och felbehandlat medicinskt tillstånd ochfolkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen.

Our modern health care system requires technology that can deal with multidisciplinary and complex processes, operations, and situations. The EHR, by far, is one of the greatest health information technology innovations that satisfy these requirements because of its efficiency and the effectiveness of its features. This study sought to develop an in-depth understanding of how underserved patients' perspectives about their health and illness, can contribute to greater use of the EHR. It also sought to improve their health outcomes and maintain sustainable change in the lives of the underserved. A quantitative non-experimental design study was conducted over a 6-week period outside of three different internal medicine clinics, one in the Northwestern and the two others in the Southeastern regions of Washington, DC. Surveys were distributed directly to patients coming out of these health clinics, and participants sent their responses via mail. Data collection included 215 surveys out of 560, but, only 155 fit the overall study categories. A strong level of significance in the relationships between clinical outcome measures and the EHR was identified at a 95% confidence interval. There were considerable health determinants that demonstrated the essence of patients' perspectives and the need for its incorporation into health outcomes measures for the underserved populations. The study also identified sets of environmental health predictors which acted as facilitators and contributors to a holistic health management model designed to contribute to the needs of the underserved communities. The holistic health model and the individual care plan model derived from the study are applicable at the level of the underserved population. It can help achieve sustainable health outcomes that will save lives and promote better health.