Bakgrund Målet med intensivvård är att uppnå det bästa medicinska samt omvårdnadsmässiga resultatetutan komplikationer. Det har tidigare varit standard att djupt sedera patienter som erhållermekanisk ventilation. Intensivvårdspatienter kan idag vårdas på en intensivvårdsavdelningmed lättare sedering än tidigare vilket bidrar till kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning samt minskad respiratortid för patienter. En lätt sedering underlättar för patienter och sjuksköterskan att kommunicera samt bygga en relation till varandra vilket bidrar till enbättre vård för patienter. Syfte Att undersöka patienters upplevelse av att vara intuberade samt lätt sederade på en intensivvårdsavdelning utifrån perspektivet vårdlidande. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats användes för att söka, kritiskt granska samtsammanställa data från tidigare genomförda studier. Totalt inkluderades 19 vetenskapligaartiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande. Resultat Resultatet redogjordes utifrån fyra förutbestämda kategorier; Kränkning av patientersvärdighet, fördömelse och straff, makt och utebliven vård samt en femte kategori; Lindratvårdlidande. 10 subkategorier framkom ur resultatet som svarade på syftet. Slutsats Vårt resultat visar att vårdlidande är konstant närvarande. Brister i kommunikation, delaktighet och känslan av maktlöshet fortsätter att skapa vårdlidande för patienter. Närvaro av familj och att bli sedd som en individ framkom vara viktigt för patienter för att minska vårdlidandet. Ökad kunskap och förståelse kring ämnet gör att behov kan förutses och tillgodoses, vilket resulterar i minskat vårdlidande och ökad komfort för patienter. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom att vara lyhörd för patienters individuella behov tillsammans med standardiserade omvårdnadsrutiner minska vårdlidandet. / Background The goal with intensive care is to achieve the best medical and nursing care result without complications. It has previously been standard to deeply sedate mechanically ventilated patients. Intensive care patients can today receive care with lighter sedation than ever before which results in shorter time spent on a ventilator and at the intensive care unit. A lighter sedation helps patient and nurse to communicate and build a relationship with each other which leads to a better care for the patient. Aim To explore the patient experience of being intubated and lightly sedated in an intensive care unit from the perspective of suffering from care. Method A literary review with a systematic approach was used to search, critically analyse and comprise data from previous studies. In total 19 articles were included, and quality checked with SBU template for qualitative research. The analysis was based on Katie Ericsson’s theory of suffering from care. Result The findings emerged from four previously decided categories: Violation of patient's dignity, condemnation and punishment, control, lack of care and a fifth category that emergedduring the process, relived suffering. 10 subcategories were created from the result and answer the aim of the literary review. Conclusion The result show that suffering from care is constantly present. Lack of communication, participation and the feeling of being powerless continues to create suffering from care for patients. Having family present and being seen as an individual were helpful in easing the suffering of care. Greater knowledge and understanding about the subject makes it possible to foresee and fore fill needs, which would result in less suffering of care and a higher level of comfort for the patients. The intensive care nurse can trough being responsive for the patients individual needs, together with standardised care actions decrease the suffering of care.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som drabbar miljontals människor och är det tredje vanligaste dödsorsaken i världen. För att kunna bemöta patienterna som drabbas av sjukdom krävs stort ansvar av sjukvården och främst sjuksköterskor som har en betydande roll av att främja hälsa och minska symtomlidande. Patienter behöver kontinuerlig uppföljning och utbildning kring sjukdomen för att kunna få en förståelse av innebörden samt utveckla egenvårdsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa individens upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturöversikt som utgick från 13 kvalitativa originalartiklar. Resultat: I resultatet presenterades patientupplevelsen med hjälp av övergripande teman som: “fysiska utmaningar”, “psykologiska utmaningar hos patienter med KOL", “Självkänsla och Stigma”, “Acceptans och Hanteringsstrategier” samt “Förlust och begränsningar”.   Slutsats: Litteraturöversikten om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) visar komplexa fysiska och psykologiska utmaningar. Fysiska hinder som trötthet och andnöd påverkar vardagslivet, medan psykologiska utmaningar som självkänsla och stigma kan leda till depression och social isolering. Vikten av socialt och psykologiskt stöd framhävs för att komplettera medicinsk vård och underlätta hanteringen av KOL:s påverkan på livskvaliteten. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease is a public health ailment affecting millions of people and is the third leading cause of death worldwide. To effectively address patients affected by the disease, a significant responsibility falls on healthcare, particularly on nurses who play a crucial role in promoting health and alleviating symptoms. Patients require continuous monitoring and education about the disease to gain an understanding of its implications and develop self-care measures. Aim: The aim was to illustrate individuals' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method: Literature review based on 13 qualitative original articles. Results: In the results, patient experiences were presented using overarching themes such as: “physical challenges”, “psychological challenges in COPD patients”, “Self-esteem and Stigma”, “Acceptance and Coping Strategies” and “Loss and Limitation”. Conclusions: The literature review on chronic obstructive pulmonary disease (COPD) highlights complex physical and psychological challenges. Physical barriers, such as fatigue and breathlessness, impact daily activities, while psychological challenges, including self-esteem and stigma, may lead to depression and social isolation. The importance of social and psychological support is emphasized to complement medical care and facilitate coping with the impact of COPD on quality of life.