Syftet med studien är att undersöka några rektorers föreställningar om hur de bedriver sitt pedagogiska ledarskap. I förlängningen hoppas jag också kunna bidra till den generella kunskapsbildningen inom detta, ur ett skolutvecklingsperspektiv, viktiga område. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk kunskapsteori där rektors pedagogiska ledarskap tolkas som något som är socialt konstruerat. I den empiriska fasen har intervjuer med sju åländska rektorer hållits, detta med hjälp av föreställningskartan (cognitive map) som intervjumetod. Studien utgår från följande två frågeställningar: hur beskriver rektorerna att de utövar sitt pedagogiska ledarskap samt vilka prioriteringar gör rektorerna inom ramen för det pedagogiska ledarskapet? I analysen av rektorernas utsagor har både en induktiv samt två deduktiva analysverktyg använts. I den induktiva processen har materialet katalogiserats utifrån sitt eget innehåll i syfte att se vilka områden och teman som växer fram. I de deduktiva processerna har rektorernas utsagor katalogiserats utifrån färdiga kategorier. I den första används meningsbärande ord som verktyg vilka baseras på Rektor och styrkedjans (SOU 2015:22) beskrivningar av vad rektors pedagogiska ledarskap består av och i den andra används Transformation in Action Framework (Keamy, 2016) som analysmodell. Resultatet visar att flera likheter finns mellan rektorernas föreställningar om hur de utövar sitt pedagogiska ledarskap och gängse forskning och teoribildning. De åländska rektorerna uppger att en stor del av det pedagogiska arbetet utgörs av dynamiska samarbeten och interaktioner med andra personer i skolverksamheten. De använder sig av direkta arbetsmodeller som lektionsbesök, medarbetarsamtal och ledningsgrupper och mer indirekta arbetsformer som har med exempelvis organisering och strukturer att göra. Studiens resultat uppvisar också flera konkreta exempel på hur rektorerna leder arbetet med lärarnas undervisning och elevernas lärande, detta exempelvis genom att rektor själv håller i övningar för lärarna och genom att rektor på ett systematiskt sätt samlar in underlag från lärares lektioner vilket sedan används till att utveckla skolan och undervisningen som helhet. Det visar sig också att rektorerna till viss del gör olika prioriteringar inom ramen för det pedagogiska ledarskapet. / The purpose of the study is to examine some principals' conceptions of how they conduct their pedagogical leadership. In the long run I also hope to contribute to the general knowledge formation within this, from a school development perspective, important area. The study is based on a social constructivist theory, in which the principal's pedagogical leadership is understood and interpreted as something socially constructed. In the empirical phase, interviews with seven Ålandic principals have been held, using the cognitive map as an interview method. The study is based on the following two questions: How do the principals describe how they practice their pedagogical leadership and what priorities do the principals make within the framework of pedagogical leadership? In the analysis of the principals' statements, one inductive and two deductive analysis tools have been used. In the inductive process, the material has been cataloged based on its own content in order to see which areas and themes are emerging. In the deductive processes, the principals' statements have been cataloged based on pre-existing categories. In the first category, meaning-bearing words are used as tools based on the report Rektor och styrkedjan (SOU 2015: 22) descriptions of what constitutes the principal's pedagogical leadership. In the second category, Transformation in Action Framework (Keamy, 2016) is used as an analysis model. The result shows that there are several similarities between the principals' perceptions of how they practice their pedagogical leadership, collective research, and theory formation. The Ålandic principals state that a large part of the pedagogical work consists of dynamic collaborations and interactions with other people in the school environment. They use direct working models such as lesson visits, employee interviews and management groups, and more indirect methods related to, for example, organization and structures. The result of the study also shows several concrete examples of how the principals lead the teachers' teaching work, and the pupils' learning. This by, for example, the principal holding exercises for the teachers, and by collecting data from teachers' lessons in a systematic way, which is then used to developing the school and teaching as a whole. It also turns out that the principals to some extent make different priorities within the framework of pedagogical leadership.