No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Aim The purpose of this qualitative study is to investigate attitudes to competition in ball gamesamong physical education teachers at junior high school. The study's questions are: 1. What attitude(s) do physical education teachers at junior high school have in theapplication of competitive elements in their own teaching of ball games? 2. What do physical education teachers at junior high school think that competition inball games could possibly be included in the curriculum in sports and health? Method This study has been carried out with a qualitative approach using semi-structured interviews.The sample consisted of six professional physical education teachers at junior high school inthe Stockholm area, of which three were women and three were men. Their answers weretranscribed and analyzed through a phenomenological analysis also called IPA (interpretivephenomenological analysis), which is adequate for interpreting qualitative results. Results The results show that some teachers believe that competition motivates and engages students,while others see negative effects such as arguments and a focus on winning instead. Teachingtime in ball games among teachers varies, and opinions on integrating competitive elementsinto the curriculum are divided, with some teachers believing in positive impacts and otherspreferring flexibility in teaching. Conclusion The study shows that physical education teachers at junior high school have varying attitudestowards competitive moments in ball games. Some teachers believe that competition is anatural part of teaching and is a positive lesson for students, while others prefer to avoid it toavoid negative effects. Despite the awareness of risks, the teachers see competition as apositive tool for motivation and interaction. Implementing competition in the curriculumwould lead to different approaches among teachers. Overall, the study shows a complexity inthe teachers' view of competitive elements in ball game teaching.Keywords: Competition, ball game teaching, physical education teachers, junior high school,attitude / Syfte och frågeställningar Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka attityder till tävling inom bollspel hosidrottslärare på högstadiet. 1. Vilken/vilka attityd/er har idrottslärare på högstadiet i tillämpningen av tävlingsmoment i sin egen undervisning i bollspel? 2. Vad anser idrottslärare på högstadiet om att tävling i bollspel möjligtvis skulle inkluderas i kursplanen inom idrott och hälsa? Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex yrkesverksamma idrottslärare på högstadiet i Stockholmsområdet varav tre var kvinnor och tre var män. Deras svar transkriberades och analyserades genom en fenomenologisk analys även kallad IPA (interpretativephenomenological analysis) vilken är adekvat för tolkning av kvalitativa resultat. Resultat Resultatet i studien visar varierande synpunkter bland idrottslärare gällande tävlingsmoment inom bollspelsundervisningen på högstadiet. I resultatet framkommer det att vissa lärare anser att tävling motiverar och engagerar elever medan andra ser negativa effekter som bråk och fokus på att vinna i stället. Undervisningstiden i bollspel hos lärarna varierar, och åsikterna om att integrera tävlingsmoment i kursplanen är delade, med vissa av lärarna som tror på positiva påverkningar och andra som föredrar flexibilitet i undervisningen. Slutsats Vissa lärare anser att tävling naturligt ingår i undervisningen och är en positiv lärdom för elever, medan andra föredrar att undvika det för att undvika negativa effekter. Trots medvetenheten om risker ser lärarna tävling som ett positivt verktyg för motivation och samspel. Implementering av tävling i kursplanen skulle leda till olika tillvägagångssätt bland lärarna. Sammantaget visar studien en komplexitet i lärarnas syn på tävlingsmoment i bollspelsundervisningen.

No description available.

Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar friluftslivet som fenomen samtkunskapsämne i skolan. Vidare ämnar studien undersöka vilka faktorer som påverkar dessa uppfattningar och elevers relation till friluftslivet. Frågeställningar - Vad är friluftsliv utifrån elevers perspektiv? - Hur upplever elever tillgängligheten till olika former av friluftsliv? - Hur upplever elever skolans undervisning om friluftsliv? Metod Metoden omfattar en kvalitativ forskningsdesign med en fenomenologisk ansats där 12 elever från tre olika skolor intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Analysen av den insamlade datan utgick från studiens frågeställningar och relaterades till tidigare forskning samt Bourdieus habitusbegrepp och Engströms praktiker som användes som teoretiskt ramverk. Resultat Resultatet tyder på att elever har olika perspektiv på friluftsliv, med varierande erfarenheter och preferenser. Eleverna upplever tillgängligheten till friluftslivet som god men resultatet ger en mer komplex bild där flera hinder nämns. I skolan upplever eleverna att de får lära sig om orientering och traditionella friluftsaktiviteter. Slutsats Eleverna upplever svårigheter att definiera fenomenet friluftsliv och begreppet reduceras oftast till fysisk aktivitet och idrotter. I skolundervisningen uppfattar eleverna att de främst möter aktivitetsbaserade aktiviteter där orientering dominerar. Slutsatsen vi drar är att dessa varierande uppfattningar och relationer till friluftslivet kan förklaras av socioekonomiska, kulturella, sociala och kunskapsrelaterade faktorer samt en bristfällig skolundervisning. / Aim and research questions The purpose is to examine how students in 9th grade perceive friluftsliv as a phenomenon andas a subject in school. Furthermore, the study aims to explore the factors influencing theseperceptions and students' relationship with friluftsliv.  What is friluftsliv from the perspective of students?  How do students perceive the accessibility of various forms of friluftsliv?  How do students experience school education about friluftsliv? Method The method involves a qualitative research design with a phenomenological approach, where 12 students from three different schools were interviewed. The interviews were recorded, transcribed, and processed using a thematic analysis. The analysis of the collected data wasbased on the study's research questions and related to previous research, as well as Bourdieu'sconcept of habitus and Engström's practices, which were used as a theoretical framework. Results The results indicate that students have different perspectives on friluftsliv, with varying experiences and preferences. Students perceive the accessibility to friluftsliv as good, but the results paint a more complex picture where several obstacles are mentioned. In school,students perceive that they learn about orienteering and other traditional activities of friluftsliv. Conclusion Students experience difficulties in defining the phenomenon of friluftsliv, and the concept isoften reduced to physical activity and sports. In school, students perceive that they primarily encounter activity-based activities dominated by orienteering. The conclusion drawn is that these varying perceptions and relationships with friluftsliv can be explained bysocioeconomic, cultural, social, and knowledge-related factors, as well as in adequate schooleducation.

Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka hur nyaxaminerade förskollärare upplever stress i förskolan samt hur denna stress påverkar deras yrkesutövning. Stress hos förskollärare är ett omdiskuterat ämne i dagens samhälle och därför vill vi undersöka denna stress även gäller nyaxaminerade förskollärare. Då vi upplever att det saknas forskning för denna yrkeskategori har vi valt att fokusera på nyaxaminerade förskollärares upplevelser av stress under sin första tid i yrket. Studien utgår från ett psykosocialt perspektiv med en utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- stödmodell för att analysera vår insamlade data. För vår studie har vi applicerat en kvantitativ enkät för att undersöka nyaxaminerade förskollärares upplevelse av stress. Enkäten riktar sig till nyaxaminerade förskollärare med noll till tre års yrkeserfarenhet och består av öppna såväl som slutna frågor.  Studiens resultat visar att nyaxaminerade förskollärare, under sin första tid i yrket, upplever höga förväntningar och krav vilket leder till stress som påverkar deras yrkesutövning. I analysen av vårt resultat har vi kommit till slutsatsen att stress verkar tillhöra yrkesgruppen, men att denna stress kan upplevas mer av nyaxaminerade då de, som de själva uppger, saknar yrkeserfarenhet. Ytterligare en slutsats är att nyaxaminerade förskollärare upplever sig vara oförberedda på verkligheten inom förskolan.   Nyckelord: nyaxaminerad förskollärare, stress, arbetsrelaterad stress, psykosocialt perspektiv, krav-kontroll- stödmodellen, enkät, kvantitativ metod.