Studieavbrott bland studenter blir vanligare, vissa väljer att arbeta medan andra inte klarar av skolan, hur det blir för dessa elever beror mycket på dem själva. Trots detta behöver de vägledning och resurser som är till hjälp. En studie- och yrkesvägledares uppgift är att bidra med information om hur det ser ut efter gymnasiet eller hitta lösningar och tillvägagångsätt som bäst gynnar den sökande. För att vägledaren ska kunna assistera elever vid avbrott av studier behöver man vara medveten om sina prestationer och ens egen förmåga.   Denna studie baseras på studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av deras prestationer. Studien kommer att innehålla olika erfarenheter och upplevelser från studie- och yrkesvägledare som varit delaktiga i en kvalitativ intervju. Empirin undersöks ifrån Banduras Self-efficacy theory (1997) erfarenheter och upplevelser analyseras för att komma fram till slutsatser. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledare är säkra i sin roll och är nöjda med sina prestationer. Det visade sig även hur olika erfarenheter och arbetsuppgifter påverkade vägledarnas självförmåga.

Roten till dagens könssegregerade arbetsmarknad är att elever fortfarande gör könsstereotypa studie- och yrkesval, detta trots att det länge varit en politiskt mål att man ska jämna ut könsfördelningen på såväl utbildningar som inom olika arbetsbranscher. Därför är syftet med vår studie att undersöka vad studie- och yrkesvägledare på gymnasiet tror ligger bakom könsstereotypa studie- och yrkesval samt att få en inblick i hur de arbetar för att motverka detta. Studien ämnar att besvara frågeställningarna: “Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledare bidrar till att gymnasieelever gör könsstereotypa studie- och yrkesval?” samt “Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på gymnasiet för att förebygga könsstereotypa studie- och yrkesval?”. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med sex examinerade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som alla arbetar på gymnasieskolor. I analysen används de teoretiska begreppen pragmatiskt rationella beslut, handlingshorisont, habitus och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att yttre faktorer såsom föräldrar och vänner har ett stort inflytande på elevers studie- och yrkesval men menar även att inre faktorer såsom självkänsla påverkar. En viktig del i arbetet med att motverka detta menar de är att stärka eleverna så att de vågar stå på sig och välja det dem själva vill. Andra delar i arbetet består av att vidga elevernas uppfattning om vilka jobb som är tillgängliga för dem, bjuda in positiva förebilder och att ha temadagar där olika företag berättar om sina branscher.

Denna studie syftar till att med innehållsanalys som metod ta reda på vilken syn på högläsning som förekommer i professionen. Detta genom att ta reda på vad som lyfts fram i branschtidningarna om högläsning på förskolan. Vårt empiriska material grundar sig i branschtidningar publicerade på internet och som är skrivna av olika yrkespersoner inom professionen. Detta gör vi med hjälp av frågeställningar som lyder: hur framställs högläsning i debatterna? vad förknippas högläsning med? Resultatet presenterar vi genom tre innehållsliga teman: högläsning som språkutvecklande, pedagogens roll i högläsnings aktiviteterna och högläsning för demokrati som vi skapat utifrån det som framförts i artiklarna och som vi sedan analyserar med hjälp av begreppet litteracitet eftersom det är ett viktigt begrepp inom tidigare forskning om högläsning. Begreppet berörs inom flera teoretiska traditioner, men i denna studie håller vi oss till den sociokulturella teorins teoretisering. Utifrån det som framförts av debatterna får vi en förståelse för högläsnings aktiviteten som en viktig och central aktivitet för barns språkutveckling. Aktiviteten kräver noggrann förberedelser och mål för att den ska utveckla barns lärande annars kan man gå miste om den kunskap och lärande högläsningen kan bidra med. Genom högläsning och samtal om det lästa får barn en väg in i läs- och skriftspråket. Vilket innebär att barns läs- och skrivkunnighet främjas genom högläsning.

BakgrundI bakgrunden behandlas genus och jämställdhetsbegreppen och tillhörande forskning för att skapa en förståelse för hur det påverkar bemötandet i förskolan. Vidare beskrivs bemötandet och några former av bemötandet som jag har valt att fokusera på i min undersökning. Bakgrunden avslutas med genusperspektivet som är en arbetsform i förskolan för att främja jämställdheten mellan pojkar och flickor i förskolan.SyfteI mitt arbete är syftet att ta reda på hur pedagogerna verbalt bemöter de olika könen i förskolan.MetodMin undersökning är gjord med två olika metoder. En kvantitativ schematisk observation där jag fasthåller i vilken mängd olika bemötandeformer förekommer, samt en kvalitativ ljudinspelning för att få citat att stärka observationerna med. Undersökningen har gjorts på en förskola och följer Vetenskapsrådets etiska principer.ResultatUnder det här avsnittet visas resultatet utifrån de delar som den schematiska observationen var gjord på. Observationerna grundar sig i olika bemötande former som har fått en egen rubrik i resultatet. Varje del innehåller ett diagram som visar resultatet av observationerna samt citat som stärker resultatet av diagrammet.

Neither leisure time teacher nor teacher in arts and esthetic subjects? A study of leisure time teachers and the new double vocational role after the teacher education reform in 2011 The purpose of this study is to examine the interaction in the daily work between leisure time teachers and teachers in arts and esthetic subjects. What possibilities and difficulties does the new vocational role leisure time teacher entail? How does the new education correspond with the demands of the curriculum? The study examines the experiences of teachers with a double role, as both leisure time teachers and teachers in arts and esthetic subject. The main research questions involves the problems that appears between these two vocational categories in the light of sociological research on professional theory. One of the main findings is that deeper knowledge is required in the arts and esthetic subjects than what is provided by the education that is given today to be able to maintain a high quality teaching. The findings also indicate that it will likely prove difficult to combine teaching in arts and esthetic subjects with leisure time teaching, due to the significant differences between the two vocational categories. The interviewed teachers all claim that they will likely chose a career in only one of the two vocational categories. This will probably undermine the efforts to raise the status of leisure time teachers by integration with the established teacher profession.

Inledning: Datorer och lärplattor är vanliga inslag i elevers vardag. Det är viktigt att de används i alla aspekter i elevers skolgång. Hur användandet ser ut varierar från ämne till ämne och skola till skola. Studien berör hur matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Den går även in på vilka fördelar och nackdelar som lärarna anser att teknikanvändandet för med sig.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärares användning av datorer och lärplattor i matematikundervisningen i skolår 4–6, samt deras uppfattning av dessa. Metod: Detta är en kvantitativ studie som är baserad på 14 enkäter som är besvarade av aktiva matematiklärare.  Resultat: Studien påvisar att matematiklärarna använder datorer och/eller lärplattor i sin matematikundervisning. Hur ofta tekniken används är olika från lärare till lärare. Deras åsikter om vilka fördelar respektive nackdelar som finns är för det mesta samstämmiga, även om de varierar. Några fördelar som nämns är att lärarna då får tillgång till ett mer mångsidigt material och att elever med svårigheter kan få bättre stöd. Nackdelar som kom upp var att det inte finns tillräckligt med datorer och/eller lärplattor, samt att det kan vara svårt att se om eleverna gör det som de skall göra.

Läxor är för många elever en stor del av skolgången, men det finns stora variationer mellan hur läxor används i undervisningen. Detta skiljer sig både från skola till skola men också lärare emellan, vilket till stor del beror på att det inte finns några riktlinjer för läxor i styrdokumenten utan det är upp till varje skola och lärare att bestämma förhållningssättet till läxor. Lärare ger läxor till elever av många olika orsaker. Även forskning pekar åt olika håll, hur och varför läxor bör eller inte bör vara en del av undervisningen. Syftet med denna studie är att få kunskap om läxors inverkan på elevers lärande i matematik och vilka möjligheter lärare har att stimulera elevers lärande genom matematikläxor. Olika databaser har använts till sökningen av relevant forskning på området. De utvalda artiklarna har sedan granskats och analyserats. De artiklar som varit tillräckligt kvalitativa och haft relevant innehåll för denna studies frågeställningar har utgjort underlag för sammanställning av resultatet. Resultatet visar att lärare har nyckelrollen för hur läxor inverkar på elevers lärande. För att läxor i matematikundervisningen skall vara gynnsamt för alla elevers lärande så måste läxorna anpassas efter individernas förutsättningar och möjligheter. Alla elever bör även erbjudas stöd i läxarbetet. Resultatet visar också att faktorer som tid mellan läxarbete och återkoppling spelar roll i vilken inverkan de har på elevers lärande, samt att läxor med anknytning till elevers vardag eller läxor med metakognitiva tilläggsfrågor verkar ha en god effekt på elevers lärande.

Med användning av informations- och kommunikationsteknik i skolans värld följer både möjligheter och utmaningar i undervisningen. Från att penna och papper har dominerat skrivundervisningen börjar skrivande på iPads och datorer bli allt vanligare. För att pedagoger ska kunna inkludera IKT i skrivprocessen är det viktigt att förutsättningar för det finns på skolan. Tekniska resurser samt teknisk IT support är en del av de förutsättningar som behöver finnas på skolan, men även kompetens om IKT hos läraren själv är en viktig del i skrivundervisning med digitala verktyg.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar kring fördelar respektive nackdelar med informations- och kommunikationsteknik i skrivprocessen i ämnet svenska.MetodI denna studie har kvalitativ metod i form av intervju använts för att undersöka pedagogers uppfattningar om inkluderandet av informations- och kommunikationsteknik i skrivprocessen. Studien utgår från en hermeneutisk tolkning eftersom avsikten var att undersöka respondenternas erfarenheter.ResultatResultatet visar att pedagoger resonerar kring både möjligheter och begränsningar i arbetet med IKT i skrivprocessen. Möjligheterna med IKT riktar sig framförallt mot elever med skrivsvårigheter; på vilka sätt de digitala verktygen kan främja skrivandet för dem. Vad gällande utmaningar diskuterar pedagogerna också i vilken utsträckning skrivande på iPad och dator hämmar utvecklandet av handmotoriken. Pedagogerna resonerar dessutom kring ytterligare möjligheter med de digitala verktygen men att kompetens för att använda dessa är viktigt att erhålla som lärare för att det ska fungera. Pedagogerna ser flera begränsningar med användandet av IKT såsom distraktion och svårighet att upptäcka stavfel.

BakgrundDenna uppsats bygger på en undersökning kring hur verksamma pedagoger arbetar med utomhusmatematik i skolan. Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter har vi upplevt att en del pedagoger fastnar i teoretisk matematikundervisning, trots att de själva ofta kan förespråka en varierad undervisning med inslag av utomhuspedagogik. Det var därför både relevant och intressant att undersöka om, hur och i vilken utsträckning pedagogerna arbetar med utomhusmatematik.SyfteDet övergripande syftet med studien är att undersöka om, hur och i vilken utsträckning pedagoger arbetar med matematik i utomhusmiljö.MetodMetoden som har använts i undersökningen är kvantitativ med enkätfrågor och kvalitativa analyser av de öppna enkätfrågorna. En enkät är alltid kvantitativ i grunden. De öppna frågorna valdes för att vi ville få djupare svar på en del av frågorna. Valet av enkät som metod gjordes för att vi ville få in en större mängd insamlad data från verksamma pedagoger.ResultatResultatet i vår undersökning visade att ett flertal pedagoger idag använder sig av utomhusmatematik. Något mindre än hälften av de pedagoger som ingick i vår undersökning använder arbetssättet. Det fanns även de pedagoger som ansåg att utomhusmatematiken inte var något för dem. Tidsbrist var den största orsaken till att de varken hade tid eller orken till att planera utomhuslektioner för matematiken. Vissa pedagoger som använde sig av arbetssättet fick inte den tid som egentligen skulle behövas för att bedriva en god undervisning, varken tid till planering eller tillräckligt lång lektionstid.

Inledning: I förskolan sker det konflikter dagligen och det kan vara svårt att veta hur konflikterna kan hanteras och förebyggas. På vissa platser och övergångar i förskolan kan mer konflikter förekomma. Det finns olika metoder för konflikthantering och det är förskollärarens uppgift att hitta strategier för detta. Ibland kan förskollärarna uppleva att de inte vet hur de ska hantera och förebygga konflikter på bästa sätt. Då kan ett samarbete med specialpedagog och vårdnadshavare vara till en fördel. Syfte: Vårt syfte är att undersöka var och när konflikter kan ske i förskolan samt hur yrkesverksamma förskollärare arbetar med konflikter och konflikthantering i förskolan. Metod: Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med intervjuer som ansats. Vi har intervjuat 7 yrkesverksamma förskollärare på totalt 5 olika förskolor. Redskapet som har använts under intervjuerna är ljudinspelning och till viss del papper och penna. Resultat: De förskollärare som deltog i studien är medvetna om att det finns de platser där det förekommer mer konflikter än andra. De använder sig av olika metoder för att kunna hantera och lösa konflikterna som sker mellan barn på förskolan. Den vanligaste metoden för förskollärare som framkommit i vår undersökning är att använda verbal kommunikation. Majoriteten av deltagarna använder kommunikation för att samtala om barnens känslor och tankar. Alla deltagare arbetar även med att fördela barnen i mindre grupper för att minska konflikterna. När det gäller att förebygga konflikter visar det sig att det är viktigt att man som förskollärare bekräftar, stödjer och lyssnar på barnen. Resultatet har visat att det är vanligt att ta hjälp av specialpedagog och vårdnadshavare.