Denna studie undersöker hur lärare ser på algebraundervisningen i årskurs 4-6 och vilka tankar och beliefs de har om algebra och matematik. Fyra matematiklärare som undervisar i matematik har intervjuats. Intervjuerna har analyserats utifrån teorier om hur beliefs står i relation till praktik. Resultaten indikerar att det verkar finnas en koppling mellan de idéer som fanns under lärarutbildningen och de beliefs som lärarna har idag. / <p>Matematik</p>

Dagens samhälle är ett informationssamhälle där informations- och kommunikationsteknologi (IKT) används oftare. Det är av vikt att integrera IKT-användandet hos elever i tidig ålder. Denna studie handlar om att analysera i vilken utsträckning IKT används och till vad IKT används. Regeringskansliet (2017) hävdar att ändringar i läroplanen avser att eleverna ska kunna lösa problem med hjälp av användningen av digitala verktyg. Ändringarna avser även att eleverna ska kunna arbeta med digitala texter, medier och digitala verktyg. Från och med 1 juli 2018 kommer förändringarna att börja gälla där det står tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Dagens samhälle som vi lever i innebär digitalisering. De nya förändringarna i styrdokumenten kommer förhoppningsvis bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar dem och hur det påverkar samhället. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (2015) skriver att vi är unika individer, alla lär sig på olika sätt och med hjälp av rätt verktyg kan vi nu nå målen i skolämnena. Syftet med studien är att undersöka vilka begränsningar det kan finnas med IKT vid läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att se hur ofta och hur mycket lärare och elever använder IKT i skolan i dessa sammanhang. Den tillämpade metoden i studien är kvantitativ metod, enkät som verktyg. Vid analys av enkäten användes statistikprogrammet SPSS. I undersökningen deltog 100 lärare. 78 enkäter var fullständiga och 22 enkäter hade visst internt bortfall, för att respondenterna valde att inte svara på alla frågor. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare använder IKT för att stödja läs- och skrivsvårigheter i varierad omfattning. I studiens undersökning visar det sig att 69 av 81 lärare ser en tydlig koppling mellan elevernas inlärning och användandet av IKT. Det framkom även i undersökningen att de lärare som inte har intresse av IKT- användning ser inte eleverna som medskapare eller ser inte IKT- användningen som specialanpassning. Resultatet visar även att de lärare som inte har något intresse av IKT anser sig inte ha den kunskap som behövs i IKT-användningen.

Anmälningsplikten är juridiskt bindande för de som är verksamma inom förskolan. En anmälan ska göras vid minsta misstanke om att ett barn far illa och det finns då inte heller några krav på bevis för den subjektiva tolkningen en pedagog eller annan personal gör. Hur viktigt stödet av övriga i arbetslaget upplevs är självklart individuellt, men alla pedagoger är inte nödvändigtvis lika självsäkra att genomföra en anmälan på egen hand. Tecken på vanvård kan vara allt från allehanda märken på kroppen till ett barns beteende eller yttringar. Genom att vara välinformerad samt ha djup kunskap kan en pedagog ändå vara någorlunda förberedd på de svårigheter en anmälan kan medföra. Pedagoger ska också upprätthålla en nära och förtroendefull relation till vårdnadshavare även efter en eventuell anmälan är gjord. Att relationen eventuellt raseras i och med en anmälan kan därav lätt ses som ett problem. Studien avser belysa olika aspekter gällande anmälningsplikten och vilka svårigheter verksamma pedagoger kan uppleva i samband med misstanke om att barn far illa. Studien använder intervju som redskap för att få en djupare och mer detaljerad bild av de medverkandes subjektiva syn på ämnet. Intervjufrågorna var utformade på ett sådant sätt att det gavs möjlighet för mer uttömmande svar. Intervjuerna spelades även in, vilket tillät intervjuaren att helt fokusera på vad respondenten sa och därmed också lättare kunna komma med relevanta och givande följdfrågor. Studiens resultat pekar på brister i hur pedagoger informerats och utbildats gällande anmälningsplikten men även vikten av väl genomarbetade kris- och handlingsplaner ute i verksamheten. Samtliga informanter hade svårt att definiera ”minsta misstanke” i förhållande till deras eller arbetslagets handlande. Ingen av informanterna uttryckte någon erfarenhet av att ha varit oeniga i sina respektive arbetslag vid något anmälningstillfälle men pekade likaså på att ansvaret är individuellt. Det framkom att det finns en viss rädsla att ha gjort fel när det kommer till anmälningar och att då anmäla ”i onödan”, men även att det tyvärr är lättare när det är tydliga tecken eftersom det lämnar mindre utrymme för spekulationer. En annan gemensam nämnare i svaren var att alla medverkande hellre anmälde med risk för att ha fel än att inte ha anmält alls och då också behöva gå i ovisshet.

Inledning I min studie ligger fokus på att urskilja olika faktorer som kan bidra till och forma elevers attityder till matematik. I den senaste undersökningen från TIMSS 2015 (Trends in international mathematics and science study) kunde man urskilja att svenska elevers attityder till matematik har blivit än mer negativa än föregående undersökning 2011. Undervisning som eleverna får möta i skolan har en stor påverkan för hur dessa attityder utvecklas och formas. Faktorer som kan påverka dessa attityder positivt och negativt undersöks mer utförligt i studien för att skildra hur man kan påverka eleverna i en mer positiv riktning. Studiens syfte Studien undersöker vilka faktorer som bidrar till att forma svenska mellanstadieelevers attityder till matematik och hur dessa faktorer förhåller sig till eleverna och undervisningen. Vidare undersöker studien vad det är som verkar positivt eller negativt och hur detta förhåller sig till elevernas uppfattning om deras lärande och undervisning i skolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod i form av enkäter där fokus ligger på att undersöka elevers positiva och negativa attityder till matematik i förhållande till deras lärande och undervisning i skolan. Studien intar en fenomenografisk forskningsansats, vilket innebär att undersöka människors olika förhållningssätt till olika fenomen utifrån deras individuella upplevelser och erfarenheter. Resultat Resultatet i studien synliggör vilka faktorer som har störst inverkan på svenska elevers attityder till matematik. De faktorer som visade sig påverka mest var elevernas förmåga och undervisningens svårighetsgrad, det gemensamma lärandet, matematikens användbarhet samt praktiskt och varierat kontra teoretiskt arbetssätt. Läraren och dennes förmåga att stötta eleverna spelade även en stor roll såväl som stöd från hemmet och genomgångarnas karaktär. Får eleverna möta ett praktiskt och varierat arbetssätt där de ges möjlighet att arbeta tillsammans med en kamrat och en stöttande lärare som redogör för matematikens värde tycks deras attityder påverkas positivt. Långa och otydliga genomgångar, för svåra uppgifter och allt för lärar- och läroboksstyrda lektioner tycks däremot påverka negativt. Har eleverna en stöttande familj påverkas deras attityder även i en positiv riktning.

I min studie har jag att undersökt barnets perspektiv av sin skolgård. Det är viktigt att ta vara på barnens upplevelser och deras perspektiv samt att lyssna på vad de har att säga. Jag vill ta reda på deras upplevelser med hjälp av olika områden och kategorier som finns på skolgården. De olika kategorierna är fulaste/finaste, roligaste/tråkigaste och lugnaste/stökigaste platsen på skolgården. Mitt syfte är att undersöka barnets perspektiv av skolgården och hur olika platser påverkar deras känslostämningar. De frågeställningar som jag vill ha svar på behandlar hur eleverna känner på de olika platserna. Jag vill också få fram hur barnen vill utveckla sin skolgård samt vad de leker när är på de olika platserna. Metoden som studien använder sig av är en form av intervju. För att få fram barnets upplevelser har jag använt mig av samtalspromenader med barn från årskurs 3. Denna form av intervju går till så att de får filma en plats som de beskriver utifrån olika frågeställningar. Resultatet av studien visar på att barnen tycker det är roligast att spela fotboll och leka olika lekar. Det tråkigaste är att de gärna hade velat ha fler ytor och nya lekställningar. De finaste platserna brukar ofta vara där det finns mycket natur. Den fulaste är på de platser där det börjat rosta och gå sönder. De lugnaste platserna brukar vara där det inte är så mycket folk som t.ex. i buskar och på olika stenar. De stökigaste platserna brukar vara på fotbollsplanen för där är det mycket bråk om regler och vem som ska ha planen. Utevistelsen har visat sig påverka elevernas känslor både positivt och negativt. Av resultatet att döma ovan så kan man se att naturen har en positiv effekt hos barnen när de får vara ute bland vackra blommor och träd. De avvänder sig av naturen genom olika former av lekar och utnyttjar det material som finns för att skapa olika aktiviteter.

Vad finns  det  för  strategier  att  ta  till  för  att  hjälpa  elever  med  matematiksvårigheter? Matematiksvårigheter finns det flera varianter av och de är vanligt förekommande hos elever. Det är därför viktigt att det finns olika strategier och verktyg för att hjälpa varje elev utifrån dess egen förmåga. Syftet med denna studie är att få en inblick i forskning om strategier för inlärning anpassade till elever med matematiksvårigheter. Denna studie avser att sammanställa och presentera vetenskapliga artiklar som är interventionsstudier och som handlar om vilka strategier som gynnar elever med matematiksvårigheter och förbättrar deras prestationer inom matematik. Vår kunskapsöversikt bygger på nio artiklar publicerade mellan 2010 och 2017 som vi funnit genom att söka i databaserna PRIMO och Eric ProQuest. Vi genomförde kunskapsöversikten utifrån följande steg: identifiera intresseområde och definiera sökord, bestämma kriterier för vilka studier som ska väljas, utföra sökning i lämpliga databaser, välja relevanta artiklar och läsa sammanfattningar och läsa artiklarna och göra en kvalitetsvärdering. Studierna i kunskapsöversikten visade att det fungerar väl när pedagogen använder sig av tydlig strategisk instruktion med faser i undervisningen. Pedagogen bör också introducera eleverna till att använda visuella och konkreta hjälpmedel, uppmärksamma sammanhang mellan det vardagliga språket och matematikens språk samt använda matematikberättelser för att skapa koppling till elevernas vardag.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur historielärare på mellanstadiet beskriver sin undervisning utifrån de didaktiska perspektiven med fokus på vem. Frågan är relevant med tanke på att innehållet i aktuell läroplan och förekommande läromedel inte tar hänsyn till de mångkulturella elevgrupper som representeras på många svenska grundskolor i dagens samhälle. Tidigare forskning tyder på att läroplanens ambitioner kan uppfattas motsägelsefulla. All undervisning ska nämligen anpassas efter varje elevs individuella förkunskaper, bakgrunder och behov. Samtidigt har det centrala innehållet i historieämnet ett starkt svenskt och nordiskt perspektiv, trots att många elever i dagens skolor har sina bakgrunder och kulturella tillhörigheter i en icke svensk tradition. Resultatet visar att lärare vid planering och genomförande inte tar hänsyn till elevernas etniska bakgrunder. I vem-perspektivet belyses de inlärningssvårigheter eleverna har och de anpassningar som behövs för att möta dessa. Den slutsats som kan dras av detta är att det finns ett behov av att lyfta frågan om syftet med historieundervisning och belysa vikten av ett väl utvecklat historiemedvetande. För att på detta sätt stärka elevernas identitetsskapande processer vilket gynnar deras framtida utveckling till individer som känner delaktighet i, gemenskap med och ansvar för det samhälle de förväntas vara verksamma i. / <p>SO</p>

Bakgrund Denna uppsats bygger på en undersökning kring hur elever i årskurs två och tre ser på sinmöjlighet att påverka skolarbetet. Studien handlar också om elevernas kunskaper ombegreppet demokrati och elevinflytande. Tholander (2005, s.7) redogör för att demokrati harvarit en central del i undervisningen sedan en lång tid tillbaka. Eleverna ska få möjlighet attlära sig om demokrati via praktiska övningar där eleverna övar på att samtala med varandra.Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen harelevinflytandet enligt mig inte tydliggjorts tillräckligt noggrant för eleverna i de yngreåldrarna. Därför vill jag nu ta reda på hur eleverna ser på sin möjlighet att påverka i ämnetsvenska. Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på sin delaktighet och sitt inflytandei ämnet svenska. Metod Metoden som har använts i undersökningen är kvantitativ via en enkät med 31 enkätfrågor.Valet av enkät som metod gjordes för att jag ville få in en större mängd insamlad data frånelever i årskurs två och tre. Resultat Resultatet i min undersökning visade att majoriteten (72,3%) av eleverna inte visste vadbegreppet elevinflytande betyder. Flertal elever redogör för att de vill vara delaktiga iskolarbetet men att de inte får möjligheten speciellt ofta. Majoriteten menar att de har elevrådoch klassråd på sin skola. Ett fåtal elever valde att skriva när de får vara med och varadelaktiga i ämnet svenska. Eleverna redogör för att de får vara delaktiga vid tillfällen somröstning om vilken bok klassen ska läsa, om de ska skriva på dator eller för hand samt vad deska skriva för slags text.

Examensarbetet syftar till att undersöka vad konflikter i förskola och skola vanligen handlar om. Syftet är vidare att jämföra hur pedagoger i förskola respektive skola bemöter barns konflikter och de känslor som uppkommer. Undersökningen är baserad på intervjuer och observationer där informationen som framkommit har kopplats samman med tidigare forskning och teorier. Urvalsgruppen består av två pedagoger från förskolan samt två pedagoger från skolan, år 4. Det framkommer i resultatet att pedagogerna i både förskola och skola sällan är närvarande vid konflikter. Intervjuer och observationer visar att det ofta handlar om intressekonflikter där barnen hanterar dessa destruktivt. Samtliga pedagoger har en vision om hur de vill hantera barns konflikter och känslor. Men det har visats sig genom observationerna att det inte alltid är tillräckligt, då de destruktiva konflikterna tenderar att återkomma i verksamheterna.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland skolelever. • Hur motiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i skolan? • Hur ser upplägg av lektioner ut gällande pulsträning kopplat till inlärning? • Hur utvärderas interventioner vad gäller pulsträning kopplat till inlärning? Metod Arbetets frågeställningar är angripna utifrån en kvalitativ ansats där fem lärare intervjuades för att få reda på hur och varför de arbetar med pulsträning i skolan. Samtliga lärare är specifikt utvalda utifrån en ändamålsenlig urvalsgrupp. Intervjuerna var semistrukturerade där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman som berörde ämnet. Resultat Studien visar att lärarnas huvudsyfte med att tillämpa pulsträning i skolan är att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skolans elever. Det finnas skillnader mellan lärarna vad gäller exempelvis lektionsinnehåll, ekonomiska bidrag till arbetet och hur stor plats pulsträning har på de skolor respektive lärare arbetar på. Samtidigt finns stora likheter i arbetet. Samtliga lärare menar att stöd från skolledningen är viktigt för ett lyckat arbete och förklarar vikten av att göra pulsträning obligatorisk på skolan och inlagt på elevernas scheman. För tillfället utvärderar lärarna i studien arbetet utifrån egna upplevelser, men tre av fem lärare har målsättningar att utvärdera arbetet med hjälp av meritvärden, nationella prov och betyg. Slutsats Anledningarna till att lärarna i studien valt att tillämpa pulsträning i respektive skola har visat sig vara att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skoleleverna. Lärarna tar upp att ökad mängd fysisk aktivitet är bra för elevernas hälsa men det verkar samtidigt inte vara en anledning som övertygar skolledningen att starta upp pulsträning i skolan. Lärarna i studien har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad forskning visat ha störst effekt på ökad inlärning, men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig. Studien har endast studerat fem specifikt utvalda lärare och kan därför inte generalisera arbetet i allmänhet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>