Bakgrund Undersökningen har sin grund i relevant forskning, litteratur samt styrdokument för förskolan. Fokusområdet för undersökningen berör förskollärares förhållningssätt gällande musikanvändning i förskolan. Vid sökningsprocessen observerades det att tidigare forskning som identifierades inom ämnet inte behandlade konkreta arbetssätt i samband med musik som estetisk lärprocess samt hur förskollärare kan stärkas i att vilja använda musik i förskolan. Genom intervjuer i förhållande till relevant forskning berör undersökningen det förhållningssätt förskollärare har gällande musikanvändning i förskolan samt konkretisering av arbetssätt med musikundervisning i fokus.          Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till musik i förskolan. Vi vill genom studien tydliggöra vilka lärandemål som sker vid musiksituationer i förskolan med fokus på musik som estetisk lärprocess. Metod Den metod som använts under studiens gång har varit halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med fem förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Resultat Resultatet av denna studie betonar att musikundervisning kan gynna barns lärande på ett flertal plan genom ett ämnesöverskridande förhållningssätt till musik. I resultatet lyfts förskollärarnas rekommendationer fram till pedagoger som vill arbeta med musik i förskolan genom exempelvis användandet av enkla rytmikinstrument som trummor och klaves. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av musik under lärsituationer i verksamheten om det finns ett tydligt syfte med undervisningssituationen. I resultatet lyfts även fram forskning och litteratur som förskollärarna förhåller sig till när de undervisar musik i förskolan. Den slutsats som resultatet framhåller är att musik är en viktig aspekt av barnens lärande i förskolans verksamhet och lärandet sker i samspel med barn och pedagoger.

Inledning I studien analyseras barnlitteratur ur ett genusperspektiv. I Läroplan för förskolan (Lpfö98rev.2016, s. 5) står det att tjejer och killar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Böcker är en stor del av förskolans verksamhet vilket också kan medföra att innehållet påverkar barns uppväxt. Det är då av betydelse att förskollärare väljer böcker medvetet för att barn ska få en bred bild att identifiera sig med. Vi vill därför med denna studie synliggöra hur genus framställs i barnlitteratur. Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera nyligen utgiven skönlitteratur för barn i åldrarna två till tre år. Metod Metoden utgår ifrån en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där text och bild i yngre barns böcker analyserats. Urvalet består av fem barnböcker som studerats efter beprövade analysverktyg. Resultat Av resultatet framgår det att barnböckerna till största del är av stereotypiskt innehåll. Det normbrytande innehållet har fått mindre plats i böckerna. Resultatet visar också att böckerna innehåller fler manliga karaktärer än kvinnliga.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka inkluderande metoder lärare använder, på en högstadieskola, i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är:  Hur motiverar läraren omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att omotiverade elever ska känna sig inkluderade i undervisningen? Metod Studien är kvalitativ med intervjuer som metod. Öppna frågor har använts till de lärare i idrott och hälsa som valde att ställa upp i denna studie. Fem lärare i idrott och hälsa har deltagit i denna studie, alla är lärare på skolor i södra delen av Stockholmsområdet. SDT, Self Determination Theory har varit en teoretisk utgångspunkt när datainsamlingen skulle analyseras. Resultat Samtliga lärare jobbar individanpassat och jobbar med eleverna på det personliga planet. Alla lärarna värdesätter relationen till eleverna och tycker att den är viktig för att eleverna ska känna sig delaktiga och hamna i ett sammanhang på idrottslektionerna. Samtliga lärare lyfter vikten av relationen med elever för att få dem att vilja kommer till lektionerna i idrott och hälsa, och där några lärare också försöker möta eleverna där de är. Har de inte kläder så kan man vara med ändå just för att få dem att vara med på idrottslektionerna och att lyckas. Slutsats Erfarna lärare jobbar både medvetet men även omedvetet med att få alla elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa och att klara kunskapskraven. De använder just SDT som metod där de ser till elevens behov och skapar relationer med eleverna så eleverna upplever mening med lektionerna i idrott och hälsa och framförallt att få vara en del av ett sammanhang och bli sedda.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv och erfarenheter av elevfrånvaro i ämnet idrott och hälsa. Vilka är orsakerna till elevfrånvaro, och om det finns något gemensamt bland de elever som inte deltar. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarna går till väga för att motivera de elever som deltar, men även de som uteblir från idrott och hälsa undervisningen. Frågeställningarna är följande:   Hur ser lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på elevers frånvaro?  Hur motiverar lärarna de elever som är frånvarande för att få dem delaktiga i undervisningen? Metod Vi har använt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor där lärarna fått möjlighet att besvara frågor utifrån sina erfarenheter. De har även getts chans för lärarna att svara på följdfrågor, detta för att få så bred inblick som möjligt i deras arbete. Vi har intervjuat fem lärare, på tre olika skolor. Efter intervjuerna transkriberades materialet allt eftersom för att kunna analyseras och bli ett resultat.   Resultat Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av frånvaro varierar, främst på vilken skola vi har besökt. Lärarna på skolan med hög frånvaro förklarar att föräldrar vars inställning till idrott och hälsa ofta speglar sina barns deltagande i undervisningen. De säger även att kulturella och socioekonomiska faktorer spelar roll i vissa fall. Samtliga lärare betonar hur viktigt det är att bygga relationer till eleverna för att de ska känna sig motiverade till att delta i undervisningen. Resultaten presenteras efter 4 teman, 1.) Lärarens struktur o undervisningen 2.) Motivation 3.) Frånvaro – vems problem? 4.) Lärarens relation   Slutsats Lärare i skolor med både hög och låg grad av frånvaro är överens om att en viktig aspekt för att få eleverna motiverade är att bygga relationer mellan lärare och elev. När det finns en högre grad av förtroende mellan lärare och elev är motivationen också högre. / Abstract Aim The purpose of this study is to investigate teachers' perspectives and experiences of student absenteeism in the subject of physical education. What are the reasons for student absence and are there something in common between the students who do not participate. The study also aims at finding out how teachers are working towards motivating the students who participate, and those who either participate or do not participate in physical education. The research questions are: • How do PE teachers understand/view students' absenteeism? • How do teachers motivate students who are absent to make them participate in the classes? Method We have used a qualitative approach with semi structured interviews where teachers have had the opportunity to answer questions based on their own experiences. They have also had the opportunity to answer supplementary questions, this so that we could gain as broad insight as possible into their work. We have interviewed five teachers, in three different schools. After the interviews, the material was transcribed as well as being able to be analyzed and become the result.  Results The results show that the teacher’s opinions about the absence vary, depending on which school they work. The teachers at the school with high absenteeism explain that parent’s attitude to sport and health reflects their children's participation in the classes. They also say that cultural and socio-economic factors play a role in some of the cases. All teachers emphasize the importance of building relationships with the students to make them feel motivated to participate in the classes. The results are presented after 4 themes, 1.) The teacher's structure and teaching 2.) Motivation 3.) Absence - whose problem? 4.) The teacher's relationship Conclusions Teachers in schools with both high and lower degree of absenteeism agree that one key aspect of motivating students is to build relationships with them. When there is a higher level of trust between teacher and student the motivation is also higher.

Syftet med min studie är att få kunskap om hur grundskollärare i årskurs 1 – 3 undervisar i taluppfattning genom olika strategier i matematik. Resultat av nationella prov och sammanställningar från skolverket samt tidigare forskning visar att elever inte besitter de kunskaper som krävs för en god taluppfattning. Tidigare forskning visar att en god taluppfattning är väsentligt för elevernas utveckling i matematik och elevernas fortsatta skolgång, därför är det intressant att i denna studie få en inblick i vilka kommunikativa strategier och arbetssätt grundskollärare använder sig av i sin undervisning kring taluppfattning när det kommer till introduktion, vilka exempel och modeller som används, undervisning i helklass och frågeteknik. / <p>Matematik</p>

Inledning Detta arbete handlar om hur pedagoger arbetar med anknytning i förskolan, i barngrupper, men också hur de arbetar med det enskilda barnet. Utifrån teorier av Bowlby, Ainsworth samt Stern gällande anknytning och omsorg mellan omvårdnadspersoner och barn, vill jag undersöka anknytning i förskolan. Det är anknytningsteorin som är den primära teorin för denna studie. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar med trygghet och anknytning i barngruppen för att alla barn ska känna sig trygga. Utifrån dessa frågeställningar vill jag undersöka problemområdet. Hur beskriver pedagoger goda anknytningsmönster för att få en trygg barngrupp? Hur beskriver pedagoger att de bemöter barn för att de ska känna sig trygga? Vad beskriver pedagoger att de gör för att utveckla en anknytningsroll mellan barn ochpedagoger? Metod Metoderna som användes var intervju och fokusgruppsintervju som är en del av den kvalitativa metoden. Undersökningarna gjordes i två olika kommuner i olika delar av Sverige. Resultat Resultatet visar på att pedagoger är väldigt medvetna om vad som krävs för att ett barn ska känna trygghet i barngruppen, men även enskilt. Pedagogerna i denna studie har goda kunskaper om anknytningsteorin och arbetar dagligen med anknytning och utgår alltid från barns behov.

No description available.

Inledning: Förskolan har ett uppdrag att stödja barns språk, tanke och kunskapsutveckling. Pedagoger bör tillämpa olika språkliga verktyg för att utmana barn i deras språkutveckling. Dessa verktyg kan exempelvis vara högläsning (Bjar &amp; Liberg 2010 s. 17). Vi har undersökt vilken syn pedagoger har på högläsning i förskolan i språkutvecklande syfte. Detta för att vi vill få ytterligare kunskap om hur högläsning påverkar barns språkutveckling för att vi i framtiden ska kunna arbeta språkutvecklande med högläsning som verktyg. Barn utvecklar inte enbart sitt språk vid högläsning. De får möjlighet att utveckla sin identitet, lära känna sig själva samt få empati och förståelse för andra barn och vuxna. Detta enligt Heimer (2016, ss.16–17). Syfte: Syftet är att undersöka vilken syn pedagoger har på högläsning i språkutvecklande syfte i förskolan. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer som metod inriktat mot pedagoger då vi ansåg att vi skulle få ett mångsidigt resultat gentemot vårt syfte. Resultat: I resultatet som vi har fått fram framgår det att pedagoger ser högläsning som ett positivt verktyg, samt att deras syfte med högläsning framförallt handlar om att utveckla barns språk. I resultatet framgår det även att barn ska vara delaktiga i högläsningen genom att få diskutera bokens innehåll där både barnet samt pedagogerna ställer frågor till varandra om texten. Enligt pedagogerna finns det olika aspekter som främjar barns språkutveckling vidhögläsning, exempelvis tonläget, vilken bok som läses, samt hur miljön är utformad.

Denna studie handlar om elevers motivation och föräldrars engagemang när det kommer till läxläsning i matematik. Syftet med uppsatsen är att förstå vilket stöd elever i tidigare skolår upplever sig få från föräldrar vid matematikläxor och i vilken mån detta verkar forma elevens motivation till matematikläxan. Studien grundar sig på elevintervjuer där frågorna syftar till att upptäcka vad som ligger till grund för elevers motivation vid läxläsning i matematik samt hur föräldraengagemanget bidrar till att skapa möjligheter för motivation. Totalt har 39 stycken elever från två olika skolor deltagit och deras utsagor har analyserats enligt SDT, Self Determination Theory, en teori som ligger till grund för arbetet. Resultaten indikerar att majoriteten av eleverna motiveras av extrinsikal styrning som till exempelvis föräldrars förväntningar, tillsägelser eller belöning. Det är få elever som visar tecken på intrinsikal motivation där de gör läxan för att de anser att uppgiften i sig motiverar dem. Eleverna berättar i sina utsagor att föräldrarna mestadels finns tillgängliga, antingen genom att stötta dem vid behov eller genom en form av kontrollerande och övervakande engagemang. Trots extrinsikal styrning har resultatet visat att eleverna inte alltid uppfattarföräldraengagemanget som bidrag till bättre förståelse.

Inledning: I vår studie har vi valt att fokusera på förskollärarnas syn på begreppet undervisning. Förskolan är nu en egen skolform, vilket medför att undervisning även skall bedrivas i förskolan. Lärandet har fått en större roll i förskolans verksamhet vilket syns i strävansmålen. Förskollärarna känner en osäkerhet kring hur undervisning i förskolan kan se ut. Leken har alltid haft en central plats när det gäller lärande i förskolan. Förskollärarna är nu oroliga för att förskolan skall bli skolifierad och leken inte får så stort utrymme. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet undervisning, samt hur det påverkar den pedagogiska planeringen och den praktiska undervisningen. Metod: Studien är kvalitativ. Intervju användes som metod. Åtta förskollärare från två olika förskolor intervjuades i studien. Resultat: Förskollärarna uttrycker att de inte är bekväm med begreppet undervisning och förknippar det med skolan. I studien framkommer att det inte förts någon diskussion på förskolorna kring begreppet undervisning vilket förskollärarna saknat. Det framgår att förskollärarna är medvetna om att det är dem som har ansvaret för planeringen och att den genomförs i verksamheten. Planeringen utgår från barnens intresse och behov som förskollärarna kopplar samman med läroplansmålen. Utöver de planerade aktiviteterna ser förskollärarna de spontanaktiviteterna och rutinsituationer som ytterligare tillfällen att stötta barnens lärande. Betydelsen av att förskolläraren är närvarande och samspelar med barnen för att kunna se och ta tillvara på möjligheterna till lärande som erbjuds poängteras.