The aim of this study is to highlight meaningful factors that are important for how the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities is performed. To highlight these factors, we use three resaearch questions; How is the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities organized according to the representatives of the professional groups involved in this process? Which success factors do these professional groups describe as central to the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities? What dilemmmas do the professional groups describe as hindering in the transistion between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities? The study has its starting point in a qualitative approach and the analysis tools used in the study are thematic analysis and Bromfenbrenner`s system theory. To answer the questions, focus group interviews with professional groups from pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities have been used as a method. Through focus gruop interviews we have highlighted the interview participants`experiences regarding the transition process and its success factors as well as dilemmas. The study shows that in many cases there is a lack of resources in the form of time and qualified staff to carry out the activities required for a successful transition. This is reflected upon that the preparations that is needed for a positive transition is not possible to carry through. During interviews, the professional groups expresses that every transition is unique and that every student needs differ, which shows on the great importance that time and resources are given to create possibilities for a successful transition.

Aim  The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues  • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health?  • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method  Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results  The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school.   Conclusion  The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions. / Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar  • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa?  Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen.  Resultat  Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring att arbeta med kroppsideal i undervisningen. Studien är av kvalitativ art och har en läroplansteoretisk utgångspunkt. - Hur arbetar lärare med kroppsideal i ämnet idrott och hälsa? - Vilka utmaningar anser lärarna att det finns med undervisning i kroppsideal? Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes på gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa på skolor i Stockholms län. Intervjuerna analyserad genom teoriledd tematisk analys. Resultat Intervjuerna påvisade att undervisningen om kroppsideal i stor utsträckning präglades av diskussioner i minder eller större grupper och att eleverna examineras genom antingen muntliga diskussioner eller skriftliga reflektionsuppgifter. De största utmaningarna för lärarna vid undervisningen var att ämnet kan var känsligt att prata om samt att det är svårt att veta exakt vad som skall läras ut gällande kroppsideal eftersom begreppet kroppsideal är svårdefinierat för lärarna. Slutsats Lektionerna präglas av diskussioner och det kan vara svårt att veta vad undervisningen skall innehålla. / Aim The purpose of this study is to investigate how PE-teachers in high school reason about their work with body ideals in teaching. The study is of a qualitative type and has a curriculum theoretical starting point. - How do PE-teachers work with body ideals? - What challenges do PE-teachers consider with the work with body ideals? Method Five semi-structured interviews were conducted with PE-teachers at high schools in Stockholm County. The interviews analyzed by theoretically thematic analysis. Results The interviews presented that the teaching of body ideals was mainly characterized by discussions in small or larger groups and the students were examined through either oral discussions or written reflection tasks. The biggest challenges for the teachers was that the subject could be sensitive to talking about and it was difficult to know exactly what should be taught regarding body ideals because the concept of body ideal was difficult to define for the teachers. Conclusions The lessons was characterized by discussions and it can be difficult for the teachers to know what the teaching should contain.

Sammanfattning Syfte Denna studie syftar till att undersöka svenska idrottslärares inställning till styrketräning. Jag undersöker ett antal lärares inställning till styrketräning i idrottsämnet på högstadienivån och konstaterar att alla har en positiv syn men att det finns en viss skepsis mot styrketräning på gym. Det verkar som om nya idrottslärare kan behöva få information om ny forskning som påvisar att även träning på gym har positiva effekter på ungdomar om den utförs rätt. Frågeställningar • Hur ser lärarna på styrketräning på lektionerna i Idrott och hälsa på högstadiet? • Vad anser lärarna angående fördelar och nackdelar med styrketräning? • Vad är lärarnas uppfattning om Riksidrottsförbundets rekommendationer när det    gäller styrketräning för barn? • Går det att säga utifrån det som framkommer av intervjuerna att kunskap om    styrketräningens effekter saknas hos många lärare? Metod Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av sex stycken idrottslärare på högstadienivå, fyra män och två kvinnor. Intervjuerna spelades in. Jag ville helst ha lärare med flera års erfarenhet av att undervisa för barn eftersom jag ville ha lärare som hunnit reflektera över hur de ska göra med styrketräningen i skolan och som hunnit stöta på eventuella problem. Sedan handlar det också om att utvärdera resultaten i förhållande till Riksidrottsförbundets rekommendationer och den moderna forskningens syn på styrketräning för barn och ungdomar. Resultat De flesta idrottslärare är ense om att styrketräning medför mest fördelar för barnen. Både lärarna och forskningen anser att styrketräning förebygger både skador och påskyndar rehabilitering. Lärarna känner delvis till Riksidrottsförbundets rekommendationer men verkar inte ta så stort intryck av dem. Slutsats Slutsatsen av denna studie är att inställningen i huvudsak är positiv men att det verkar finns en utbredd uppfattning om att gymträning bör undvikas som idrottslärarutbildningen kanske ska utmana. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

No description available.

No description available.

Författare 1/Buconjic, D. Samarbetet. Samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet.  Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde, 2021.  Bakgrund: Det är många punkter som väcker nyfikenhet med arbete kring människor. Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. Denna uppsats kommer att fokusera på professionellas uppgifter inom korttidsverksamhet, som i detta arbete handlar om samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Denna typ av samarbete sker på en daglig basis inom kortidsverksamhetens insats och är viktig grund för en god relation mellan alla inblandande parter.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur professionella inom korttidsverksamheter enligt LSS (§6 &amp; §9) upplever samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Detta utifrån organisatoriska och socialpsykologiska perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med databaserad empiri på genomförda fokusgrupps intervjuer. I studiens empiriska del har det genomförts en intervju med fyra informanter med olika yrkestitlar, varav hälften (2) arbetar som socialpedagoger med kortare yrkeserfarenhet och resterande (2) arbetar som stödassistenter med längre yrkeserfarenhet. Informanterna arbetar på olika korttidsverksamheter och var slumpmässigt i tjänst dagen då intervjun ägde rum. Resultat: Efter analys av insamlad empiri från intervjuerna sammanställdes två huvudteman och fem underteman. Första huvudtemat handlar om samarbete och kommunikation, med kompletterande undertema i resultat och analysdelen: Samarbete &amp; Kommunikation Kommunikation som hindrande faktor inom samarbete och  Kommunikation som ledande faktor inom samarbetet. Organisatoriska hinder och möjligheter Möjlighet kring kompetens  Professionaliseringsprocess och nya professioner  Vart finns hinder finns möjlighet  Studiens resultatet visar att ett samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är befintligt, men att det är i behov utav förbättring och utveckling. Brist på kunskap och kommunikationssvårigheter ansågs av informanterna som de största hindren för ett gott samarbete.  Det visade sig att evidensbaserad kunskap inom LSS saknas enligt tidigare forskning, vilket speglas i resultatet. Professionella utformar sina roller efter personliga preferenser. De viktigaste faktorerna kring samarbetet ansågs vara det socialpedagogiska arbetets struktur och ledarskap som var organisatoriska frågor. Avslutningsvis var informanterna eniga om att samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar samt olika aktörer som är inblandade i barnets nätverk är av stor vikt.  Slutsatser: Resultaten bekräftar påståenden från tidigare forskning inom samma ämne år 1992, som förklarar bristande kommunikation och missnöje från föräldrar med bar med funktionsnedsättningar. Resultatet från denna studie kan innebära att undersökningen har kastat nytt perspektiv i kommunikationsanalys av samarbetets möjligheter eller hinder utifrån Organisationsteori och Social representations teori.   Nyckelord: Kommunikation, Professionalitet, Organisatoriska hinder och möjligheter, Kunskap, Sociala representationer, Samarbete, LSS, Kortidsverksamhet. / Author 1/Buconjic, D. The Cooperation. Coorperation between professionals and parents of children with disabilities in short-term operations. Degree project in Disability and Rehabilitation Science. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Pedagogical Work in the Disability Area, 2020.  Background: There are many subjects that evoke curiosity about working with people. The interest in man has a basic, inherent ability to communicate and a need to be able to communicate, give and receive answers. This essay focuses on the professionals' tasks in short-term operations, which in this essay focuses on the collaboration with parents of children with disabilities. This type of cooperation takes place on a daily basis within the short-term operations and is an important basis for a good relationship between all parties involved.  Aim: The aim of the study is to create an understanding of how professionals in short-term operations according to LSS (§6 &amp; §9) experience cooperation with parents of children with disabilities, from an organizational and social psychological perspective. Method: A qualitative study was conducted with empirical data on completed focus group interviews. In the empirical part of the study, an interview was conducted with four informants having different professional titles, of which half (2) worked as social educators with shorter professional experience and half (2) worked as support assistants with longer professional experience. The informants came from various short-term operations and were randomly on duty the day that the interview took place.  Results: After the analysis of collected empirical data, two main themes and five sub-themes were compiled. The first main theme is about collaboration and communication with complementary sub-themes in the results and analysis part: Cooperation &amp; Communication Communication as a barrier to cooperation Communication as a leading factor for cooperation Organizational barriers and opportunities Opportunity for competence  Professionalization process and new professions  Where there are obstacles, there is opportunity  The results show that a collaboration between professionals and parents of children with disabilities exists, but that it is in need of improvement and development. Lack of knowledge and communication difficulties were considered by the informants as the biggest obstacles to good cooperation. It turned out that evidence-based knowledge within LSS is lacking according to previous research, which is reflected in the results. Professionals design their roles according to personal preferences. The most important factors around the collaboration were considered to be the structure and leadership of the social pedagogical work, which were organizational issues. In conclusion, the informants agreed that the cooperation between professionals and parents of children with disabilities and various actors involved in the child's network is of great importance.  Conclusions: The results confirm claims from previous research on the same subject in 1992, which explain the lack of communication and dissatisfaction from parents with bar with disabilities. The results may mean that this study has thrown a new perspective in communication analysis of the collaboration's possibilities or obstacles based on Organizational Theory and Social Representation Theory. Keywords: Communication, Professionalism, Organizational barriers and opportunities, Knowledge, Social representative, Cooperation, LSS, Short-term operations

Uppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är: Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan? Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan? Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen.

Lärarens ledarskap har visat sig ha en stor betydelse för elevernas motivation i skolan. Lärare som innehar goda ledaregenskaper har visat sig vara gynnsamt för elevernas akademiska prestationer. Men hur påverkas eleverna om de upplever att läraren är dålig? Hur skiljer det sig åt om läraren, enligt eleven, är bra eller dålig? Syftet med denna undersökning är att utreda vilka läraregenskaper som svenska högstadieelever anser vara de allra viktigaste att en lärare besitter och hur läraren kan komma att påverka elevers attityder mot läraren. Studiens tre frågeställningar lyder enligt följande: Vilka läraregenskaper upplever eleverna vara de mest väsentliga att en lärare innehar samt hur resonerar de kring dessa? Hur resonerar elever gällande lärares negativa egenskaper? På vilka sätt påverkas elever av lärarens egenskaper? Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av inspelade intervjuer. Urvalet bestod av sex högstadieelever i årskurs 8 respektive 9 i åldrarna 14-15 år. Av dessa var tre pojkar och tre flickor. Intervjuerna transkriberades, därefter bearbetades, tolkades, jämfördes och analyserades det insamlade empiriska materialet för att finna återkommande mönster och svar som var kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att de egenskaperna elever ansåg vara de allra viktigaste var hjälpsamhet, engagemang, förståelse och god pedagogisk skicklighet. Andra ledaregenskaper som eleverna uppskattade var rättvisa, lagom stränghet och bra humor. Eleverna var framförallt kritiska till lärare som visade låg grad av hjälpsamhet, förståelse, engagemang men även orättvisa. Konsekvenserna av lärarnas handlande har enligt eleverna en stor inverkan på dem och deras attityder gentemot läraren och ämnet. Negativa konsekvenser var stress, förlorat intresse för ämnet, tappad motivation och sämre betyg. Positiva konsekvenser var ökad motivation, intresse för ämnet och bättre motivation. Slutsats: Studiens slutsats är att läraren har en betydande roll för elevers attityder mot läraren och ämnet vars konsekvenser är ett resultat av lärarens ledarskap och sätt att lära ut. Transformellt ledarskap visade sig vara betydelsefullt för eleverna. När eleven upplever att läraren uppträder och lär ut på ett adekvat sätt och det råder en god relation mellan dem har det en betydande roll för elevens motivation och viljan att vilja lyssna, respektera och lära sig. Om elever upplever det motsatta kommer det istället ha en motsatt effekt och eleven kommer visa på attityder som präglas av förbittring, frustration och andra negativa känslor gentemot läraren. Det är viktigt att vissa negativa egenskaper som vissa lärare kan besitta åskådliggörs i lärarutbildningar som existerar runt om i landet så studenterna för möjligheten att utveckla och få ökad självinsikt gällande sitt ledarskap. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.