PIRLS undersökningen från 2011 visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats i de senaste mätningarna. De norska elevernas resultat hade däremot höjts i mätningen 2011. För att försöka öka elevernas läsförståelse i skolorna har de båda länderna gett lärarna kompetensutveckling i olika arbetsmetoder. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska och norska lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. I studien används en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju. Med hjälp av enintervjuguide intervjuades sex lärare från Norge och från Sverige. Resultatet visar att de undervisande lärarna undervisar framförallt med hjälp av metoden Reciprocal Teaching samt BISON. Alla lärarna i studien undervisar och stöttar sina elevergenom att modellera de olika läsförståelsestrategierna som eleverna ska lära sig. Alla lärarna har också det gemensamt att de för en kommunikativ och social undervisning.

Sammanfattning Att kunna läsa är en förmåga som vi människor har användning för i hela vårt liv. Vi utvecklar exempelvis ordförrådet och läsförståelsen genom att läsa. Läsning är även en basfärdighet som har en grundläggande betydelse för hur en elev kommer att lyckas i de olika skolämnena. Trots att läsning är viktigt går det inte att undgå att vissa elever känner sig omotiverade inför att läsa. En del av dessa elever tycker helt enkelt inte att det är roligt, andra kan tycka att det är svårt. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare gör för att motivera sina elever till läsning av skönlitteratur. Skönlitteratur har valts för att det kan vara lättare att väcka ett första intresse för läsning med denna typ av böcker. I denna studie analyseras resultatet med hjälp av den teoretiska ramen ”Self-determination theory”. Teorin syftar till vad det är som gör att en människa känner inre respektive yttre motivation för saker som ska utföras. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare uttrycker att de gör för att motivera sina elever till skönlitterär läsning. Metod För att på bästa sätt ta reda på lärarnas tankar kring studiens syfte har kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Semistrukturerade intervjufrågor har använts där frågorna har behandlat området till studien. Frågorna har varit öppna, det vill säga att det inte har funnits ett fast svarsalternativ, samt möjlighet till att ställa följdfrågor. Resultat av studien Resultatet av studien visar en rad olika faktorer och arbetssätt lärarna använder sig av för att motivera sina elever till att läsa skönlitteratur. Valfrihet, elevsamtal, ljudböcker och ta hjälp av en bibliotekarie är alla exempel på faktorer som lärare använder sig av som skapar inre motivation för läsning hos eleverna. I resultatet kunde även arbetssätt och faktorer som kan skapa yttre motivation urskiljas. Exempel på detta är att använda sig utav mål och kunskapskrav för att motivera eleverna till läsning samt kombinera läsning med andra skolämnen.

Enligt Skolverket är klädsel något som normalt bestäms av individen själv men hur fria är unga muslimska kvinnor i dagens svenska skola i sina klädval? I den här kvalitativa fallstudien vill jag under-söka hur några muslimska unga kvinnor resonerar kring sina klädval och klädstilar i skolan. Resultatet visar att de muslimska tonårsflickorna har skapat sin identitet kring sitt slöjbärande och att de inom gruppen har olika sätt att bära sin slöja. Det har även visat sig att de som bär slöja gör det av främst kulturella och religiösa skäl och det är en del av deras identitet. Även om skolans styrdokument anser att man själv ska få välja sina kläder framkommer det att där finns motsättningar och problem i att vara ung muslimsk kvinna i en svensk skola. Jag hoppas med detta arbete att läsaren ska kunna få en ny syn på slöjbärande och de unga muslimska kvinnorna som väljer att bära slöja i dagens Sverige. Syftet är även att producera ett dokument som kan vägleda skolpersonal och samtidigt undvika missförstånd, diskriminering eller misstänksamhet.

Studien undersöker förskollärares erfarenheter och beskrivningar kring att möta barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska och samverkan mellan förskolan och förskoleklassen i relation till flerspråkiga barn. Studien bygger på en tematisk analys av fem intervjuer med förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass och tar ansats i det teoretiska perspektivet, relationskompetens. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver hur de försöker främja flerspråkiga barns språkutveckling genom att använda sig av olika material och metoder. Samtliga förskollärare lyfter fram bildstöd, kroppsspråk, gester, miner samt tydlighet som särskilt betydelsefulla metoder i mötet med både barn och vårdnadshavare som har svenska som andraspråk. I vårt resultat är pedagogers förhållningssätt samt ledorden trygghet och tydlighet återkommande och beskrevs som viktiga aspekter i arbetet med barn som har svenska som andraspråk. Studien belyser förskollärarnas olika erfarenheter kring överlämningssituationer mellan förskola och förskoleklass som beskrivs som bristfälliga. Resultatet synliggör informanterna önskan om en mer enhetlig och likvärdig samverkan mellan förskolan och förskoleklassen för att kunna säkerställa att inte språksvaga elever faller mellan stolarna i övergången mellan verksamheterna.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor med muslimsk kultur upplever idrott och hälsa undervisningen i den svenska skolan. Studien syftar till också att undersöka hur deras identitet kan påverkas av idrott och hälsa undervisningen. Hur ser flickor som är muslimer på inkluderingen i skolämnet idrott och hälsa? Hur upplever flickor som är muslimer ämnet idrott och hälsans påverkan på identitet? Metod Denna studie har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. Empirin samlades in från åtta flickor med en muslimsk kultur som går i grundskolan mellan årskurs 7–9. Studiens teoretiska utgångspunkt är identitetsteorin (O`Dell, 2002). Resultat Eleverna i studien anger att deras föräldrar har stor påverkan på informanternas deltaganden. Detta har visat sig handla om aspekter som klädsel, fysisk kontakt och kunskaper om kultur. Vidare anger informanterna att lärarens kunskaper inom kulturen har en viktig roll för de muslimska flickornas inkludering i idrott och hälsoundervisningen. Resultatet visar även att informanternas identitet påverkades av omgivningen. Informanterna ansåg att identiteten stärktes tillsammans med andra som delade samma värderingar eftersom informanten kände sig inkluderad. Slutsats Eleverna anger att idrottsläraren exkluderar eleverna som har en muslimsk kultur detta för att idrottsläraren saknar kunskaper om den muslimska kulturen. Eleverna anger även att exkluderingen påverkar deras motivation till ämnet idrott och hälsa negativt. Kulturkrocken som sker mellan hemmets kultur och den kultur som finns i den svenska skolmiljön påverkar elevernas delaktighet till ämnet idrott och hälsa. Det innebär att muslimska flickornas motivation påverkas negativt av konflikten mellan skolan och föräldrarna. / Aim The purpose of this study is to investigate how girls from a Muslim culture are experiencing Physical education in the Swedish school. The study also aims to investigate how their identity can be affected by sports and health education. How do girls who come from are a Muslim culture understand inclusion in the school subject Physical education and health? How do girls who come from a Muslim culture experience physical education and health´s the impact on identity? Method In this study, a qualitative approach was adopted, using semi structured interviews. The empirical material was collected through eight interviews with girls from a Muslim background attending elementary school between the grades 7-9. The theoretical starting point of the study is taken from identity theory (O`Dell, 2002). Result The results show that the girls are emphasizing that their parents have a strong influence on their participation, for example aspects such as clothing, physical contact and knowledge of culture. Furthermore, the results of the study showed that the teacher has an important role in the inclusion of Muslim girls in Physical education and health (PEH). The result also shows that the informants felt that their identity was strengthened when they were together with others who shared the same values, as they then felt included. Conclusion The students emphasize that they felt that the PE teacher at times excluded students with a Muslim culture because the PE-teacher had limited knowledge of Muslim culture. Student also underlined that this exclusion negatively affects their motivation for subject of Physical education and health. The cultural clash that takes place between the culture at home and the culture that exists in Swedish school environment influences the student’s participation in PEH. This means that the Muslim girls’ motivation can be negatively affected by the conflicting norms-between the school and the parents.

Denna studie undersöker hur musik fungerar som ett verktyg för relationsskapande arbete inom fritidshemmets undervisning. Studiens syfte är att utföra en intervention på ett fritidshem för att ta reda på hur fritidshemmet pedagogiskt arbetar med relationsskapande samt för att föröka skapa en förändring av synen på arbete med relationsskapande genom musik. Metoden som använts är aktionsforskning där forskaren framarbetat olika aktiviteter för att belysa metoder för att arbeta med musik som relationsskapande verktyg. Dokumentationsverktygen är Videoinspelade aktiviteter, observationer och intervjuer.   Resultatet, som från denna mindre undersökning, visar att relationsskapande genom musik är väldigt användbart som metod och kan med fördel användas mer i relationsskapande på fritidshemmet. Eleverna i studien har reagerat positivt på samtliga aktiviteter och visar viss förmåga att reflektera kring relationsskapande som skett i intervjuer.

Den här studien undersöker huruvida fyra behöriga lärare på olika svenska gymnasium samt tvåelever på ekonomiprogrammet upplever distans och fjärrstudier med fokus på ämnetföretagsekonomi. Genom en kvalitativ undersökning vill författaren få fram effektiva didaktiskaverktyg som likställer och jämför distans och fjärrundervisning med den traditionella undervisningeni ett klassrum. Tidigare forskning visar på att distans och fjärrundervisning inte alltid passar alla menatt det kan likställas med den traditionella undervisningen. Samtidigt visar forskning också på att densociala kontakten begränsas men att andra medel och verktyg istället kan användas. Resultatet istudien påvisar hur fyra olika lärare inom olika ämnen, vissa med mångårig erfarenhet avdistansundervisning har varierande upplevelser av distans och fjärrundervisning samt vilka fördelaroch utmaningar dessa möter i sin vardag. Slutligen visar detta examensarbete på attdistansundervisningen erbjuder många olika och nya möjligheter men det kräver i sin tur också ettannorlunda sätt att arbeta och undervisa samt bli undervisad på.

INLEDNING Det finns många forskare som anser att naturen är viktig för människan och att naturen är en lärmiljö. Det står även i Läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Läroplanen för förskolan 2018) att förskolans uppdrag är ge barnen möjlighet till sin omgivande miljö, natur och samhälle. Denna studie är riktad mot utemiljön som rum för ett lustfyllt lärande i kombination med förskolans verksamhetsmål. SYFTE Studiens syfte är att undersöka barns naturmöten tillsammans med pedagoger under förskolans skogsbesök. Vad sker och händer i mötet med naturen, är naturen ett rum för lärande eller ett rum för samspel och lek eller för båda. På vilket sätt kan pedagogernas förhållningssätt påverka mötet med naturen. METOD Till studien har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod med observation som redskap. Detta för att vi ville få en bild av händelser där barnen möter naturen. Vad kan utevistelse som lärmiljö bidraga till för barns lärande och på vilket sätt kan pedagogerna påverka mötet med naturen. Observationer av barn och pedagoger har genomförts under en utflykt i skogsmiljö. RESULTAT Resultatet visar en tydlig bild av hur barns möte med naturen kantas av möjligheter att testa och utforska naturens material med stort eget inflytande. Barnen i vår studie kunde leka fritt och använda både fantasi och kreativitet. Barnen fick även många möjligheter till ett lustfyllt lärande genom samspel och samarbete, tillsamman med både barn och pedagoger. Under observationen kunde vi se spontana situationer där pedagogerna fångar upp barnens intresse och vävde in ämnen som matematik och naturkunskap. Resultatet visar också många exempel på olika förhållningssätt där pedagogerna engagerade sig och följde barnens intresse, även förhållningsätt där pedagogerna lockade barnen till nya aktiviteter och nya kunskapstillfällen. Studiens resultat kan bidra till en förståelse för hur skog och natur kan vara ett rum för lärande. Naturen i sig bjuder in till en rikedom av kunskap om djur och natur, samt kan utgöra ett rum för samspel, kommunikation och lek.

The study aims to describe the phenomenon of free play and prospective preschool teachers' perceptions of free play in preschool. Their perceptions of what happens during free play for children's development and learning. The method used is a group interview with five prospective preschool teachers. The choice of subject is based on the problem preschool teachers are sometimes faced with when someone with a little condescension expresses that you only play in preschool. Therefore, I believe that it is important to highlight the importance of free play for learning and development. The study has a phenomenographic approach and is a qualitative study.  The results indicate that free play can be defined in different ways based on different aspects, the prospective preschool teachers perceive free play based on the following reasoning: it should be called free. Furthermore, the prospective preschool teachers describe the free play on the basis of children's initiative, the educators 'control, the children's wishes and the educators' sensitivity. The future preschool teachers have had to reason about a specific play situation and have expressed their views. These reasoning show how the curriculum for the pre-school in Sweden (Skolverket, 2018) can be implemented through play, and how important free play is for children's learning and development. / Studien syftar till att beskriva fenomenet fri lek och blivande förskollärares uppfattningar om fri lek i förskolan. Deras uppfattningar av vad som sker under den fria leken för barnens utveckling och lärande. Metoden som använts är gruppintervju med fem blivande förskollärare. Valet av ämne grundar sig i problemet förskollärare ibland ställs inför när någon med lite nedlåtande uttrycker att man bara leker i förskolan. Därför menar jag att det är viktigt att lyfta fram fri leks betydelse för lärande och utveckling. Studien har en fenomenografisk ansats och är en kvalitativ studie. Resultatet pekar på att fri lek kan definieras på olika sätt utifrån olika aspekter, de blivande förskollärarna uppfattar fri lek utifrån följande resonemang: Dels ska leken ske på barnens eget initiativ och utifrån deras vilja, och dels ska leken baseras på barnens intresse och fantasi för att den ska kallas fri. Vidare beskriver de blivande förskollärarna den fria leken utifrån barns initiativ, pedagogernas styrning, barnens önskemål och pedagogernas lyhördhet. De blivande förskollärarna har fått resonera kring en specifik leksituation och har uttryckt sina uppfattningar. Dessa resonemang visar hur läroplanen (Skolverket, 2018) kan implementeras genom leken, och hur viktig den fria leken är för barns lärande och utveckling.

En ökad tillgänglighet av pornografi i samhället har lett till en debatt om pornografins eventuella påverkan på ungdomars bild av sex. Debatten i samhället tog extra fart i Sverige hösten år 2020 och i samband med detta presenterades en lag om mer heltäckande sexualundervisning på lärarutbildningen.Som argument för lagen angavs att skolan, inte pornografin, ska lära eleverna om sex. Denna litteraturstudie ämnar bidra till att skapa en helhetsbild av ämnet genom att kombinera frågorna 1) på vilka sätt påverkar pornografi ungdomars bild av sex? och 2) vad är skolans roll i att nyansera eller motverka denna bild? Fokus för denna studie är gymnasieelever, alltså ungdomar i åldern 16-19 år. Resultatet visade att det finns olika slutsatser om just hur ungdomars bild av sex påverkas men att ingen studie ansåg att pornografi helt saknar påverkan på ungdomar. Resultatet visade också att många ungdomar använde pornografi som en källa till information om sex, trots att ungdomarna inte ansåg att pornografi gav en rättvisande bild av sex. Konsumtionen av och delvis relationen till pornografi skilde sig mellan killar och tjejer, där killar stod för den huvudsakliga konsumtionen och fler positiva attityder till pornografi, men flera områden visade också snarlika relationer mellan killar och tjejer till pornografi. Sexualundervisningen ansågs med fördel kunna behandla pornografi i undervisningen, vilket var en efterfrågan från ungdomar, personal och en majoritet av författarna i underlaget.