Tidigare forskning visar att undervisning i läsförståelsestrategier är ett centralt innehåll i alla stadier och en avgörande förmåga för att kunna leva och verka i samhället. Läsförståelsestrategier är de mentala verktyg som en läsare använder för att förstå text. I studien har totalt nio olika läsförståelsestrategier tagits fram utifrån tidigare forskning vilka utgör grunden för det teoretiska och metodiska ramverket. Denna läromedelsstudie undersöker läsförståelsestrategier i två svenska läromedel för årskurs tre. Syftet med studien är tredelat. Inledningsvis undersöks hur frekvent ett antal läsförståelsestrategier tränas i arbetsuppgifterna i elevernas arbetsböcker. Syftet är även att undersöka om dessa uppgifter möjliggör för eleverna att tränas i att flexibelt välja och värdera läsförståelsestrategier i form av flerdimensionella uppgifter, eller om uppgifterna är endimensionella och tränar en strategi isolerat. Slutligen syftar studien till att undersöka hur lärare rekommenderas att arbeta med läsförståelsestrategierna i de tillhörande lärarhandledningarna. I studien har arbetsböcker och lärarhandledningar analyserats. För att svara mot studiens syfte har det använts en form av mixad metod. I frågeställning ett och två sker datainsamlingen kvalitativt då det först görs en tolkning av hur materialet ska kategoriseras utifrån studiens teoretiska och metodiska ramverk. Sedan analyseras data kvantitativt när frekvensen av förekomsten av läsförståelsestrategierna och frågetyperna räknas ut. I den tredje frågeställningen sker såväl datainsamling som analys kvalitativt. Fynden från analysarbetet utgör resultatet för samtliga frågeställningar. Resultatet av den första frågeställningen visar att samtliga av studiens valda läsförståelsestrategier förekommer i båda läromedlen men i olika omfattning. I analysen av den andra frågeställningen framkom det att båda läromedlen främst består av endimensionella uppgifter, vilket inte går i linje med det som tidigare forskning presenterar som framgångsrikt för utveckling av läsförståelse. Ett av läromedlen har en något högre andel flerdimensionella uppgifter än det andra. I den tredje frågeställningen analyserades lärarhandledningarna och resultatet visar att de båda lärarhandledningarna är ett viktigt komplement till undervisningen eftersom de innehåller rekommendationer kring hur läraren kan göra för att främja utvecklingen av läsförståelsestrategier. Dock visar resultatet att en lärarhandledning innefattar merrekommendationer och stöd för läraren i likhet med den typ av undervisning som forskningen förespråkar som fördelaktig för utveckling av läsförståelse.

No description available.

I den svenska läroplanen LGR22 i biologi (Skolverket 2022) står det att eleverna ska kunna förstå samband i naturen och utveckla sin kunskap om miljön och naturen. För att uppnå detta kan pedagogen gå till väga på olika sätt. Men under många år tillbaka och än idag har skolan arbetat med utomhuspedagogik i biologi. Därför är syftet med denna kunskapsöversikt att betrakta vilken forskning som finns om utomhuspedagogik för lågstadiet med fokus på ämnet biologi och varför pedagoger inte arbetar med utomhuspedagogik i större utsträckning. Vi har använt oss av tre stycken frågeställningar som lyder: Vilka argument finns för att använda utomhuspedagogik i biologi? Hur och vad undervisas det om när utomhuspedagogik används? Vilka möjligheter och hinder framträder? För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi utgått ifrån tio stycken vetenskapliga artiklar som är noggrant utvalda utifrån urvalskriterier. Artiklarna har därefter granskats och kartlagts. Med hjälpa av detta har en fördjupad analys kunnat göras där frågeställningarna besvarats tydligare. Resultaten visade att elevernas kunskap ökar via utomhuspedagogik om pedagogen är självsäker och har kunskap inom ämnet. Eleverna utvecklar sin respekt för djur och natur och blir mer miljömedvetna. Det finns även hinder till varför pedagoger inte arbetar så mycket som önskat med utomhuspedagogik då de ansåg att det var brist på tid. I resultatet lyfts det även fram fler möjlighet och hinder men även vad pedagoger kan undervisa om. Slutligen beskrivs det kort om vad vidare forskning kan granska.

Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelse av att undervisas utomhus i ämnet biologi. Deltagarna i studien är tio elever från grundskolans tidigare åldrar, årskurs F-3. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod där eleverna som medverkat i studien har intervjuats. Elevsvaren har transkriberats, analyserats och presenterats utifrån en fenomenografisk teori. Syftet med att använda fenomenografisk teori har valts för att synliggöra elevernas upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Resultatet som framkom i denna studie var att eleverna upplever utomhusundervisning i ämnet biologi olika. Eleverna beskriver olika faktorer som påverkar deras upplevelse. Resultatet indikerar att vädret och platsen har betydelse för hur eleverna upplever lektionen. Vidare tyder resultatet på att eleverna upplever att utomhusundervisningen skapar förutsättningar för social interaktion vilket bidrar till ökad motivation under lektionen.

In today's world, we are experiencing one of the most serious threats to humanity: Climate change. Climate change is an urgent climate emergency.The situation with climate change is profound, and every social actor must be involved to be able to fight this issue. Schools are required to implement lessons on climate change, which places higher demands on teachers, to provide students with a good foundation of knowledge.The study will examine how teachers are teaching about climate change. As a result, this led to the following questions to be answered: “What factors can influence teaching about climate change?” and “How is teaching about climate change affected by teachers' and students' feelings about the subject?”.A qualitative methodology with semi-structured interviews with three high school teachers in Blekinge was used to address the goal.The findings show that teachers believe that teaching about climate change is interesting and challenging, but above all important to students. Teachers are concerned about climate change, but it is not something they are affected by daily.Structure of the teaching the respective teachers use teacher-led teaching but also very student-centered teaching, where the teachers use a lot of debates and group discussions where the students can solve problems and think critically.Teachers believed in the importance of educating, preparing, and teaching their students about climate change for the future.

Utifrån samhällsförändringen som sker gällande det ökade antalet flerspråkiga barn i förskolan är det aktuellt att lyfta arbetet kring flerspråkighet. Forskningen visar att de insatser som tillförts för barn med annat modersmål än svenska är otillräckliga. Stora brister har identifierats kring utvecklingen inom språk när det gäller kunskaper om barn med annat modersmål än svenska. Detta leder till att det ställs höga krav på förskolan i det språkutvecklande arbetet i utbildningen för att stimulera och utmana flerspråkiga barn både i det svenska språket och på deras modersmål.  Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de ger flerspråkiga barn möjligheter till språkutveckling i både svenska och modersmålen samt vilka förutsättningar som finns för att utföra arbetet.  Kvalitativ metod används med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor beskriver arbetet med flerspråkiga barn. Studien utgår från ett sociokulturellt ramverk där det sociala samspelet är centralt.  Resultatet indikerar att förskollärarna använder olika strategier, hjälpmedel och arbetssätt i språkutvecklingsarbetet med flerspråkiga barn. Initiativ har tagits av samtliga förskollärare för att stärka samverkan med vårdnadshavarna genom olika språkstimulerande material exempelvis lek- och språkväskor och hallbibliotek. Förskollärarna i studien beskriver även att hjälp tas emot från vårdnadshavarna i form av översättning av begrepp för att berika det språkliga innehållet i utbildningen. Specialpedagogiska metoder beskriver samtliga förskollärare att de använder sig av och majoriteten av förskollärarna har även fått vidareutbildning. Däremot önskar samtliga förskollärare mer kompetensutbildning gällande arbetet med flerspråkiga barn. Förutsättningarna antyds skilja sig åt i resultatet mellan förskollärarna, där några upplever att de har goda förutsättningar med bra stöd som ges i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling, medan andra upplever en osäkerhet och uttrycker en önskan om mer kunskap och stöd i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

Sammanfattning I den här uppsatsen har vi undersökt pedagogers tankar och resonemang om emotionell omsorg i förskolan. I bakgrunden redogörs för förskolan ur ett historiskt perspektiv, och hur de reformer förskolan genomgått under 1990-talet fram till idag, påverkat pedagogernas arbete med emotionell omsorg om barnen i förskolan, satt i relation till tidigare forskning om omsorg och omsorgsetiska perspektiv. Studien tar ett helhetsgrepp om hur emotionell omsorg kommer till uttryck i förskolan enligt forskning och teori, men också ur de resultat vi fick fram genom de pedagoger vi intervjuat, om deras tankar och resonemang om emotionell omsorg och vad begreppet innebär enligt dem, samt de förutsättningar på organisatorisk och politisk nivå som ges för att utöva emotionell omsorg i förskolan. Studiens syfte Vårt syfte är att undersöka pedagogers tankar om emotionell omsorg om barnen i förskolan, samt hur pedagogerna resonerar om betydelsen av fysisk och emotionell omsorg för barns empatiska utveckling. Metod Studien är utförd med kvalitativ metod, med hermeneutiken som forskningsansats. Vi har använt oss av intervjuer med öppet formulerade frågor i såväl muntliga samt skriftliga intervjuer. Respondenterna är 7 verksamma pedagoger på två förskolor i två olika kommuner i Västsverige. Resultat Studiens resultat visar att de pedagoger som ingick i undersökningen visar på gemensamma förhållningssätt i sina tankar om emotionell omsorg i förskolan. Pedagogerna visar på en medvetenhet kring emotionell omsorg samt att den ligger till grund för barns vidareutveckling till trygga, självständiga individer, som kan känna och visa empati för andra. Resultatet visar också att pedagogerna upplever att de saknar tid och resurser för att tillgodose barnens behov av emotionell omsorg på det sätt pedagogerna skulle vilja.

Denna studie avser att få en djupare inblick i hur förskollärare väljer att arbeta med högläsning i sin undervisning. I förskolans värld är högläsningen ett verktyg som bidrar till språkutveckling, relationsskapande och ämneskunskap. Forskning påvisar framförallt att högläsningen är en viktig faktor för barns språkliga utveckling (Heimer, 2020, s. 13). I läroplanen för förskolan (2018, s. 8) beskrivs det att högläsningen ska vara en del av undervisningen och bidra till att barn får möjlighet att utveckla sitt språk. Högläsningen blir således en viktig del i det språkutvecklande arbetet som förskollärare. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att organisera och använda högläsning i sin undervisning. I studien används en kvalitativ metod med en self-report som datainsamlingsmetod för att kunna besvara syftet. Det medverkar totalt elva utbildade förskollärare i studien. Den insamlade data har analyserats och bearbetats utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin. I resultatet presenteras förskollärarnas organisering och användning i två huvudrubriker. Det framkom i resultatet att de medverkande förskollärarna gör medvetna val och att de aktivt arbetar med högläsning i sin undervisning utefter de möjligheter och resurser som finns. I studien berörs olika former av litteratur, såsom fysiska böcker, digitala böcker, flanosagor och sagor med rekvisita. Vi får ta del av respondenternas erfarenheter av hinder och möjligheter kring högläsning och hur förskollärare väljer att arbeta vidare med böcker. Det visade sig att spontan högläsning sker i större utsträckning bland de yngre barnen och planerad högläsning bland de äldre barnen. Däremot sker inte den planerade högläsningen så ofta, per barn i veckan.

Bakgrund: Leken är en stor del av förskolans verksamhet som har två olika sidor, en av dem är lustfylld och rolig och den andra visar att det i barns lek kan förekomma asociala beteenden och exkluderingar. Det finns olika sätt som barn utövar asociala handlingar och exkluderingar på vilket är ett problem då förskolan ska arbeta mot att alla barn ska uppleva leken som lustfylld i lek tillsammans med andra barn.  Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare hanterar förekomsten av asocialt beteende och exkludering i barns lek. Metod: Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i studien har gjorts med 8 förskollärare från två olika förskolor samt kommuner.  Resultat: Studiens resultat visar att det förekommer mer asociala handlingar när barn leker tillsammans än när de leker ensamma. På förskolan finns det rollekar där barn kan ingå i lek tillsammans och studiens resultat visar att det är i rollekar som de allra flesta asociala handlingarna och exkluderingar sker. Det har framkommit att förskollärarna använder olika tillvägagångssätt för att hantera och motverka asociala beteenden och handlingar samt exkluderingar. Tillvägagångssätten som förskollärarna använder sig av för att hantera asociala beteenden är genom att vara närvarande, gruppera barn och använda sig av litteratur. För att motverka exkluderingar arbetar förskollärarna med att organisera miljön och leda och handleda barn för att exkluderingar inte ska uppkomma i barnens lek.

No description available.